Om ansökan för bostadsanpassningsbidrag

I en ansökan om bostadsanpassningsbidrag uttrycker sökanden vilka åtgärder han eller hon vill ha bidrag för. Kommunen där bostaden finns handlägger ansökan. Kommunen har en serviceskyldighet och ett utredningsansvar. 

Vilken kommun prövar ansökan?

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag ska prövas av kommunen där bostaden som ska anpassas finns. 

Muntlig eller skriftlig ansökan

En ansökan om bostadsanpassningsbidrag kan göras skriftligt eller muntligt. Det framgår av förvaltningslagen (2017:900) och propositionen till förvaltningslagen  (proposition 2016/17:180 sid. 305).

Kommunen måste alltså godta att en person inleder ett ärende om bostadsanpassningsbidrag genom en muntlig ansökan. Det är då viktigt att kommunen noga dokumenterar det sökanden säger.

Den som vill ansöka om bostadsanpassningsbidrag kan alltså inleda ärendet muntligt. Men det finns ingen ovillkorlig rätt att därefter enbart ha muntliga kontakter med kommunen.  Enligt propositionen till förvaltningslagen kan sökanden behöva följa myndighetens (till exempel en kommuns) anvisningar om att bota en brist i framställningen genom en skriftlig komplettering (proposition 2017/17:180 sid. 132-133).

Ansökningsblanketter

Det är en bra service för enskilda om kommunen har ansökningsblanketter. I en ansökningsblankett framgår det klart för sökanden vilka uppgifter kommunen vill ha för att pröva ansökan.

Ansöka i efterhand

Det står inte i lagen om bostadsanpassningsbidrag att det inte går att söka bidrag i efterhand, alltså efter att anpassningen har utförts. Men det är lämpligt att kommunen informerar en person som vill vänta med ansökan tills anpassningen är klar att personen tar en risk. Om ansökan görs i efterhand kan det vara svårare för kommunen att utreda om sökanden uppfyller villkoren för bidrag. I värsta fall  måste ansökan avslås för att det inte går att bedöma om sökanden uppfyller vissa villkor i lagen. Till exempel att bidrag inte lämnas om anpassningen innebär att eftersatt underhåll blir åtgärdat. 

Ingen begräsning i hur många gånger en och samma sak kan prövas

Vad gäller om kommunen redan prövat en ansökan om bostadsanpassningsbidrag genom ett avslagsbeslut och sökanden ansöker igen om samma åtgärd? Eller begär att kommunen ska ändra det tidigare beslutet?

Då måste kommunen på nytt ta ställning till om ansökan eller begäran om ändring ska avslås eller bifallas, helt eller delvis. En sådan ansökan eller begäran ska alltså inte avvisas på grund av att kommunen redan prövat saken i ett tidigare beslut. Det gäller även om kommunen fått rätt i en lagakraftvunnen dom. Och det gäller även om inga omständigheter har ändrats.

Dom från Högsta förvaltningsdomstolen

Till stöd för denna möjlighet för enskilda att återkomma flera gånger om samma sak finns en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD (målnummer 2066-19). 

Av domen framgår bland annat  

• att det inte finns någon begränsning angående hur många gånger samma sak kan prövas
• att det inte krävs att det har tillkommit några nya omständigheter för att en myndighet (till exempel en kommun) ska vara skyldig att pröva saken på nytt. 

HFD:s dom handlar om bistånd enligt socialtjänstlagen (2002:453). Boverket anser att den är relevant också för ansökningar om bostadsanpassningsbidrag.

Ett exempel

En person ansöker om bidrag för en ramp vid entrén. Kommunen avslår ansökan. Enligt kommunen har sökanden inte visat att åtgärden är nödvändig med hänsyn till funktionsnedsättningen. 

Personen ansöker om bidrag för samma åtgärd, en ramp vid entrén, ett halvår senare. Inga  omständigheter har ändrats. Kommunen kan inte avvisa eller avslå ansökan enbart med hänvisning till att kommunen redan prövat samma fråga. Kommunen måste ta ställning till, pröva, den nya ansökan.

Har kommunen inte ändrat uppfattning kan den avslå ansökan med samma motivering som i det förra beslutet. Det vill säga att sökanden inte har visat att åtgärden är nödvändig med hänsyn till funktionsnedsättningen.

