Startsida / Bygga & bo / Förebygg fel, brister och skador / Risker / Risker för fuktskador / Fuktrisker för grund / Krypgrund

Fuktrisker för grund

Fuktrisker med krypgrund

Granskad: 15 mars 2023

En krypgrund kan drabbas av fuktskador, som i sin tur kan leda till dålig inomhusmiljö. Den uteluftsventilerade krypgrunden är speciellt känslig; där uppstår ofta skador. Här får du veta mer om hur fukt påverkar en krypgrund. Du får också exempel på olika fuktrisker kopplade till krypgrunder.

Krypgrunder

En krypgrund är en grundläggningsprincip med låga murar som husets golvbjälklag vilar på. Då bildas ett luftutrymme mellan bjälklag och mark, ett så kallat kryputrymme.

Schematisk krypgrund med kryputrymme mellan mark och golvbjälklag. Illustration: Boverket/Altefur Development

Krypgrunder, framför allt den utomhusventilerade krypgrunden med träbjälklag, drabbas ofta av skador. Det beror till stor del på markens värmetröghet under byggnaden, vilket gör att kryputrymmet inte hänger med i utomhusluftens temperatursvängningar. Det gör att varm, fuktig utomhusluft kyls ned på våren och sommaren när den kommer in i den kallare krypgrunden, vilket ökar fuktigheten i grunden.

Dessutom rör sig ofta luft mellan krypgrunden och inomhusmiljön. Det gör att även föroreningar och radongas från marken behöver hanteras.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Fuktrelaterade risker

Det är viktigt att du bedömer och hanterar risken för fuktkällor och fuktrisker för en krypgrund. Fukt kan tillföras krypgrunden genom till exempel mark- och ytvatten, markfukt och fukt från utomhusluften. Om luft och material i krypgrunden är fuktig kan det leda till fuktskador på undersidan av bjälklaget, träsyllar och annat organiskt material i grunden och i marken.

Fuktskador på byggnadsmaterial kan ge upphov till föroreningar, till exempel mikrobiologisk påväxt, som sedan kan spridas till inomhusmiljön via exempelvis luftrörelser genom golvbjälklag och ytterväggar.

Läs mer om hur konstruktionen krypgrund har förändrats genom åren och hur det har påverkat risken för fuktskador i avsnittet ”Fördjupning”.

Här finns mer information om några av riskerna för krypgrunder och exempel på vad du behöver ta hänsyn till när du gör riskbedömningen.

Illustration på krypgrund som tydligt avleder regn-, mark- och ytvatten.

Risker med inträngande vatten i krypgrund

Regn-, yt- och markvatten kan fukta upp krypgrunden om vattnet inte avleds från byggnaden. Det kan i sin tur leda till fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i krypgrund.

Illustration på krypgrund som visar avdunstning från fuktig mark och fukt som transporteras från marken genom grundmuren.

Risker med fuktdiffusion från mark i krypgrund

Marken under huset är alltid fuktig, vilket kan orsaka fuktskador i kryputrymmet och i golvbjälklaget. Här kan du läsa mer om riskerna med fuktdiffusion från mark i krypgrunden.

Illustration som visar luftrörelser in i grunden som kyls ner och blir fuktigare.

Risker med fukt från uteluft i krypgrund

Uteluftsventilation av krypgrunden kan orsaka fuktskador i kryputrymmet. På sommarhalvåret är marken under huset kallare än utomhusluften, vilket gör att den varma uteluften som strömmar in i krypgrunden kyls ned. Det ökar i sin tur fuktigheten i grunden. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt från uteluften i krypgrunden.

Granskad: 15 mars 2023

Erfarenheter av krypgrunder

Med tiden har konstruktionen och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna i krypgrunder på olika sätt.

Fuktriskerna för den gamla torpargrunden

Föregångaren till dagens krypgrund är den så kallade torpargrunden. Torpargrunden skiljer sig en hel del från det som i dag kallas krypgrund.

Torpargrunden byggdes upp av en grundmur av sten med bärande stenblock som bjälklaget vilade på, och grundmuren försågs med ventilationsöppningar. Vintertid isolerades grundmuren utvändigt med snö och granris, vilket gjorde att ventilationsöppningarna täcktes och ventilationen av grunden begränsades. Marken under huset kyldes därför inte ned så mycket av den kalla utomhusluften vintertid.

De gamla torpargrunderna uppfördes i en tid när man ofta värmde upp husen och lagade mat med hjälp av vedeldning. Det gjorde att murstocken i grunden hölls varm hela året och tillförde värme till kryputrymmet och marken under huset. Dessutom var isoleringen i bjälklagen till den gamla torpargrunden mycket tunn, vilket gjorde att värme tillfördes från innemiljön ned i grunden. Fukt som tillfördes från marken kunde också transporteras upp genom det otäta golvbjälklaget till innemiljön. Allt detta i kombination gjorde att den gamla torpargrunden fungerade förhållandevis väl ur fuktsynpunkt.

Utformning av äldre torpargrund. Illustration: Boverket/Altefur Development

Det ska dock poängteras att torpargrunder inte är fria från fuktskador. Exempelvis förekommer rötskador och besvärande lukt. Dessutom är torpargrunden energi- och komfortmässigt betydligt sämre än den modernare krypgrunden.

Mycket har förändrats

I tabellen nedan kan du se exempel på förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.

