Normalisering av energianvändningen

Vid en korrigering av energianvändningen till vad den blir vid ett normalt brukande ska energianvändningen för tappvarmvatten, vilken innetemperatur som har varit i byggnaden och internlaster beaktas. Därefter genomförs en normalårskorrigering av den klimatberoende energianvändningen. Dessa två steg utgör tillsammans själva normaliseringen av energianvändningen.

Normalt brukande

När brukandet hanteras korrigeras energi till tappvarmvatten och eventuellt också energi till uppvärmning och komfortkyla om innetemperaturen och internlaster har avvikit från det normala. Hur detta görs skiljer sig åt för bostäder och lokaler.

Tappvarmvatten

Den faktiska energin till tappvarmvatten i byggnaden, uttryckt i kWh/år, ska ersättas med ett normalt (standardiserat) värde:

• Småhus: (20 x A_temp) / årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten
• Flerbostadshus: (25 x A_temp) / årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten
• Lokaler: (2 x A_temp) / årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten

Värdena utgår från uppgifter framtagna av bygg- och fastighetsbranschen i projektet Sveby.

Det kan finnas installationer i byggnaden eller på tomten som minskar den mängd energi som behöver levereras till byggnaden för produktion av tappvarmvatten. För att ta hänsyn till det får det normala värdet för tappvarmvatten minskas med så mycket energi som sparas genom sådana installationer. Man får till exempel dra bort energi som tas till vara från sol, vind, mark, luft eller vatten och som används just för tappvarmvatten. Man får också dra bort energi som sparas genom till exempel värmeväxlare för spillvatten eller genom särskilt energieffektiva tvättställs-, köks- och duschblandare.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår - 3 kap 3 §

3 §    Levererad energi till tappvarmvatten exklusive förluster för varmvattencirkulation ska ersättas med värde bestämt enligt tabell 3:1.

Tabell 3:1 Normaliserat värde för energi till tappvarmvatten i bostäder där η_tvv är årsverkningsgraden hos värmekällan för produktion av tappvarmvatten

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Det normaliserade värdet enligt tabell 3:1 får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i byggnaden. Det normaliserade värdet får inte reduceras om sådan energi redan beaktas i årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten.

Det normaliserade värdet får även korrigeras för annan installationsteknisk lösning som kan påvisas medföra en besparing av energi till tappvarmvatten. (BFS 2017:6).

Allmänt råd Om det inte går att få fram uppgifter om årsverkningsgraden kan värden enligt tabell 3:2 användas vid fastställande av normaliserat värde för energi till tappvarmvatten.

Tabell 3:2 Vägledande årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten uppdelat på olika värmekällor

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Om energi till tappvarmvatten inte har mätts separat behöver denna energianvändning bestämmas före normalisering. Om energi till tappvarmvatten som inkluderar förluster för varmvattencirkulation är känd kan levererad energi till tappvarmvatten beräknas enligt därE_tvv,lev: Levererad energi till tappvarmvatten under året (kWh/år).E_{tvv + vvc}: Uppmätt energi till tappvarmvatten och förluster för varmvattencirkulation (kWh/år). Förlusterna för varmvattencirkulation inkluderas i byggnadens energianvändning för uppvärmning. Om energi till tappvarmvatten och förluster för varmvattencirkulation är okänd men tappvarmvattenvolymen är känd, kan levererad energi till tappvarmvatten beräknas enligt,därE_tvv,lev: Levererad energi till tappvarmvatten under året (kWh/år).V_tvv: Uppmätt tappvarmvattenvolym (m ³/år).η_tvv: Årsverkningsgrad för beredning av tappvarmvatten.Om energi till tappvarmvatten och förluster för varmvattencirkulation är okänd och om tappvarmvattenvolymen är okänd men kallvattenvolymen är känd kan levererad energi till tappvarmvatten beräknas enligtdärE_tvv,lev: Levererad energi till tappvarmvatten under året (kWh/år).V_kv: Uppmätt kallvattenvolym (m ³/år).η_tvv: Årsverkningsgrad för beredning av tappvarmvatten.Exempel på fall då det normaliserade värdet inte får reduceras är vid användning av värmepump då energi från mark, luft eller vatten redan beaktas i årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten. Exempel på installationsteknisk lösning som kan påvisas medföra en besparing av energi till tappvarmvatten är värmeväxlare för spillvatten eller energieffektiva tvättställs-, köks- och duschblandare. Vid korrigering för energieffektiva sanitetsarmaturer bör åtminstone merparten uppfylla energiklass A enligt SS 820000:2010 och SS 820001:2010. Om det normaliserade värdet enligt tabell 3:1 korrigeras på grund av energieffektiva sanitetsarmaturer bör korrigeringen maximalt uppgå till 10 procent, om inte en större besparing kan påvisas. (BFS 2017:6).