Om kommunen i stället nu gör en annan bedömning av det intyg sökanden skickade in redan inför kommunens första prövning, och anser att behovet är styrkt, ska den bevilja bidrag. 

Kommunens serviceskyldighet

Det finns personer som inte själva klarar att göra  en ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Till exempel på grund av sjukdom. Ibland finns det kanske en anhörig eller god man som kan hjälpa till. Men om det inte gör det kan sökanden behöva kommunens hjälp för att inte tvingas avstå från en anpassning. 

Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om serviceskyldighet

Det finns bestämmelser om myndigheters serviceskyldighet i 6 förvaltningslagen (2017:900).

Myndigheter, till exempel en kommun, ska lämna enskilda sådan hjälp att de kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Serviceskyldigheten varierar

I propositionen till förvaltningslagen finns uttalanden för att precisera serviceskyldigheten. 

Servicenivån måste som utgångspunkt anpassas till förutsättningarna i det enskilda fallet, bland annat med hänsyn till vilka resurser som sökanden själv har till sitt förfogande eller rimligen kan förväntas skaffa sig (proposition 2016/17:180 sid. 291).

Det innebär att myndigheten kan behöva beakta till exempel ålder och mognad när den har med barn och unga att göra eller om någon har särskilda behov till följd av en funktionsnedsättning (proposition 2016/17:180 sid. 65).

Ofta är hjälpbehovet större för privatpersoner än för företag som bedriver omfattande näringsverksamhet (proposition 2016/17:180 sid. 291). 

En myndighet är inte skyldig att svara på frågor på ett sätt som förutsätter att den först genomför en omfattande rättsutredning. Det ställs inte heller något krav på myndigheterna att allmänt se till att enskilda kan undvika tidsödande arbete. (Proposition 2016/17:180 sid. 291.)

Myndigheten kan fördela sina resurser så att verksamheten i sin helhet kan fungera på bästa sätt. Resursbrist kan dock inte utgöra skäl för att helt avstå från att hjälpa den enskilde. (Proposition 2016/17:180 sid. 291.)

Serviceskyldigheten i ärenden om bostadsanpassningsbidrag

En slutsats som kan dras utifrån propositionen är att en kommuns serviceskyldighet i  ett ärende om bostadsanpassningsbidrag varierar från person till person och beroende på hur omfattande ansökan och anpassningsprojektet är. 

Informera om bidraget 

Innan en person gör en ansökan om bostadsanpassningsbidrag kanske han eller hon tar kontakt med dig som handläggare och hör sig för om vilka åtgärder som kan vara bidragsberättigande. Det får då anses ingå i serviceskyldigheten att du upplyser om villkoren, till exempel att åtgärden ska vara nödvändig för att bostaden ska vara ändamålsenlig. I serviceskyldigheten får också anses ingå att du upplyser om hur kommunen tidigare har bedömt sådana åtgärder som personen vill söka bidrag för.

Hjälpa till även om åtgärderna inte är bidragsberättigande

Om en person vill göra en muntlig ansökan eller ha hjälp med att fylla i ansökningsblanketten måste du som är handläggare hjälpa till med detta även om du bedömer att de sökta åtgärderna inte är bidragsberättigande. Sökanden har ju rätt att få sin sak prövad av kommunen genom ett formellt, skriftligt beslut som kan överklagas till förvaltningsrätten. 

Inga förhandsbesked

När du som handläggare informerar om bidraget är det viktigt att du är tydlig med att 

• kommunen inte kan lämna något bindande förhandsbesked
• kommunen tar ställning till ansökan genom formella, skriftliga beslut.

Kommunens utredningsansvar

Kommunen ska se till att ett ärende om bostadsanpassningsbidrag blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Det följer av bestämmelsen i 23 § förvaltningslagen. 

Utredningsansvaret ska leda till ett riktigt beslut  

Det är myndigheten som har det yttersta ansvaret för att underlaget i ett ärende är sådant att det leder till ett materiellt riktigt beslut (proposition 2016/17:180 sid. 308). I ett ärende om bostadsanpassningsbidrag har alltså kommunen detta ansvar för att underlaget leder fram till ett korrekt bidragsbeslut.