Vad förändrades?	Varför gjordes förändringen?	Hur påverkades risken för fuktskador negativt?	Hur påverkades risken för fuktskador positivt?
Byte till elektrisk ugn och spis	För att öka standard och bekvämlighet.	Förbränning krävdes inte för matlagning i samma utsträckning, vilket gjorde att murstocken inte värmde grunden lika lång tid under året som tidigare. Grunden blev kallare och fuktigare. Utebliven förbränning påverkade ventilationen, eftersom skorstensverkan minskade. Tryckbilden över bjälklaget förändrades, vilket gjorde att eventuell fukt i grunden inte längre i samma utsträckning torkade ut med lufttransport genom golvbjälklaget från grunden.	Ingen påverkan.
Byte av uppvärmningssystem från förbränning till exempelvis direktverkande el	För att spara pengar och öka komforten.	Grunden blev kallare och fuktigare på grund av att murstocken inte längre hölls varm. Utebliven förbränning påverkade ventilationen, eftersom skorstensverkan minskade. Tryckbilden över bjälklaget förändrades, vilket gjorde att eventuell fukt i grunden inte längre i samma utsträckning torkade ut med lufttransport genom golvbjälklaget från grunden.	Ingen påverkan.
Ång- och lufttät golvmatta på golvplank	För att modernisera ytskikten.	Fukt kunde inte längre torka ut genom golvbjälklaget, vilket ökade fuktnivån i grunden.	Lufttätheten förbättrades. Därmed minskade risken för att föroreningar spreds från kryputrymmet.
Isolering mellan golvbjälkar under golvet	För att energieffektivisera och öka komforten.	Värmetillförseln till utrymmet under golvbjälklaget minskade och temperaturen i grunden sjönk. Det ökade luftfuktigheten och därmed risken för mikrobiologisk påväxt i grunden. Undersidan av bjälklaget och blindbotten blev kallare och fuktigare, vilket ökade risken för mikrobiologisk påväxt.	Ingen påverkan.
Tilläggsisolering på golvbjälklagets undersida	För att energieffektivisera och öka komforten.	Värmetillförseln till utrymmet under golvbjälklaget minskade och temperaturen i grunden sjönk. Det ökade luftfuktigheten och därmed risken för mikrobiologisk påväxt i grunden.	Fuktförhållandet för golvbjälklaget förbättrades eftersom temperaturen ökade.
Uteluftsventilation året om	För att det inte längre fanns ett behov av att täcka grundmurens ventiler vintertid med snö och granris för att öka värmen inomhus.	Mer kyla från utomhusluften lagras i marken under huset. När varm luft strömmar in i grunden på våren och sommaren kyls den ned och den relativa fuktigheten ökar.	Ingen påverkan.
Impregnerat virke och byggnadsmaterial i kryputrymmet	För att man trodde att fuktsäkerheten vid uppfuktning skulle bli bättre.	Det visade sig att impregneringen ibland orsakade besvärande lukt vid uppfuktning.	Ingen påverkan.
Marken täcktes med ångtätt skikt	För att minska avdunstning från mark.	Risken för mikrobiologisk påväxt ökade på organiskt material på markytan i grunden under folien. Sommartid bildades kondens på ovansidan av folien. Om kondensvattnet inte dränerades bort bildades det pölar i vilka det kunde bli bakterietillväxt.	Fuktdiffusionen från marken till kryputrymmet minskade.
Mark och grundmur isoleras	För att öka temperaturen i grunden, minska effekten av markens värmetröghet och minska avdunstningen från marken.	Ingen påverkan.	Temperaturen i kryputrymmet ökade. Strålningsutbytet mellan mark och undersidan av bjälklaget minskade.
Kryputrymmet förses med luftavfuktare	För att hålla nere luftfuktigheten i grunden.	Det är svårt att säkerställa att kritiska punkter håller tillräckligt låg luftfuktighet. Om grunden är luftotät mot mark och utomhus får avfuktaren arbeta mycket, vilket är energikrävande. Kräver underhåll och bevakning av drift för att undvika driftstopp.	Luftfuktigheten hålls nere i grunden för att undvika fuktskador.
Minskad uteluftsventilation av kryputrymme	För att minska tillförsel av fukt från utomhusluften.	Besvärande lukt ventileras inte bort från kryputrymmet.	Uppfuktning från utomhusluften minskar sommartid.
Värmekälla i grunden	För att öka temperaturen i grunden och därmed sänka den relativa fuktigheten.	Om avdunstning från mark och grundmur inte förhindras ökar ånghalten och fuktbelastningen på köldbryggor vid kantbalken.	Den relativa luftfuktigheten minskar.
Skapa undertryck i krypgrunden	För att förhindra luft att transporteras från kryputrymmet upp i byggnaden.	Kräver underhåll och bevakning av drift för att undvika driftstopp. Förutsätter god lufttäthet mot mark, grundmur och bjälklag. Hindrar inte diffusion; ofta blir det bara en fördröjning av luktproblem.	Besvärande lukt och föroreningar hindras från att nå innemiljön.
Ventilation med inomhusluft med frånluftsfläkt	För att hålla hög temperatur och låg luftfuktighet i krypgrunden och för att skapa undertryck.	Om kalla ytor inte isoleras kan kondens uppstå. Förutsätter god lufttäthet mot mark, grundmur och bjälklag.	Krypgrunden hålls varm och torr. Kryputrymmet försätts i undertryck så att besvärande lukt inte når byggnaden.

Så ser riskerna ut med krypgrund i dag

För att konstruera en krypgrund behöver du dels känna till fuktkällor och hur fukt fungerar i luft och material, dels förstå hur marken påverkar klimatet i kryputrymmet.

Även i dag finns det många risker med krypgrunder. Exempelvis har den uteluftsventilerade krypgrunden visat sig fungera dåligt just ur fuktsynpunkt. För att uppnå en fuktsäker krypgrund krävs kompletterande åtgärder som förhindrar fuktskador och som stoppar besvärande lukt från att nå inomhusmiljön.