Ekosystemtjänster i miljöcertifiering

Vissa kommersiella och frivilliga system som används för miljöcertifiering och bedömning av planer, byggprojekt och byggnader omfattar krav som rör hänsyn till grönska och ekosystemtjänster. På den här sidan finns en kort redovisning av några av dessa certifieringssystem med länkar till mer information.

BREEAM för byggnader

BREEAM står för Building Research Establishment Environmental Assessment Method och är ett miljöcertifieringssystem som utvecklats i Storbritannien, men som nu kommit till användning i mer än 70 länder. Sweden Green Building Council (SGBC) har gjort en svensk anpassning av BREEAM som kallas BREEAM-SE och som används i Sverige.

Den senaste versionen heter BREEAM-SE Nybyggnad 2017 och är ett bedömnings- och certifieringssystem för nya byggnader. Certifieringssystemet används under projektering och byggskede (produktion) för att bedöma miljöpåverkan av nya byggnader under hela livscykeln.

Byggnadens prestanda bedöms och poängsätts utifrån flera olika miljöindikatorer. Med stöd av indikatorpoäng och viktning av miljöområdena kan prestandan beräknas som ett samlat BREEAM-SE-betyg, som är själva märkningen.

För de flesta BREEAM-SE-indikatorer kan byggherren välja vilka indikatorer och poäng man vill satsa på för att få ihop ett tillräckligt poängvärde för önskat BREEAM-SE-betyg. Vissa indikatorer har dock minimikrav, vilket betyder att man måste erhålla vissa poäng eller klara vissa kriterier för att uppnå ett BREEAM-SE-betyg.

BREEAM-SE 2017 innehåller tio bedömningsområden. Inom området Markanvändning och ekologi finns indikatorer som handlar om val av plats för byggnaden, tomtens ekologiska värde och skyddselement med ekologiskt värde, förbättring av ekologiska värden på tomten samt långsiktig påverkan på den biologiska mångfalden. Även inom andra områden finns indikatorer eller kriterier med koppling till ekosystemtjänster. Inom området Föroreningar finns exempelvis indikatorn ytavrinning med.

Läs mer om BREEAM-SE 2017 under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

BREEAM Communities för planering av stadsdelar

Det finns också BREEAM-certifiering och verktyg för planering. Då är det BREEAM Communities som kan användas. För BREEAM Communities finns ingen svensk anpassning, utan det är originalversionen som används. BREEAM Communities omfattar bedömning och certifiering på områdesnivå. Det är tre steg i planeringsprojektet som bedöms:

Steg 1 – Strategier och riktlinjer.
Steg 2 – Områdets struktur.
Steg 3 – Utformning av detaljerna.

För att bedöma projektets hållbarhet används sex kategorier, varav en är markanvändning och ekologi (Land Use and Ecology). Ett av bedömningskriterierna inom den kategorin är att en kvalificerad ekolog ska göra en ekologisk konsekvensanalys av projektet.

Läs mer om BREEAM Communities under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Citylab

Citylab Guide är en handledning för alla som arbetar med hållbar stadsutveckling, framför allt när det gäller tidiga skeden i detaljplanering i små och stora stadsutvecklingsprojekt. Guiden innehåller guide-punkter och indikatorer. Indikatorerna är ett krav att arbeta med för att kunna certifiera projektet. För att kunna certifiera projekt är det också ett krav att delta i obligatoriska utbildningsblock. Men alla som vill kan använda guiden som ett stöd i arbetet.

För hela Citylab finns 20 indikatorer. Tre av dessa indikatorer hör till fokusområde 12 som handlar om grön- och blåstruktur. Dessa indikatorer handlar om biologisk mångfald, ekosystemtjänster respektive grönytefaktor. Andra fokusområden har indikatorer som rör barns utemiljöer, offentliga platser, luft, buller, dagvatten med mera som också kopplar till ekosystemtjänster.

Läs mer om Citylab och guiden under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Living Building Challenge

Living Building Challenge är ett miljöcertifieringssystem för samhällsbyggnadssektorn med höga miljökrav. Såväl byggnader, infrastruktur som hela kvarter kan certifieras och systemet kan användas både vid ny- och ombyggnadsprojekt.

Living Building Challenge bedömer sju olika dimensioner av ett projekt:

• byggplats,
• vatten,
• energi,
• hälsa,
• material,
• rättvisa och
• skönhet.

Dessa är i sin tur uppdelade i totalt 20 kriterier.

För att få en full certifiering måste projektet uppfylla alla kriterier. Det går alltså inte att plocka poäng inom vissa områden för att kompensera att projektet presterar sämre inom andra, vilket är möjligt inom till exempel LEED och BREEAM. Det går också att få delcertifiering. Eftersom certifieringen ska baseras på faktiska uppmätta värden kan den delas ut först när projektet varit i drift i minst ett års tid.

Bland kriterierna finns flera som kopplar till ekosystemtjänster. Bland annat ställs krav på kompensation för habitat för lika stor area som byggprojektet tar i anspråk. Allt vatten som behövs på fastigheten ska komma till fastigheten genom att man på olika sätt använder vatten från tomten: använder grundvatten, samlar nederbörd och återanvänder avloppsvatten. I princip allt dagvatten och avloppsvatten måste också behandlas på fastigheten genom återanvändning eller infiltration.
De flesta Living building challenge-projekten finns i Nordamerika och Kanada, men det finns också certifierade projekt i flera andra länder, bland annat i Finland.

Läs mer om Living Building Challenge under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

LEED

The LEED™ Green Building Rating System anses vara det mest kända bedömningssystemet. LEED har utvecklats i USA, men det finns också LEED som är anpassat för den svenska marknaden. LEED kan användas för alla typer av byggnader och stadsdelar och såväl vid nybyggnation som för befintlig bebyggelse.

Bland kriterierna inom LEED finns flera som kopplar till ekosystemtjänster. De handlar exempelvis om att integrera platsen med lokala och regionala ekosystem och att bevara biologisk mångfald. Lokalt omhändertagande av dagvatten ses som en möjlighet att minska risken för översvämningar och att använda det som en resurs för bevattning och i dammar.

Läs mer om LEED underunder rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Svanenmärkning

Svanen är en nordisk miljömärkning och de nordiska länderna har miljömärket Svanen gemensamt. Det finns ett sekretariat i varje land som tar hand om licensansökningar, kontrollbesök och marknadsföring i sina respektive länder. I Sverige är det Miljömärkning Sverige AB som driver Svanenmärkningen. Mer än tiotusen varor och tjänster är Svanenmärkta idag.

Det finns Svanenmärkning av småhus, flerbostadshus och byggnader för skola och förskola respektive Svanenmärkt renovering av byggnader. För båda dessa kategorier finns obligatoriska krav om trävirke, bambu och fiberråvara, exempelvis anges träslag som inte får användas i Svanenmärkta byggnader. Det finns också poängkrav för att få licens för Svanenmärkning. Bland de åtgärder som krävs för att få poäng finns en kategori som kallas Gröna grepp. Inom denna kategori kan den som söker licens välja mellan olika åtgärder som ger poäng. Det finns bland annat flera åtgärder för att skapa ekosystemtjänster som man kan välja: gröna tak och fasader, lokalt omhändertagande av dagvatten, urban odling, trädgårdar för biologisk mångfald respektive boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss.

Du finner mer information om Svanenmärkning av småhus, flerbostadshus och byggnader för skola och förskola under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Du kan också läsa mer om Svanenmärkning av renovering under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".