Utredningsansvaret kan variera

Kraven på omfattningen av kommunens utredningsåtgärder kan variera med hänsyn till ärendets karaktär. I propositionen till förvaltningslagen uttalas att exempelvis så behöver en myndighet i praktiken inte vara lika aktiv om ärendet avser en enskilds begäran om att få en förmån av det allmänna, som i ett ärende som avser myndighetens ingripande mot någon enskild. (Proposition 2016/17:180 sid. 308.)

Enligt Boverkets uppfattning bör man samtidigt skilja mellan olika typer av förmåner. Eftersom bostadsanpassningsbidraget bygger på en rättighetslagstiftning som syftar till att sökanden ska kunna bo kvar i sin bostad bör det kunna ställas större krav på kommunernas utredningsansvar i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag jämfört med en del andra förmåner.

Sökanden ska medverka

Sökanden ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som han eller hon vill åberopa till stöd för sin ansökan (23 § andra stycket förvaltningslagen).

Sökanden ska aktivt bidra till utredningen så långt som det är praktiskt möjligt. Sökanden är till exempel inte tvungen att bidra med utredning som är orimligt kostsam eller som förutsätter en orimlig arbetsbörda. Bestämmelsen i 23 § innebär inte heller något tvång för en sökande att ge in utredning som är till nackdel för honom eller henne. (Proposition 2016/17:180 sid. 309.)

Får kommunen göra ett hembesök?

Ibland kan en kommun vilja göra ett besök hemma hos sökanden innan den fattar beslut om bostadsanpassningsbidrag. Till exempel för att kunna bedöma om en åtgärd som bidrag söks för behöver utföras på grund av brister i bostaden (jämför 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag). 

Enligt JO ska sökanden samtycka till hembesöket

Justitieombudsmannen, JO, har i flera ärenden uttalat sig om myndigheters möjlighet att göra hembesök. Bland annat i ärendena 6514-2009, 6515-2009, 6516-2009 och 8958-2020. Ärendena gällde socialtjänsten men är enligt Boverkets mening relevanta också för ärenden om bostadsanpassningsbidrag. 

JO:s uttalanden har följande betydelse för ärenden om bostadsanpassningsbidrag:

• För att en kommun ska kunna göra ett hembesök inför ett beslut om bostadsanpassningsbidrag måste sökanden samtycka till det (förutom i nödsituationer och liknande). Detta eftersom det inte finns något lagstöd för att göra hembesök utan samtycke, vilket är ett krav enligt regeringsformen (2 kapitlet 6 och 20 §§ regeringsformen).
• Kommunen ska gå försiktigt fram så att sökanden inte känner sig tvungen att samtycka till hembesöket.
• Om sökanden inte vill att kommunen gör något hembesök bör kommunen försöka förklara för sökanden vilka konsekvenserna kan bli. Finns det inga alternativa sätt att få den utredning som behövs bör kommunen i klartext upplysa sökanden om risken för att bidrag inte kan komma att beviljas om hembesöket inte genomförs. Däremot bör kommunen inte kategoriskt säga att den helt säkert inte kommer kunna bevilja bidrag om besöket inte äger rum. 

Vad ska kommunen göra om sökanden inte samtycker till ett hembesök?

Om sökanden inte vill att kommunen ska göra ett hembesök får kommunen överväga om den utredning, som hade kunnat fås vid ett hembesök, kan fås på något annat sätt. I vissa fall är det kanske tillräckligt att sökanden skickar in foton för att visa det kommunen hade velat studera under ett hembesök.  

Dokumentera hembesöket

Om kommunen gör ett hembesök är det viktigt att kommunen dokumenterar det. Det kan du läsa mer om på webbsidan "Dokumentation" i handläggningsguiden.

Dokumentation

Lämna uppgifter muntligen

Om en enskild part vill lämna uppgifter muntligt i ett ärende ska myndigheten ge parten tillfälle till det, om det inte framstår som obehövligt. Det framgår av 24 § förvaltningslagen. Bestämmelsen gäller under handläggningen (proposition 2016/17:180 sid. 309).

Beakta serviceskyldigheten

Boverket har tidigare i denna artikel skrivit om kommunernas serviceskyldighet. Den löper parallellt med utredningsansvaret och bör beaktas i varje steg av handläggningen. 

