Reglera elnätsanläggningar i detaljplan

Att reglera elnätsanläggningar i detaljplan handlar både om att säkerställa det utrymme som behövs för anläggningarna och att placera och utforma det som planläggs i närheten på ett ur säkerhetssynpunkt lämpligt sätt. För detta kan flera olika planbestämmelser användas.

Elnätsanläggningar på allmän plats

Många elnätsanläggningar ryms inom allmän plats utan att särskilt regleras. Större anläggningar som begränsar allmänhetens tillträde måste dock regleras så att det tydligt framgår hur den allmänna platsen planeras att användas.

Underjordiska ledningar ryms inom de flesta användningar som Torg, Väg och Gata. Är det vid planläggningen viktigt att ange en närmare placering av ledningarna kan en egenskapsbestämmelse om markreservat eller om utformning av allmän plats användas.

Även elnätsanläggningar som tar upp yta på marken kan rymmas inom allmän plats, trots att den inte behövs för den allmänna platsens funktion. Det kan till exempel vara en nätstation, elskåp eller ledningar längs en gata. Vilka anläggningar som kan inrymmas är alltid en bedömningsfråga i det enskilda fallet och beror på platsens förutsättningar och anläggningens storlek och påverkan på den allmänna platsen. Åtgärden får inte motverka den allmänna platsens syfte och inte heller hindra allmänhetens tillträde mer än i begränsad omfattning. Större anläggningar kan därför vara lämpliga att reglera med en egen användning.

För att säkerställa en närmare placering eller utformning av elnätsanläggningar på allmän plats används egenskapsbestämmelser om utformning av allmän plats. Detta kan vara bra för att säkerställa att till exempel luftledningar inte hamnar över en lekplats.

Stråk för större luftledningar planeras lämpligen som Natur eller Park med egenskapsbestämmelse om utformning av allmän plats för att reglera att området endast får användas för ledning.

Anläggningar som av säkerhetsskäl inte ska vara tillgängliga för allmänheten regleras i stället som kvartersmark.

Elnätsanläggningar på kvartersmark

På kvartersmark regleras anläggningar för produktion, distribution, omvandling eller hantering av elektricitet framför allt med användningen Tekniska anläggningar. Användningsbestämmelsen kan användas för områden för både offentliga och privata anläggningar.

Elnätsanläggningar ryms också inom de flesta användningar som komplement. Det innebär att anläggningar som behövs för användningens funktion ingår utan att det särskilt behöver anges i planen. Det handlar då om anläggningar i mindre skala i förhållande till användningen och som inte påverkar omgivningen i större utsträckning. Det kan till exempel handla om en nätstation i ett bostadsområde. Inom användningen Industri kan det däremot rymmas större elnätsanläggningar om det behövs för industrin i området.

Nätstation i utkanten av ett bostadsområde. Foto: Boverket

Större anläggningar, där det behöver tydliggöras var anläggningen ska lokaliseras, regleras med egen användning, Tekniska anläggningar.

Markreservat för allmännyttiga ledningar

Genom egenskapsbestämmelser om markreservat kan kommunen reservera områden för allmännyttiga underjordiska ledningar, luftledningar och energianläggningar. Markreservat kan användas både för befintliga och planerade ledningar. Om elnätsföretaget som har områdeskoncession och därför är huvudman vill använda ett markreservat krävs att elnätsföretaget förvärvar rätt att använda markreservatet, detta görs normalt genom ledningsrätt. Huvudmannen är även skyldig att lösa in utrymmet för ledningen om fastighetsägaren begär det.

Rätt att kräva inlösen

Utformning av elnätsanläggningar

Om det finns särskilda skäl för att ta hänsyn till förhållanden på platsen eller i omgivningen är det möjligt att i detaljplan reglera utformning av byggnadsverk, det vill säga ett byggnadsverks form, färg och material. Det kan till exempel handla om att reglera att en station ska ha fasader av rött tegel för att anpassas till en kulturmiljö. Bestämmelser om utformning kan också användas om ett syfte med planen är att området ska ha ett visst gestaltningsmässigt uttryck.

Utformningsbestämmelser måste alltid vara väl underbyggda och ha ett tydligt stöd i planens syfte. Till exempel kan det finns stöd i översiktsplanen, gestaltningsprogram eller andra politiska beslut för en viss utformning av ett område. Skälet till att utformningen regleras ska också anges och motiveras i planbeskrivningen.

På allmän plats med kommunalt huvudmannaskap kan kommunen använda sig av bestämmelser om utformning av allmän plats för att reglera utformningen.

Säkerställ lämpligheten runt elnätsanläggningarna

Av hälso- och säkerhetsskäl är det olämpligt att placera bebyggelse eller platser där människor ofta vistas under eller i närheten av elnätsanläggningar. Utöver att reglera utrymmet för elnätsanläggningar behöver kommunen därför också reglera det som finns i närheten av anläggningarna så att detaljplanen garanterar en säker miljö.

I en detaljplan är det inte lämpligt att reglera skyddsavstånd genom måttangivelser i en planbestämmelse. Skyddsavstånd regleras i stället indirekt genom att planens utformning anpassas till de specifika förhållandena på platsen. I varje enskilt fall måste kommunen göra en bedömning av vilken omgivningspåverkan de elnätsanläggningar som finns eller planeras i området har och utforma planen så att ett minsta avstånd klaras.

Detaljplanen utformas alltså genom de planbestämmelser som krävs för att göra platsen lämplig. Det kan till exempel handla om lokalisering av elnätsanläggningarna i förhållande till andra användningar i planen, om egenskapsbestämmelser för placering av eller höjder på byggnader och anläggningar i närheten av elnätsanläggningarna eller begränsning av markens utnyttjande.

I planbeskrivningen beskrivs närmare vilken påverkan elnätsanläggningarna har och hur planen säkerställer olika säkerhetsavstånd.

Elnätsanläggningar i planbeskrivningen

I planbeskrivningen ska kommunen redovisa planeringsförutsättningarna. Det kan exempelvis vara vilka elledningar som finns och var, elledningar som eventuellt behöver flyttas, och vilka nya behov av elenergi som planerad bebyggelse medför eller som kan uppstå i framtiden.

De överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen, exempelvis mot bakgrund av synpunkter under processen och planens konsekvenser ska också redovisas. Ett exempel kan vara att det finns stora svårigheter och blir väldigt kostsamt att flytta en ledning som en exploatör vill flytta för att uppnå en bättre utformning av sitt projekt.

I planbeskrivningens genomförandedel kan det vara lämpligt att behandla exempelvis följande frågor:

• flytt av ledningar
• kostnader för ledningsflytt
• placering av planerade nätstationer
• markupplåtelse för befintliga och nya ledningar.