Tekniska anläggningar

Användningen Tekniska anläggningar används för områden för tekniskt ändamål. Även komplement till den tekniska anläggningen ingår i användningen.

Användningen Tekniska anläggningar

Användningen Tekniska anläggningar kan användas för områden för både offentliga och privata anläggningar. Användningen omfattar flera olika typer av tekniska anläggningar. Det handlar om anläggningar för produktion, distribution, omvandling eller hantering av elektricitet, tele-, TV- och radiosignaler, digital datatrafik samt värme, kyla, vatten, avlopp och avfall eller om annan teknisk anläggning. Flygfyrar och liknande anläggningar som är till för flygets behov men som inte är lokaliserade i anslutning till flygplatser kan planeras som Tekniska anläggningar. Användningen är inte begränsad till befintlig teknik utan kan användas för ny teknik som överensstämmer med bestämmelsen i övrigt.

För tekniska anläggningar som kompletterar verksamheter inom till exempel industri-, trafik- eller flygtrafikområden inryms sådana komplement i respektive användning, Industri, Trafik och Flygtrafik och behöver därför inte regleras som Tekniska anläggningar.

Anläggningar för energiproduktion

De anläggningar för produktion som ingår i användningen avser framför allt produktion av energi som elektricitet och värme. Det kan till exempel handla om vindkraftverk, fjärrvärmeverk, kraftvärmeverk eller områden för solenergianläggningar. Industriell produktion, utöver produktion av energi, ingår inte i användningen Tekniska anläggningar utan inryms framför allt i användningen Industri.

Anläggningar för va

Användningen Tekniska anläggningar kan användas för tekniska anläggningar eller tekniska installationer som ingår i en va-anläggning. Vissa typer av va-anläggningar kan även vara lämpliga på allmän plats. Exempelvis kan en dagvattendamm vara ett naturligt inslag inom Park och ett fördröjningsmagasin kan ofta anläggas utan att det påverkar den allmänna platsen. Anläggningar med stor omgivningspåverkan eller anläggningar där det finns ett behov av att kunna utestänga allmänheten bör dock inte placeras på allmän plats.

Hantering av avfall

Områden och anläggningar för hantering av avfall ingår i användningen. Det kan röra sig om allt från mindre återvinningsstationer för insamling av förpackningar, tidningar och glas till avfallsanläggningar och deponier. Obemannade återvinningsstationer som är till för att samla in hushållens förpackningar och tidningar för återvinning kan även placeras inom allmän plats och behöver då inte regleras med användningen Tekniska anläggningar.

Skyddsavstånd inom detaljplan

I en detaljplan är det inte lämpligt att reglera skyddsavstånd genom måttangivelser i en planbestämmelse. Skyddsavstånd regleras istället indirekt genom att planen anpassas till de specifika förhållandena på platsen. I varje enskilt fall måste kommunen göra en bedömning av hur störningskänslig den planerade användningen är eller vilken omgivningspåverkan den har. Denna bedömning måste göras både för de verksamheter som redan finns etablerade och för de verksamheter som planläggningen avser. Bedömningen kan grunda sig på verksamhetens karaktär, områdets topografi och den förhärskande vindriktningen, men också på hur känslig den angränsande användningen är.

Detaljplanen utformas alltså så att den planerade verksamheten möjliggörs genom de planbestämmelser som krävs för att göra platsen lämplig. Det kan handla om lokalisering i förhållande till andra användningar eller om egenskapsbestämmelser för placering av byggnader och anläggningar, tekniska åtgärder eller skyddsåtgärder för att motverka exempelvis störningar till eller från omgivningen.

I planbeskrivningen beskrivs närmare vilken typ av verksamhet planen möjliggör.

När planen ska genomföras och en verksamhet eller anläggning ska lokaliseras inom området kan det krävas bygglov och prövning enligt annan lagstiftning exempelvis miljöbalken. För de flesta sådana prövningar krävs att åtgärden är planenlig.

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som ingår i användningen Tekniska anläggningar, hur bestämmelsen ska formuleras och vilken bestämmelsekod bestämmelsen ska ha.

Precisering av bestämmelsen

Om ett område ska ha en särskild funktion som kommer att dominera användningen, få stor betydelse för områdets utformning eller innebära en betydande omgivningspåverkan så kan användningen preciseras. Användningen kan även preciseras om kommunen vill avgränsa användningen till en specifik funktion, exempelvis för att undvika störningar.

En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. En preciserad användningsbestämmelse ger alltså mindre utrymme för tolkning än då användningen inte preciseras. En precisering innebär att planen blir mindre flexibel samtidigt som det blir tydligt vilket ändamål som avses för området. Flera olika preciseringar av samma användning kan finnas inom samma detaljplan.

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges de preciseringar av Tekniska anläggningar som får användas. Om kommunen behöver göra en precisering som ryms inom Tekniska anläggningar men som inte finns med i föreskriften får kommunen formulera egna preciseringar. Detta görs genom att använda Annan precisering. På så sätt begränsar inte föreskriften kommunens möjlighet att göra regleringar i detaljplan. Preciseringar som inte finns med i föreskriften blir dock inte digitalt sökbara i samma utsträckning som övriga preciseringar och får endast användas när tillämpbar formulering saknas.

En närmare utformning av ett område regleras med egenskapsbestämmelser.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i plan- och bygglagen, PBL, och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan användningen Tekniska anläggningar anges med versalt E på plankartan och vid färgläggning av detaljplanen ges användningen blågrå färg.

Enligt det allmänna rådet kan precisering anges genom att beteckningen förses med index i form av en nedsänkt siffra, exempelvis E₁ - Vattenverk.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår av detaljplanen om det allmänna rådet använts.