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår - 3 kap 7 §

7 §    Levererad energi till tappvarmvatten exklusive förluster för varmvattencirkulation ska ersättas med normaliserat värde enligt

där

η_tvv: Årsverkningsgrad hos värmekällan för produktion av tappvarmvatten.

Det normaliserade värdet för energi till tappvarmvatten får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i byggnaden. Det normaliserade värdet får inte reduceras om sådan energi redan beaktas i årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten.

Det normaliserade värdet får även korrigeras för annan installationsteknisk lösning som kan påvisas medföra en besparing av energi till tappvarmvatten. (BFS 2017:6).

Allmänt råd Om det inte går att få fram uppgifter om årsverkningsgraden kan värden enligt tabell 3:4 användas vid fastställande av normaliserat värde för energi till tappvarmvatten.

Tabell 3:4 Vägledande årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten uppdelat på olika värmekällor

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Om energi till tappvarmvatten inte har mätts separat behöver denna energianvändning bestämmas före normalisering. Om energi till tappvarmvatten som inkluderar förluster för varmvattencirkulation är känd och om förlusterna beräknas så att energi till tappvarmvatten kan fastställas, bör förlusterna för varmvattencirkulation inkluderas i byggnadens energianvändning för uppvärmning.Om energi till tappvarmvatten och förluster för varmvattencirkulation är okänd men tappvarmvattenvolymen är känd, kan levererad energi till tappvarmvatten beräknas enligt,därE_tvv,lev: Levererad energi till tappvarmvatten under året (kWh/år).V_tvv: Uppmätt tappvarmvattenvolym (m ³/år).η_tvv: Årsverkningsgrad för beredning av tappvarmvatten.Om tappvarmvattenvolymen är okänd kan denna bedömas utifrån kallvattenvolym och andel tappvarmvatten för den aktuella verksamhetstypen.Exempel på fall då det normaliserade värdet inte får reduceras är vid användning av värmepump då energi från mark, luft eller vatten redan beaktas i årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten. Exempel på installationsteknisk lösning som kan påvisas medföra en besparing av energi till tappvarmvatten är värmeväxlare för spillvatten eller energieffektiva tvättställs-, köks- och duschblandare. Vid korrigering för energieffektiva sanitetsarmaturer bör åtminstone merparten uppfylla energiklass A enligt SS 820000:2010 och SS 820001:2010. Om det normaliserade värdet för energi till tappvarmvatten korrigeras på grund av energieffektiva sanitetsarmaturer bör korrigeringen maximalt uppgå till 10 procent, om inte en större besparing kan påvisas. (BFS 2017:6).

