Allmänt om kontroll

Granskad: 17 maj 2023

I Sverige finns ett system för byggherrens egenkontroll av bärande konstruktioner. Det finns tre olika typer av kontroller; dimensioneringskontroll, mottagningskontroll och utförandekontroll. Ju större risk för allvarlig personskada en kollaps av en konstruktionsdel kan förväntas medföra, desto mer omfattande ska kontrollen vara.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om Boverkets byggregler, BBR eller Boverkets konstruktionsregler, EKS. Dessa gäller till och med den 30 juni 2025 och under övergångsperioden fram till den 1 juli 2026.

Den 1 juli 2025 gäller nya regler. Du kan läsa om hur de nya byggreglerna är uppdelade, vad som är skillnaden mot BBR och EKS samt länkar till ny vägledning inom specifika ämnesområden på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Dimensioneringskontroll

För konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 eller 3 ska alltid dimensioneringskontroll göras. Dimensioneringskontrollen syftar till att förhindra allvarliga fel.

Kontrollen består i att någon annan än den som har utfört dimensioneringen ska kontrollera dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. Detta innebär till exempel kontroll av hur dimensionerande laster och dimensionerande materialegenskaper har tagits fram och hanteras när kravet på bärförmåga verifieras. Har rätt formfaktorer, rätt lastkombinationer och andra förutsättningar tillämpats i beräkningarna och har resultaten överförts rätt till bygghandlingarna? Vidare bör en bedömning göras av de använda statiska beräkningsmodellernas relevans för de bärverksdelar som kontrolleras.

En dimensioneringskontroll behöver inte omfatta alla bärande delar. Det räcker att kontrollera de konstruktionsdelar som vid en kollaps medför stor risk för människors hälsa och säkerhet.

Det är lämpligt att göra dimensioneringskontrollen innan bygghandlingarna lämnar konstruktören för produktion och man börjar bygga. Det är en fördel om kontrollen är klar innan startbesked ges för de delar som omfattas av startbeskedet. Om dimensioneringskontrollen inte är klar inför startbeskedet kan man reglera kontrollen som en eller flera åtgärder i kontrollplanen, exempelvis att dimensioneringskontrollen av överbyggnaden är utförd innan resningen av stommen påbörjas.

25 §    Dimensioneringskontroll ska göras för byggnadsverk som innehåller bärverksdelar i säkerhetsklass 2 eller 3.

Med dimensioneringskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. (BFS 2019:1).

Allmänt rådDimensioneringskontroll syftar till att eliminera grova fel. Kontrollen bör utföras av en person som inte har varit delaktig i framtagandet av de handlingar som ska kontrolleras. Graden av organisatorisk och ekonomisk självständighet för den som utför dimensioneringskontroll bör ökas vid projekt av mer komplicerad natur.Dimensioneringskontroll bör normalt omfatta kontroll av att
  • a)  de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs för ifrågavarande byggnad,
  • b)  antaganden om egenskaper hos byggmaterial samt jord och berg är tillämpliga,
  • c)  antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga,
  • d)  valda beräkningsmodeller är lämpliga,
  • e)  valda beräkningsmetoder är lämpliga,
  • f)  grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda,
  • g)  valda provningsmetoder är lämpliga,
  • h)  beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandlingar
(BFS 2019:1).

Mottagningskontroll

Mottagningskontroll ska alltid göras, oavsett säkerhetsklass. Syftet med kontrollen är att säkerställa att egenskaperna hos de material och produkter som levereras till byggarbetsplatsen och byggs in stämmer överens med de egenskaper som förutsätts i dimensioneringen av byggnadsverket.

Mottagningskontrollen kan lämpligen göras när material och produkter levereras till byggarbetsplatsen, dock inte senare än när de byggs in.

26 §    Mottagningskontroll ska alltid göras. Byggherren ska förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven i denna författning.

Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen.

Har produkterna bedömda egenskaper enligt 18 § kan mottagningskontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av produktdeklarationen för att säkerställa att varorna har förutsatta egenskaper.

Om byggprodukternas egenskaper inte är bedömda i den mening som avses i 18 § fordras verifiering genom provning eller annan inom europeiska unionen vedertagen metod så att egenskaperna är kända och kan värderas avseende lämplighet. (BFS 2019:1).

Allmänt rådByggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a, c eller d i 18 § innebär inte att produkten bedömts mot svenska krav på byggnadsverk i denna författning eller i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Sådana bedömningar innebär endast att byggherren ska ha tilltro till den produkt- eller prestandadeklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produkt- eller prestandadeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning.För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2015:6).

Utförandekontroll

Utförandekontroll ska också alltid göras, oavsett säkerhetsklass. Syftet med utförandekontrollen är att säkerställa att utförandet stämmer överens med vad som anges i bygghandlingarna (ritningar, tekniska beskrivningar, montageplaner med mera). Det är särskilt viktigt att i ett tidigt skede kontrollera utförandet av sådant som annars blir svårt eller kostsamt att kontrollera i den färdiga byggnaden, till exempel pålar i mark och ingjuten armering.

Dessutom ska tidigare inte verifierbara förutsättningar kontrolleras. Det kan till exempel vara antagande om markens egenskaper som bättre kan kontrolleras efter schaktning.

27 §    Utförandekontroll ska alltid göras. Med utförandekontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att

  • 1.  tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av betydelse för säkerheten är uppfyllda, och att
  • 2.  arbetet utförs enligt gällande beskrivningar, ritningar och andra handlingar. (BFS 2019:1).
Allmänt rådOmfattningen av utförandekontrollen bör stå i proportion till konsekvenserna av bristande bärförmåga hos byggnadsverket eller byggnadsdelen. Vid allvarligare konsekvenser eller risk för bristfälligt utförande bör kontrollen vara mer omfattande. Konstruktioner och detaljer som är svåra att utföra bör särskilt kontrolleras. Som grund för val av omfattningen av kontrollen bör indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser enligt avdelning A, 10–13 §§ vara vägledande.För stålkonstruktioner är utförandekontrollen beroende av aktuell utförandeklass. Regler om val av utförandeklass som finns i 19 § i avdelning E, kapitel 3.1.1 bör tillämpas.För aluminiumkonstruktioner är utförandekontrollen beroende av aktuell utförandeklass. SS-EN 1999-1-1 bör tillämpas.För geokonstruktioner är utförandekontrollen beroende av geoteknisk kategori. SS-EN 1997-1 bör tillämpas. (BFS 2019:1).

Dokumentation av kontroller

Resultatet av alla kontroller ska dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå när kontrollen gjorts, vem som utfört kontrollen och utfallet av kontrollen.

30 §    Resultaten av utförda kontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhörande åtgärder ska noteras liksom andra uppgifter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet. (BFS 2015:6).

Boverket (2023). Allmänt om kontroll. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/Kontoll/ Hämtad 2024-12-23