Jämlika livsvillkor och utanförskap

SCB och Boverket har tagit fram två olika kompletterande karttjänster som stöd till den fördjupade analysen om utanförskap (2024:2).

I Utanförskapets karta (SCB) ges användaren en pedagogisk överblick över de 180 områden som anses ha särskilt stora utmaningar. Kartan erbjuder även möjligheten till att exportera kartbilderna med boendemiljön i fokus.

Utanförskapets karta (på SCB:s webbplats)

I Mått på utanförskap (Boverket) så har användaren möjlighet att se hur utanförskapssituationen ser ut i alla svenska RegSO. Boverkets verktyg inkluderar även ett antal andra relevanta indikatorer för analysen. 

Mått på utanförskap

Områdestyperna är en rikstäckande områdesindelning som belyser områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Det finns fem områdestyper:

1. områden med stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1)
2. områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 2)
3. socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3)
4. områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4)
5. områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5).

Polisens lista över utsatta områden visar en aktuell lägesbild på geografiskt avgränsade platser med låg socioekonomisk status, där polisen bedömer i vilken utsträckning lokalsamhället är påverkat av kriminella. I listan finns tre kategorier:

1. utsatta områden
2. riskområden
3. särskilt utsatta områden.

Ett utsatt område är enligt polisens definition ett område som kännetecknas av låg socioekonomisk status och kriminellt inflytande, vilket skapar otrygghet och minskar viljan att anmäla brott. Riskområden liknar utsatta områden men riskerar att bli särskilt utsatta. Särskilt utsatta områden präglas av systematiska hot och våld, vilket försvårar rättsprocessen. Här finns också parallella samhällsstrukturer, extremism och en hög koncentration av kriminella.

Du kan läsa mer om polisens arbete med utsatta områden på polisens webbplats.

Utsatta områden (på Polismyndighetens webbplats)

Medan områdestyperna lyfter fram Sverige som helhet och bygger på RegSO, behandlar Polisens lista förhållandena i enskilda områden på en lägre geografisk nivå. Dessutom utvecklades båda för olika ändamål. Det är då viktigt att förstå vid vilka tillfällen respektive indelning ska användas.

Områdestyperna bör användas då socioekonomi eller segregation är en faktor i analysen. Polisens lista bidrar med ytterligare en faktor till analysen och kan även användas när fokus är på brottslighet och områden som påverkas av kriminell verksamhet. Genom att se hur båda indelningarna förhåller sig till varandra skapas ytterligare kunskap om platsens betydelse. 

Nej, de är beräknade på två olika sätt med olika ingående variabler. Båda måtten är mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan två olika grupper men skillnaden i dem är att ojämlikhetsmåttet är ett mått på ojämnhet, som i Segregationsbarometern betyder att olika socioekonomiska grupper är fördelade på ett sätt som gör att vissa inkomstgrupper är överrepresenterade i vissa demografiska statistikområden (DeSO) och underrepresenterade i andra. Ojämlikhetsindexet är alltså beräknat med hjälp av två inkomstgrupper, de med lägst respektive högst inkomst på DeSO-nivå.

Statistiken och informationen som presenteras i e-tjänsterna för jämlika livsvillkor kan användas av alla. Det innebär att du exempelvis kan använda det i en rapport, power point eller annan typ av framställning.

Du måste dock alltid tydligt ange Boverket. Det gör du genom att använda följande uppgifter (fyll själv i det datum du hämtat statistiken och informationen):

• Boverket (år). Segregationsbarometern. Statistik från SCB. Tillgänglig ÅÅMMDD. https://segregationsbarometern.boverket.se
• Boverket (år). Behovsbaserad bostadsbrist. Statistik från SCB. Tillgänglig ÅÅMMDD https://bostadsbrist.boverket.se
• Boverket (år). Mått på utanförskap. Statistik från SCB. Tillgänglig ÅÅMMDD. https://utanforskap.boverket.se

Statistiken utgår från registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB). I data finns den en viss eftersläpning som i exempelvis inkomststatistiken vilket gör att det finns en eftersläpning på runt två år i statistiken. Data i e-tjänsterna uppdateras årligen med den senast tillgängliga statistiken.

Myndigheter och Boverket använder DeSO och RegSO för att kunna följa utvecklingen i olika delar av landet på ett rättvist och säkert sätt. DeSO delar in Sverige i små områden, medan RegSO samlar dem i lite större områden. Det gör att man kan se skillnader i till exempel hälsa, ekonomi och integration – utan att avslöja enskilda personer.

Systemet är standardiserat och stabilt över tid, vilket gör det lättare att jämföra statistik och planera insatser för saker som folkhälsa, segregation och regional utveckling.

RegSO – Regionala statistikområden är en rikstäckande indelning som ger möjlighet att få statistik på en låg regional nivå. Områdena kan aggregeras upp till kommuner och län. Läs mer på SCB:s webbplats.

Regionala statistikområden (RegSO) (på SCB:s webbplats)

DeSO – demografiska statistikområden är en rikstäckande indelning som gäller från 1 januari 2018 och följer läns- och kommungränserna. Läs mer på SCB:s webbplats.

Demografiska statistikområden (DeSO) (på SCB:s webbplats)