Innetemperatur

Normal innetemperatur är:

• Småhus: 21 grader i utrymmen för bostadsändamål
• Flerbostadshus: 21 grader i utrymmen för bostadsändamål, undantaget äldreboenden
• Lokaler: den innetemperatur som är avsedd att hållas i en viss lokal

Om den genomsnittliga lufttemperaturen under uppvärmningssäsongen har avvikit från normal innetemperatur med mer än en grad ska energin till uppvärmning korrigeras med fem procent per grad. Detta gäller för de areor i byggnaden som har haft en avvikande temperatur. Vid korrigeringen ska man ta hänsyn till om den avvikande innetemperaturen beror på brukarna eller på installationstekniska brister. Om den inte beror på brukarna utan på installationstekniska brister, till exempel brister i injusteringen, ska ingen korrigering göras.

För lokaler anges ingen given innetemperatur som normal eftersom det kan variera med typ av verksamhet. Här får man i stället utgå från den innetemperatur som är avsedd att hållas i den aktuella lokalen. Den avsedda innetemperaturen kan till exempel bedömas utifrån projekteringen eller vad som är normalt för en viss typ av verksamhet.

Hur ska man bestämma innetemperaturen som varit i en byggnad

Vid verifiering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR) ska den genomsnittliga lufttemperaturen som ligger till grund för en korrigering av energi till uppvärmning baseras på mätning av lufttemperaturen. Detta är också rekommendationen när det gäller energideklaration. Besiktningstillfället kan då vara ett lämpligt tillfälle för mätning av lufttemperatur i representativa utrymmen.

Internlaster

Energi till uppvärmning och komfortkyla får korrigeras om internlasterna i byggnaden har avvikit från det normala och om det bedöms att det har haft en betydande påverkan på byggnadens energianvändning.

Internlaster är värme som kommer från andra värmekällor än de tekniska system som är avsedda för uppvärmning, till exempel från hushålls- eller verksamhetsenergi eller från personer. Internlasterna påverkar hur mycket energi till uppvärmning och komfortkyla som behöver tillföras byggnaden. Om till exempel internlasterna har varit högre än normalt kan det ha lett till att uppmätt energi till uppvärmning har blivit lägre än vad det borde vara. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) tar särskilt upp hushållsenergi i bostäder som en viktig internlast att beakta.

För att korrigera för internlaster behöver man först bedöma om dessa har avvikit från det normala och sedan hur stor påverkan har varit på den uppmätta energin.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår - 3 kap 5 §

5 §    Energi för uppvärmning och komfortkyla får korrigeras för internlaster som har avvikit från det normala och som har gett upphov till en icke försumbar påverkan på levererad energi till byggnaden.

Allmänt rådEn icke försumbar påverkan innebär att byggnadens energianvändning för uppvärmning och komfortkyla har påverkats mer än 3 kWh/m ² och år.Andelen av hushållsenergin som kommer byggnaden tillgodo som värme under uppvärmningssäsongen kan antas till 70 procent. Normal användning av hushållsenergi är 30 kWh/m ²A_temp år och kan användas som grund för normalisering av uppvärmningsenergi vid avvikande användning av hushållsenergi enligtdärE_korr: Korrigering av energi till uppvärmning (kWh/år).E_h,avv: Positiv eller negativ skillnad mellan uppmätt värde och normal användning av hushållsenergi (kWh/m ²år).I_h: Andel av hushållsenergin som kommer byggnaden tillgodo som värme.t_uppv: Uppvärmningssäsongens längd (h).η_uppv: Årsverkningsgrad hos värmekällan för uppvärmning.(BFS 2017:6).

Normalårskorrigering

Efter att energianvändningen har korrigerats till vad den blir vid ett normalt brukande är nästa steg att normalårskorrigera den klimatberoende energianvändningen. Det innebär att hänsyn tas till det normala klimatet på orten och hur klimatet har varit under just den period som det finns mätvärden för. Energi till framförallt uppvärmning korrigeras till vad det skulle bli under ett normalår.

För den som upprättar energideklarationer sker normalårskorrigering automatiskt i Boverkets elektroniska formulär för energideklaration, baserat på SMHI Energiindex för perioden 1991 – 2020.