Samordnad och målstyrd kommunal planering

Kommunen ska samordna översiktsplanen med de nationella och regionala klimatmålen. Målen är utgångspunkten för samhällsplaneringen och de sektorsvisa, kommunala planerna, programmen och strategierna. Genom ett tvärsektoriellt kommunalt arbete kan de olika sektorerna föra in sina delar till översiktsplaneringen. Ställningstagandena i översiktsplanen kan sedan kopplas tillbaka till sektorerna för genomförande.

Att tänka på i översiktsplaneringen

Det finns flera punkter man behöver tänka på vid översiktsplanering:

• Översiktsplaneringen bör utgå från kommunens övergripande vision och målbild där en målbeskrivning av kommunens utveckling mot ett klimatsmart samhälle bör ingå.
• För att intentionerna i översiktsplanen ska kunna genomföras behöver planen fungera styrande för exempelvis kommunens budgetplanering och andra styrverktyg. I översiktsplaneringen bör kommunen diskutera översiktsplanens roll i kommunens mål- och styrkedja.
• Kommunens klimatmål ska fungera vägledande för ställningstaganden i de olika kommunala verksamhetsområdenas planer, strategier och program. De ställningstaganden som rör användningen av mark och vatten, förs in i översiktsplanen.
• Tvärsektoriella diskussioner inom kommunen om åtgärder och strategier för att nå klimatmålen är en del av den kontinuerliga översiktsplaneringen.
• Använd kunskapsunderlag om beteendemönster som underlag för analyserna av den fysiska strukturen, för att bättre kunna fokusera insatser och åtgärder så att de gör maximal nytta.

Tvärsektoriellt samarbete inom kommunen

För att nå kommunens klimatmål behöver den kommunala samhällsplaneringen verka åt samma håll. Detta nås genom en gemensam vision och målbild där konkreta kommunala klimatmål formuleras. De kommunala planer och program som tas fram för olika sektorsområden behöver utgå från denna gemensamma målbild.

Ansvaret att minska klimatpåverkan spänner över flera av kommunens verksamhetsområden. Framgång i arbetet gynnas av ett tvärsektoriellt samarbete såväl inom kommunen som med externa aktörer. På så sätt kan konflikter mellan intressesfärer definieras och lösas samtidigt som hinder mot en minskad klimatpåverkan undviks.

Gemensamma processer

Kommunens övergripande vision av hur ett framtida hållbart samhälle ska se ut och kommunens klimatmål är utgångspunkten för översiktsplaneringen. I översiktsplanen preciserar kommunen vad den fysiska planeringen kan åstadkomma för att bidra till en positiv klimatpåverkan.

Översiktsplanen och de underlag som ligger till grund för den är betydelsefulla redskap för att nå målen. De kan antingen tas fram inför en ny översiktsplan eller parallellt och integrerat med framtagandet av en ny översiktsplan. En klimatstrategi som har samordnats med planer, program och strategier för andra kommunala verksamhetsområden blir ett verkningsfullt redskap för översiktsplaneringen där många frågor redan har lösts i en bred process.

Ställningstaganden inom andra samhällsområden som kan ha betydelse för klimatet och som det ska formuleras strategier kring i översiktsplanen kan handla om:

• Energi: fjärrvärmeinfrastruktur, integrerad solenergi, bioenergi, vindkraft
• Trafik: gång- och cykelvägnät, kollektivtrafik, parkeringspolicy
• Grönstruktur: kolsänkor, kontroll av lokalt klimat, friluftsliv, attraktivitet, lokalt omhändertagande av dagvatten
• Kulturmiljö: kolsänkor, besöksmål och friluftsliv, attraktivitet
• Naturvård: kolsänkor, besöksmål, friluftsliv, attraktivitet
• Friluftsliv: närhet, kolsänkor
• Klimatanpassning: kolsänkor, lokalt omhändertagande av dagvatten
• Bostadsförsörjning: förtätning, struktur, social blandning, upplåtelseformer
• Handel: förtätning, centrumhandel, externhandel
• Samhällsservice: förtätning, närhet till skolor, dagcentra, IT-infrastruktur
• Avfallsplan: infrastruktur för återvinningscentraler
• Sociala faktorer: befolkningsstatistik, socioekonomiska förhållanden, arbetsmarknadsregi

Studera beteendemönster och inte bara fysisk struktur

Det är inte strukturerna i sig som genererar klimatpåverkan, det är det som sker i strukturerna. Eftersom mycket av framgången när det gäller minskad klimatpåverkan beror på hur väl utformningen av den fysiska miljön leder till beteendeförändringar, är underlag som behandlar socioekonomiska förhållanden viktiga. Också studier av rörelsemönster, medborgarnas syn på den fysiska miljön och hur den används är av stor betydelse.

Studier har visat att resfrekvens har samband med socioekonomiska förhållanden. Val av färdmedel kan däremot kopplas både till den fysiska strukturen och socioekonomiska faktorer. Liknande kopplingar kan göras till hur friluftsområden och besöksmål används och hur man färdas på fritiden. Planeringsunderlag behövs som beskriver hur beteendemönstren ser ut idag och vilka förändringar som behöver göras för att kollektivtrafik, gång och cykel ska bli attraktiva sätt att ta sig fram på.

Nå ända fram genom kommunala klimatmål

För att mål ska vara möjliga att nå måste de vara begripliga för beslutsfattarna och möjliga att följa upp både kvalitativt och kvantitativt. Målen behöver vara konkreta och motiverade så det är möjligt att komma fram till vilka åtgärder som behövs för att nå målen. Dessa förhållanden behöver klargöras i översiktsplanen.