Så här energideklareras vissa byggnader

Det finns krav för när byggnader ska energideklareras. Här kan du läsa mer om när och hur vissa byggnader som exempelvis radhus, kedjehus och sammanbyggda byggnader ska energideklareras.

En energideklaration för varje byggnad respektive samdeklaration av vissa byggnader

Byggnader identifieras med ett särskilt byggnads-ID som är unikt för varje enskild byggnad. En huskropp som byggts till kan få ytterligare ett byggnads-ID för själva tillbyggnaden.

Varje byggnad som ska energideklareras ska som huvudregel ha en egen energideklaration. Men i vissa undantagsfall är det möjligt att byggnader kan energideklareras tillsammans. Det innebär att två eller flera byggnader med olika byggnads-ID kan registreras i samma energideklaration. Samtliga följande förutsättningar måste vara uppfyllda för att byggnader ska kunna samdeklareras:

• att de är sammanbyggda
• att de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar
• att de har ett gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem.

Sammanbyggda byggnader är byggnader med samma typ av klimatskal, som kan vara något förskjutna i förhållande till varandra. För radhus, kedjehus och liknande byggnader kan de även godtas som sammanbyggda om det finns ett uppvärmt förråd mellan byggnaderna om samtliga övriga förutsättningar också är uppfyllda.

Enhetliga byggnadstekniska förutsättningar är byggnader som är uppförda vid samma tid och under samma byggnadsregler.

Gemensamt inomhusklimat är byggnader där det finns invändiga öppningar/passager mellan byggnaderna och ett gemensamt tekniskt försörjningssystem som försörjer byggnaderna med värme, vatten och ventilation.

Fristående byggnader

Om alla kraven ovan är uppfyllda kan flera byggnader deklareras i samma energideklaration.

Exemplet visar tre fristående byggnader som uppfördes vid samma tidpunkt, har ett gemensamt tekniskt försörjningssystem och därigenom ett gemensamt inomhusklimat men ändå inte får samdeklareras eftersom byggnaderna inte är sammanbyggda. 

Radhus

Radhus med ett klimatskal runt byggnaden och lägenhetsskiljande väggar mellan bostäderna (till exempel hyreshus och bostadsrätter vilka upplåts med nyttjanderätt) kan deklareras i samma energideklaration om samtliga krav är uppfyllda.

Kedjehus

Sammanbyggda byggnader med ett förråd mellan byggnaderna som är uppvärmt till mer än tio grader, så kallade kedjehus, kan endast samdeklareras om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem.

Ägarlägenheter och tredimensionellt indelade fastigheter (3D-fastigheter)

Ägarlägenheter innebär att man själv äger lägenheten till skillnad från om man har en bostadsrätt. Då äger bostadsrättsföreningen byggnaden och bostadsrättsinnehavaren har en rätt att bo i en av lägenheterna.

En ägarlägenhet ska energideklareras. Ägaren kan välja att bara energideklarera sin lägenhet men det är tillåtet att upprätta en gemensam energideklaration för hela byggnadskomplexet om det har ett gemensamt värmesystem.

(I avsaknad av speciell paragraf för ägarlägenheter och då tillämpningen är densamma som för tredimensionella fastigheter så används 6 a § för både ägarlägenheter och tredimensionella fastigheter).

Om en ägarlägenhet är nybyggd ska den energideklareras senast inom två år efter att den tagits i bruk. Tas den i bruk tidigare och har en golvarea över 250 m² och ofta besöks av allmänheten eller upplåts med nyttjanderätt ska den energideklareras redan då den tas i bruk för dessa ändamål även om tvåårsgränsen inte är uppnådd. Och vid försäljning ska den energideklareras.

Tredimensionella fastigheter (3D-fastigheter) är, i likhet med ägarlägenheter, ett eget ägande av en del av en byggnad. Detta är byggnader som ofta har gemensamma försörjningssystem, bland annat för uppvärmning och varmvatten.

En tredimensionell fastighet (3D-fastighet) ska energideklareras. Ägaren kan välja att bara energideklarera sin fastighet men det är tillåtet att upprätta en gemensam energideklaration för hela byggnadskomplexet om det har ett gemensamt värmesystem.

Om en tredimensionell fastighet (3D-fastighet) är nybyggd ska den energideklareras senast inom två år efter att den tagits i bruk. Tas den i bruk tidigare och har en golvarea över 250 m² och ofta besöks av allmänheten eller upplåts med nyttjanderätt ska den energideklareras redan då den tas i bruk för dessa ändamål även om tvåårsgränsen inte är uppnådd. Och vid försäljning ska den energideklareras.

Byggnader som sträcker sig över två fastigheter

Om en och samma byggnad sträcker sig över två fastigheter är det hela byggnaden som ska energideklareras i en energideklaration.

En byggnad som förbinder flera byggnader

I exemplet finns det fyra skolbyggnader på fastigheten. Byggnaderna förbinds med en korridor/passage som är uppvärmd till mer än tio grader. Den ena byggnaden är en matsal, den andra byggnaden är ett klassrum och den tredje byggnaden är en aula.

Enligt författningarna ska den som äger en byggnad alltid se till att det finns en energideklaration för byggnaden om en total golvarea på över 250 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten.

