Livsvillkor och utanförskap

Ett jämlikt samhälle där alla individer får möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential ger vinster både för individer och för samhället som helhet. Utanförskap och segregation kan påverka människors livsvillkor negativt genom att skapa områden där möjligheterna är begränsade och där utmaningarna reproduceras över generationer.

Livsvillkor och livschanser

Jämlika livsvillkor innebär att alla människor, oavsett bakgrund, ska ha likvärdiga möjligheter till goda sociala, ekonomiska och miljömässiga omständigheter som påverkar livskvaliteten, som utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst, boende och hälsa. Livsvillkor kan också kopplas till bostadsförhållanden, vilka i sin tur kan påverka hur våra liv utvecklas. Tillgång till goda skolor, trygghet och bostäder som motsvarar hushållets behov kan ge möjligheter för individen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och till exempel påverka sysselsättning, inkomst och hur det går i skolan.

På samma sätt kan de normer, värderingar och kulturer som råder i bostadsområdet – så kallade områdes- eller grannskapseffekter – och att barn växer upp i utanförskapsområden reproducera framtida utanförskap och segregation. Orsakssambanden är dock komplexa. Forskningen är inte enig om hur starkt och på vilket sätt grannskapseffekter påverkar individers livschanser: om det är egenskaper i själva bostadsområdet som orsakar försämrade utfall eller om det i stället handlar om egenskaper hos de som bor där. Sannolikt beror våra utfall i livet på ett samspel mellan en rad olika faktorer, som de förmågor vi ärvt från våra föräldrar, uppfostran och uppväxtvillkor men i viss utsträckning även grannskapseffekter.

Utanförskap och boendesegregation

Enligt Boverkets och Statistiska centralbyråns (SCB) analys har Sverige i dag 180 utanförskapsområden, de flesta belägna i storstäder och större städer. Det är områden som kännetecknas av en rad problem, som låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet – både bland kvinnor och män – samt en överrepresentation av långtidsarbetslöshet. Områdena har ofta en hög andel personer födda utomlands eller med utländsk bakgrund. Många av dessa områden har varit problemtyngda under lång tid. Regeringen har som mål att minska antalet människor som lever i utanförskap, stärka deras livschanser och öka människors trygghet.

Till skillnad från utanförskap beskriver boendesegregation hur olika befolkningsgrupper bor i förhållande till varandra, till exempel utifrån deras socioekonomiska förutsättningar eller etnicitet. Idag brukar man tala om boendesegregation som ett relationellt fenomen, där termen segregation får beskriva hela samhället. Det handlar inte bara om en grupp och en geografisk plats som är segregerad, utan om minst två poler som är segregerade i förhållande till varandra. Som fenomen har boendesegregation funnits så länge vi haft städer, men det är först under de senaste decennierna som den kommit att uppfattas som ett samhällsproblem. Fokus tenderar då att riktas mot vissa grupper snarare än helheten. Därmed synliggörs hur begreppet segregation kan bli selektivt och normativt i sin användning: det är inte segregationen i sig som gör begreppet laddat, utan vilka grupper som tillskrivs problemet.

Boendesegregationen hänger nära samman med olika upplåtelseformer och hur samhället är planerat. Den rumsliga segregationen har förstärkts av en samhällsplanering som skapat geografiskt avgränsade bostadsområden som domineras av en och samma typ av hus och upplåtelseform. En stor del av bostadsbeståndet – bostadsrätter och äganderätter – omsätts på en marknad med fri prisbildning och köps främst av hushåll med en relativt stark köpkraft, medan personer i utanförskap ofta bor i hyresrätter i områden som ofta är de minst attraktiva på bostadsmarknaden. Detta bidrar till att utanförskap och boendesegregation ofta sammanfaller.

Så här kan man analysera livsvillkor i områden där utanförskapet är högt

Att använda verktyg för att beskriva utanförskap och boendesegregation ger utredningar möjlighet att mer precist bedöma om och hur ett förslag riskerar att förstärka utanförskap och segregation, både på individ- och områdesnivå. Ett första steg är att utgå från Boverkets analysverktyg, Livsvillkorsbarometern, som idag består av:

• Segregationsbarometern
• Mått på utanförskap (tillkommer vecka 43)
• Behovsbaserad bostadsbrist

Livsvillkorsbarometern kan användas för att belysa skillnader som, utöver effekter på individers livsvillkor, även omfattar de rumsliga förutsättningarna som är knutna till boendemiljön.

Boverkets arbete kring utanförskap

Boverket arbetar för att stödja kommuner och andra aktörer i att ta kunskapsbaserade beslut i sitt arbete mot utanförskap och för mer jämlika livsvillkor. I det arbetet utvecklar vi ett verktyg för statistik och analys på områdesnivå och tar fram olika former av kunskapsstöd. Vi arbetar även med samverkan i olika former för att kunna erbjuda ett välriktat stöd till ovanstående målgrupper.

Boverket arbetar med utanförskap, boendesegregation och jämlika livsvillkor utifrån flera perspektiv. Du kan läsa mer om det via länklistan nedan.