EU:s taxonomi
Taxonomin är ett EU-gemensamt verktyg för att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar och driva på omställningen till miljömässigt hållbara verksamheter. Taxonomin är en viktig del av EU:s gröna giv, där övergång till cirkulär ekonomi är ett av sex huvudmål.
Syftet är att styra kapitalflöden
Taxonomiförordningen trädde i kraft år 2020 och genomförs stegvis genom delegerade akter med granskningskriterier, som antas av kommissionen. Syftet med förordningen är att styra kapitalflöden mot identifierbara hållbara investeringar, medverka till efterlevnad av den gröna givens överenskommelser och möta klimatmålen samt andra miljömål.
Regulation - 2020/852 - EN - taxonomy regulation (på EUR-Lex webbplats)
Taxonomin bedöms få stor betydelse för hur bland annat banker och långivare väljer att ge lån och hur försäkringsbolag kommer att sätta sina premier.
Taxonomins miljömål
Förordningen är en ramreglering som ger utgångspunkter vid bedömningen av vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. I dag omfattar taxonomin ett tiotal branscher med stor miljö- och klimatpåverkan. Bygg- och fastighetsbranschen är en av dessa branscher.
Taxonomin utgår från följande sex miljömål:
- begränsning av klimatförändringar
- anpassning till klimatförändringar
- hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- övergång till en cirkulär ekonomi
- förebyggande och kontroll av föroreningar
- skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Om en ekonomisk verksamhet ska kunna bedömas som miljömässigt hållbar behöver den bidra väsentligt till minst ett av dessa sex miljömål och inte innebära risk för skada (do no significant harm, DNSH) för något av de övriga målen. Vissa minimikrav om social hållbarhet ska också uppfyllas. För byggnader baseras kraven i taxonomin också på verktyget Level(s), som omfattar flera indikatorer med fokus på cirkularitet.
Level(s) (på Europeiska Kommissionens webbplats)
Taxonomin preciseras genom delegerade akter
Taxonomin kompletteras och uppdateras löpande genom så kallade delegerade akter, som är direkt tillämpliga i svensk rätt. Det är kommissionen som tar fram och antar de delegerade akterna. Rådet och Europaparlamentet granskar dem innan de träder i kraft. Mest fokus har hittills lagts på de två första målen om att begränsa klimatutsläpp respektive att anpassa till klimatförändring. I juni 2023 antog kommissionen delegerade akter som omfattar samtliga sex miljömål. Dessa delegerade akter trädde i kraft den 1 januari 2024.
Cirkulär ekonomi för bygg- och fastighetsverksamhet
I kommissionens delegerade akt (EU) 2023/2486 finns bland annat kriterier för cirkulär ekonomi som specifikt gäller vid bygg- och fastighetsverksamhet. Dessa är beskrivna under följande rubriker i förordningens Bilaga II:
- uppförande av nya byggnader
- renovering av befintliga byggnader
- rivning av byggnader och övriga anläggningar
- underhåll av vägar och motorvägar
- användning av betong inom anläggningsarbeten.
Kriterierna för uppförande av nya byggnader kan sammanfattas så här:
- Allt bygg- och rivningsavfall som uppkommer ska behandlas enligt unionens avfallslagstiftning och checklista om hantering av bygg- och rivningsavfall. Förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen ska vara minst 90 procent (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad.
- Byggnadens globala uppvärmningspotential under hela livscykeln ska beräknas för varje stadium i livscykeln och lämnas ut till investerare och kunder på begäran.
- Byggnadskonstruktioner och byggnadstekniker ska stödja cirkularitet genom att integrera utformningskoncept för anpassning och nedmontering.
- Användningen av primära råmaterial vid uppförandet av byggnaden ska minimeras genom användning av sekundära råmaterial. Högsta tillåtna andel primära råmaterial ska finnas för de tre tyngsta materialkategorierna som används för att uppföra byggnaden.
- Elektroniska verktyg ska användas för att beskriva byggnadens egenskaper, inklusive de material och komponenter som används, för framtida underhåll, återvinning och återanvändning.
Ungefär samma kriterier gäller vid renovering av befintliga byggnader med tillägg om att minst 50 procent av den ursprungliga byggnaden ska behållas.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2486 (på EUR-Lex webbplats)
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.