Underrättelse och yttranden
Granskad: 12 oktober 2016
I beslut om lov är det lämpligt att redovisa vilka som har underrättats om ansökan och att kort redogöra för inkomna synpunkter.
Underrättelse och yttranden
För att det tydligt ska framgå att formkraven på underrättelse enligt plan- och bygglagen, PBL, har beaktats kan det vara lämpligt att underrättelse och inkomna yttranden redovisas under en egen rubrik. Det underlättar för den överprövande myndigheten att se om handläggningen har gått rätt till. Själva redovisningen av yttrandet kan vara kortfattad. Även övriga yttranden från sökanden och andra parter kan kortfattat redovisas här.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 25 §
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 26 §
26 §
Om det inte är uppenbart onödigt, får en fråga om lov eller förhandsbesked inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats om vad andra har tillfört ärendet och fått tillfälle att yttra sig över det.
Sakägare som har yttrat sig
Sakägare med flera som har yttrat sig i ett bygglovsärende är parter i ärendet. Vilken betydelse deras synpunkter har haft för prövningen av ärendet bör därför redovisas i beslutet. (jfr JO-protokoll 2015-01-30, dnr 5379-2014)
Exempel 1
Berörda grannar ("fastighetsbeteckning", "fastighetsbeteckning" och "fastighetsbeteckning") har getts möjlighet att yttra sig över ansökan. Ägaren till fastigheten "fastighetsbeteckning" har lämnat synpunkter på den föreslagna åtgärden, se bilaga "x". Sökande har getts möjlighet att yttra sig över dessa synpunkter och har lämnat yttrande, se bilaga "x".
Byggnadsnämndens bedömning av synpunkterna framgår av beslutets motivering.
Exempel 2
Följande grannar/sakägare har getts möjlighet att yttra sig över ansökan:
"fastighetsbeteckning"
"fastighetsbeteckning"
"fastighetsbeteckning"
Följande grannar/sakägare har inga synpunkter på ansökan:
"fastighetsbeteckning"
"fastighetsbeteckning"
Följande grannar/sakägare har inte svarat:
"fastighetsbeteckning"
Exempel 3
Eftersom åtgärden innebär en avvikelse från detaljplanen har fastighetsägarna till "fastighetsbeteckning", "fastighetsbeteckning" och "fastighetsbeteckning" getts möjlighet att yttra sig över ansökan mellan "datum" och "datum" enligt plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap. 25 §.
Yttrande har inkommit från fastighetsägaren till "fastighetsbeteckning". Fastighetsägaren tycker det är bra att "fastighetsbeteckning" bebyggs med ett enbostadshus. Övriga fastighetsägare har inte yttrat sig vilket byggnadsnämnden tolkar som att de inte har några synpunkter.
Exempel 4
Fastighetsägarna till "fastighetsbeteckning" och "fastighetsbeteckning" har getts möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Synpunkter har inkommit från ägaren till "fastighetsbeteckning" som motsätter sig tillbyggnaden. Fastighetsägaren anser att åtgärden är planstridig eftersom den ska uppföras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter.
Byggnadsnämndens bedömning av synpunkten framgår av beslutets motivering.
Exempel 5
Elnätsföretaget som är ägare till en luftledning utmed gräns till "fastighetsbeteckning" har getts möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Synpunkter har inkommit från elnätsföretaget som motsätter sig tillbyggnaden. Elnätsföretaget anser att åtgärden skulle medföra en betydande olägenhet eftersom den skulle inskränka elnätsföretagets möjlighet till underhåll och förnyelse och en försämrad leveranssäkerhet.
Byggnadsnämndens bedömning av synpunkten framgår av beslutets motivering.
Kommunicering och remiss till andra än sakägare
Förutom de som ska höras enligt PBL, kan nämnden även skicka ärendet på remiss till andra för att få ett bättre beslutsunderlag. Nämnden kan behöva få synpunkter från andra för att kunna bedöma om en åtgärd uppfyller kraven i 2 kapitlet i PBL. Det kan till exempel handla om frågor om betydande olägenhet, trafikfara eller kulturvärden som nämnden kan behöva kunskap om från miljömyndighet, Trafikverket eller länsmuseet för att kunna avgöra.
Exempel 1
Regionmuséet har i yttrande påpekat vikten av att behålla träpanel på gaveln eftersom byggnaden har ett högt upplevelsevärde. Sökanden har fått yttrandet och har därefter ändrat ansökan från plåt till träpanel.
Exempel 2
Trafikförvaltningen har yttrat sig över ansökan och avstyrker den på grund av trafiksäkerhetsskäl och siktkrav för föreslagen in-/utfart, se bilaga "x".
Boverket (2016).
Underrättelse och yttranden.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/handlaggning/beslut-om-lov/underrattelse-och-yttranden/
Hämtad 2024-12-23
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.