Nationella mål med koppling till förskolans och skolans inom- och utomhusmiljö

Flera nationella mål har koppling till förskolans och skolans inom- och utomhusmiljö. Målen kan utgöra ett rättesnöre i utformningen och förvaltningen av dessa miljöer. Nedan beskrivs de mål som bedöms som mest relevanta för skolors fysiska miljö och gestaltning.

Mål för arkitektur, form och design

Skolans fysiska miljöer är ett viktigt område för förverkligandet av flera nationella mål.

Riksdagen antog 2018 följande övergripande mål för arkitektur-, form- och designpolitiken:

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Det ska uppnås genom att:

• Hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden.
• Kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids.
• Det offentliga agerar förebildligt.
• Estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas.
• Miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla.
• Samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Det övergripande nationella målet med dess sex preciseringar, ska vara styrande för statens initiativ när det gäller arbetet med gestaltade livsmiljöer, arkitektur, form och design och kan vara vägledande för kommuner och landsting.

I propositionen 2017/18:110, ”Politik för gestaltad livsmiljö”, understryks att kommuner ska agera föredömligt som beställare i skapandet av offentliga miljöer, i byggande och förvaltning och vid lokalisering av kommunala verksamheter. Förskolors och skolors fysiska miljö lyfts i propositionen fram som särskilt viktiga och ett prioriterat område. Förskolans och skolans inom- och utomhusmiljö har betydelse för barns utveckling. I propositionen anges att förskolans och skolans miljöer ständigt bör utvecklas och förbättras genom omsorgsfull arkitektur, form och design, för att gynna lärande, hälsa och välbefinnande.

Agenda 2030

I september 2015 antog FN:s generalförsamling en resolution med en 15-årig agenda för en långsiktigt hållbar utveckling, ”Agenda 2030 för hållbar utveckling”. Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Ett mål handlar om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Det nationella genomförandet av Agenda 2030 inkluderar kommuner och regioner liksom statliga myndigheter och Regeringskansliet, och ska så långt som möjligt genomföras genom ordinarie nationella mål, strategier och handlingsplaner.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

Miljöpolitiken utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen. Centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv har alla viktiga roller i arbetet för att nå miljömålen.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är ett av totalt 16 miljökvalitetsmål. Målet God bebyggd miljö handlar om att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Mål för samhällsbyggande

Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.

Inom området samhällsplanering återfinns delmål för till exempel en tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygder. Inom området byggande finns på motsvarande sätt delmål för till exempel långsiktigt hållbara byggnadsverk och effektiva regelverk. Det finns även andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning.

Övergripande mål för hållbara städer

Ett nytt övergripande mål för hållbara städer fastställdes genom budgetpropositionen för 2018. Målet är att hållbara städer är inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Närhet gör att det är enkelt att leva sitt vardagsliv och ta sig fram med hållbara transporter, till exempel gång och cykel. Helhetssyn i planeringen tillsammans med smarta lösningar bidrar till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt.

Mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska vara funktionshinderspolitikens utgångspunkt. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas.

En viktig del i genomförandet av politiken är principen om universell utformning. Den innebär att när samhället utformas och planeras så är det grundläggande att göra rätt från början. Det kan exempelvis handla om att redan initialt säkerställa tillgänglighet i den byggda miljön och utemiljön på förskolan och skolan så att den kan användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluter vissa användare. På detta sätt kan onödiga hinder i miljön undvikas och ökad tillgänglighet och delaktighet skapas.

Mål för jämställdhet

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär bland annat att det måste finnas en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer. Det är därför viktigt vid planering, utformning och förvaltning av barns- och ungas skolmiljöer att beakta deras behov och perspektiv oavsett könstillhörighet samt se till att de har samma möjlighet att delta i de processer där medborgare involveras.

Som ett jämställdhetspolitiskt delmål utpekas också en jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Mål för folkhälsopolitiken

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Åtta målområden är vägledande för folkhälsoarbetet. Det första målområdet handlar om det tidiga livets villkor. Att alla barn får en bra start i livet med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa är avgörande för att uppnå jämlik hälsa bland barn och vuxna. Att det finns goda utemiljöer på förskolor och skolor är en viktig faktor som påverkar barns hälsa och fysiska aktivitet.

Mål för friluftspolitiken

Bland målen för friluftspolitiken finns framför allt två mål med särskild koppling till skol- och förskolemiljöer och dess närområden. Målet om ett rikt friluftsliv i skolan innebär att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande bedriver friluftslivsverksamhet och undervisar om en god miljö och hållbar utveckling enligt styrande dokument. Barn och elever bör ges goda möjligheter att vistas utomhus. Det finns ett starkt stöd för friluftsliv i styrdokumenten för förskola och skola, framförallt i kursplanen för idrott och hälsa. Vidare finns ett mål om attraktiv tätortsnära natur som innebär att det ska finnas tillgång till attraktiv natur i och i närheten av tätorter. Forskning visar att utövandet avtar med avståndet och att det därför är viktigt med tillgång till rekreations- och friluftsområden inom rimligt avstånd.

Transportpolitiska mål

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och samhället. Transportsystemets utformning ska bidra till att ge alla, inklusive personer med funktionsnedsättning, en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Dessutom ska bland annat transportsystemets utformning bidra till att miljökvalitetsmålen nås, till exempel miljökvalitetsmålet om god bebyggd miljö, samt bidra till ökad hälsa. Målet om tillgänglighet har bäring på barns skolvägar och trafikmiljön vid skolan. Målet omfattar bland annat barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer samt att förutsättningarna att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.

Mål för barnrätts- och ungdomspolitiken

Barnrätts- och ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för barn och ungdomar inom en rad olika områden som exempelvis utbildning, hälsa, fritid, kultur och inflytande. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. För ungdomspolitiken (ungdomar mellan 13 och 25 år) gäller målet att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det första delmålet, goda levnadsvillkor, förutsätter utrymme och plats för unga i den fysiska miljön som exempelvis tillgång till platser för aktiviteter och en skolmiljö med tillräckligt stora friytor. Barn- och unga kan som experter på sin egen närmiljö bidra med konstruktiva idéer och kunskap i utformningen av den.

Mål för kulturpolitiken

Riksdagen har beslutat om mål för kulturpolitiken. Målen inbegriper att främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. De kulturpolitiska målen uppmärksammar särskilt barns och ungas rätt till kultur, vilket också är en rättighet enligt Barnkonventionen.

Mål för kulturmiljö

Riksdagen har antagit nationella mål för kulturmiljöarbetet. Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Vidare framhålls allas rätt att inspireras och berikas av kulturmiljön. Det är därför viktigt att det offentliga arbetet stärker kvinnors, mäns, flickors och pojkars möjlighet till delaktighet och bidrar till att kulturmiljön blir tillgänglig och möjlig att tolka oavsett bakgrund och förutsättningar.

Klimatpolitiskt ramverk

Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller klimatmål, en klimatlag (2017:720) och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska ge långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att kunna lösa klimatutmaningen. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, ska bidra till uppfyllandet av det nationella utsläppsmålet. Åtgärder för att minska byggnaders klimatpåverkan är viktiga för att nå klimatmålet 2045.