När det gäller skolbyggnader har Boverket tolkat bestämmelserna så att med allmänhet avses, i energideklarationssammanhang, såväl eleverna som föräldrar som annan besökande med ärende till skolan. Därav följer att skolor ska energideklareras.

Om byggnaderna uppfyller kraven för att samdeklareras kan en gemensam energideklaration upprättas för alla fyra byggnaderna på fastigheten (tomten). Observera att samtliga krav måste vara uppfyllda.

Om en byggnad har uppförts vid en annan tidpunkt än när de övriga byggnaderna uppfördes, och andra byggregler då gällde, ska byggnaden ha en egen energideklaration. Samma sak om någon av byggnaderna har ett eget separat tekniskt försörjningsystem för värme och vatten.

Vad gäller för övriga byggnader?

Ishall

De utrymmen i en ishall som värms upp till minst 10 grader (Atemp) ska energideklareras. Sådana utrymmen kan vara omklädningsrum, kafeteria och installationsrum.

Elenergi till kylmaskiner för produktion av is är däremot att betrakta som verksamhetsenergi och ska inte tas med i energideklarationen. Men om kylmaskinerna även producerar komfortkyla ska den delen tas med i energideklarationen.

Simhall och badhus

Energiexperten måste här göra en bedömning av förhållandet mellan de olika förbrukningarna. När det gäller badanläggningar ska den energi som värmer bassänger, bastuanläggningar och vatten till duschar och liknande räknas som verksamhetsenergi och räknas därför inte med i byggnadens energianvändning i energideklarationen.

Vattenreningsanläggningen är verksamhetsrelaterad och räknas till verksamhetsenergin och ska inte räknas med i energianvändningen.

Den el som används till ventilation och avfuktare för att minska luftfuktigheten i byggnaden betraktas som verksamhetsenergi och ska inte räknas med i energianvändningen. Detta system är till för att skydda byggnaden mot den påfrestning som användandet ger.

Energianvändningen för avsedd uppvärmning, ventilationssystem och komfortkyla som ska bidra till att skapa en god inomhusmiljö för brukarna redovisas som normalt för lokalbyggnader i energideklarationen. I denna del betraktas exempelvis el till ventilationen som fastighetsel.

Bensinstationer

Bensinstationer kan i vissa fall likställas med verkstäder, exempelvis i de fall där byggnaden till mer än hälften av Atemp är verkstad, tvätthall och gör-det-själv-verkstad för bilar. I dessa fall bör samma generella tolkning kunna göras som för verkstad.

Vissa bensinstationer är dock mer livsmedelsbutik än verkstad. Dessa byggnader bör inte omfattas av det generella undantaget för verkstad.

Bygdegårdar

Bygdegårdar som upplåts med nyttjanderätt eller ska säljas omfattas av kravet på energideklaration om inte något av de generella undantagen kan åberopas.

Fristående garage

Fristående garagebyggnader som är uppvärmda till minst 10 grader anses ha en tempererad area (A_temp). Om A_temp är 50 kvadratmeter eller större ska den fristående garagebyggnaden ha en egen energideklaration.

En fristående garagebyggnad med A_temp som är mindre än 50 kvadratmeter behöver inte ha en energideklaration. Den energi som garagebyggnaden förbrukar ska inte heller tas upp i huvudbyggnadens energideklaration. Om det inte finns någon separat energimätning för garagebyggnaden får energiexperten göra en beräkning av dess energianvändning och dra av den från huvudbyggnadens energianvändning.

För byggnader som huvudsakligen används för andra ändamål än som garage, men där garage finns inom klimatskalet, får garagearean inte räknas med vid beräkningen av energiprestanda. Detta eftersom garagearean inte ingår i A_temp. All energi som används för garagedelen ska däremot ingå i energiprestandaberäkningen.

Om mer än 50 procent av byggnadens area är garage ska hela byggnadens area energideklareras.

Komplementbyggnader (ej garage)

Komplementbyggnader är ofta byggnader som är små, mindre än 50 kvadratmeter, exempelvis friggebodar och liknande. De saknar helt egna system som ger dem värme, vatten eller ventilation och behöver därför inte ha en separat energideklaration. Oftast saknar dessa byggnader också ett eget byggnads-ID.

I det fall komplementbyggnaden är 50 kvadratmeter eller större och energi tillförs för att ge en temperatur över 10 grader ska byggnaden däremot ha en egen energideklaration.

Växthus

Växthus räknas som ekonomibyggnader och behöver därför inte ha någon energideklaration.

Byggnader som genomgått en omfattande ändring

När en omfattande ändring av en byggnad har gjorts är det lämpligt att betrakta den som en ny byggnad och följa regelverket för denna kategori. Om en energideklaration redan finns för byggnaden så behöver dock inte en ny sådan upprättas, utan den befintliga fortsätter gälla.

Kulvertar mellan byggnader

Om mätpunkten för levererad energi är placerad utanför byggnaden, t.ex. vid en undercentral för fjärrvärme, kan detta mätvärde användas eftersom energiförlusten i kulvertar mellan byggnader normalt är en liten del av byggnadens energianvändning. Alternativt kan man välja att installera ytterligare en mätare i anslutning till huslivet vid varje byggnad för att mäta levererad energi utan kulvertförluster.