Om det saknas utredning  

Om sökanden inte ger in den utredningen som han eller hon vill åberopa kan kommunen kräva att sökanden ska göra det. Om sökanden inte gör det får kommunen avgöra om den till exempel bör skaffa fram den åberopade utredningen själv eller om ärendet kan anses tillräckligt utrett för att kunna avgöras. (Proposition 2016/17:180 sid. 309.)

Om ansökan är oklar

Kommunen ska vid behov genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen (23 §  tredje stycket förvaltningslagen). Om kommunen bedömer att det finns oklarheter eller ofullständigheter i den utredning som sökanden har gett in till stöd för sin ansökan om bostadsanpassningsbidrag bör den uppmana parten att rätta till bristerna (proposition 2016/17:180 sid. 309).

Kommunens begäran om komplettering

Om kommunen beslutar att begära en  skriftlig komplettering bör begäran innehålla en tydlig anvisning om vad sökanden ska komplettera sin ansökan med och uppgift om när kompletteringen ska inkomma till kommunen.

Hur lång svarstid bör sökanden ges?

Det finns inga direkta svarstider angivna i förvaltningslagen.  Men det följer av 9 § förvaltningslagen att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Svarstiden bör naturligtvis bestämmas så att sökanden får skälig tid på sig för att inkomma med den begärda kompletteringen. En vanlig svarsfrist är tre veckor från det att sökanden mottog begäran om komplettering, men det beror naturligtvis på vilken på vilken typ av komplettering som kommunen begär. I vissa fall kan sökanden behöva längre svarstid.

Om komplettering inte inkommer?

Begäran om komplettering bör innehålla en upplysning till sökanden att ansökan kan komma att avgöras efter den utsatta tidsfristen, även om sökanden inte inkommer med kompletteringen.

Om kommunen sedan avslår ansökan för att någon komplettering inte har inkommit så är det viktigt att motiveringen till ett sådant beslut visar att kommunen har gjort en prövning i sak. Det räcker inte att motivera beslutet med att sökanden inte har inkommit med begärda uppgifter och att ansökan avslås. Den egentliga motiveringen och även den bestämmelse som motiveringen grundar sig på ska anges i beslutet. Det framgår av ett beslut från Justitieombudsmannen, JO. Beslutet handlade om bostadstillägg men är relevant också för ärenden om bostadsanpassningsbidrag (2014-12-22, diarienummer 1900-2014). 

Exempel

Sökanden föreläggs att skicka in ett intyg för att bevisa att den sökta åtgärden är nödvändig med hänsyn till funktionsnedsättningen. Kommunen anger att intyget ska ha inkommit till kommunen senast den 3 maj 2024. Ärendet kan komma att avgöras därefter även om något intyg inte inkommit, skriver kommunen.

Något intyg inkommer inte.

Om kommunen går till beslut och avslår ansökan ska det framgå av beslutet  

• att enligt 5 § lagen om bostadspassningsbidrag krävs för bidrag att åtgärden är nödvändig
• att sökanden inte visat att åtgärden är nödvändig, eftersom sökanden inte har inkommit med något intyg som bevisar behovet.  

Den exakta formuleringen kan variera. Men det räcker inte att kommunen skriver att ansökan avslås för att sökanden inte inkommit med uppgifter som kommunen begärt.

Sammanfattning av kommunens utredningsansvar

• Du som är handläggare får ta ställning till om sökanden har kommit in med alla uppgifter som kommunen behöver för att  besluta i ärendet. 
• Saknas en handling eller är något oklart får du kontakta sökanden. Du får själv ta ställning till hur du ska upplysa sökanden om vad som saknas. Till exempel om du ska skicka ett brev, mejla eller ringa.
• Det är viktigt att tänka på att parallellt med utredningsansvaret så finns även en serviceskyldighet som vi skrivit om tidigare i denna artikel. 

Tjänsteanteckning vid telefonkontakt

Om du ringer sökanden är det viktigt att du gör en tjänsteanteckning om detta. Du antecknar vad du har bett sökanden att komplettera ärendet med och vilket datum du sa att kompletteringen senast skulle ha kommit in till kommunen. Om du blir sjuk kan din vikarie då se vad som har gjorts i ärendet, så slipper han eller hon kontakta sökanden i onödan.

Du kan läsa mer om hur muntliga uppgifter ska dokumenteras på webbsidan  "Dokumentation".

Dokumentation