Elegant korridorskola som tillbyggnad – Lilla Alby skola

Granskad: 13 december 2023
Ett trevåningshus i tegel med stora träd framför. Den nya delen av Lilla Alby skolas fasad mot gatan med huvudentré. Den gedigna tegelfasaden har ett hållbart, men också lekfullt uttryck med indragningar, varierad fönstersättning och infälld belysning. En gångbro kopplar ihop den nya skolbyggnaden med den äldre. Under gångbron går ett viktigt gång- och cykelstråk. Foto: Johan Fowelin

Lilla Alby skola ligger i centrala Sundbyberg, ett stenkast från tunnelbana och järnvägsstation. För att klara det ökande elevantalet som följer av bostadsbyggandet i stadsdelen, beslöt kommunen att bygga till Lilla Alby skola. År 2015 stod den nya delen klar, en smal och hög tegelbyggnad som adderar flera kvaliteter till både stads- och skolmiljön.

Lärande exempel på samhällsbyggnad

Fakta om Lilla Alby skola

Kommun: Sundbybergs kommun.
Färdigställd: 2015 (äldre byggnad från 1968).
Arkitekt: Marge arkitekter.
Inredningsarkitekt: Marge arkitekter.
Landskapsarkitekt: Funkia landskapsarkitektur.
Ägare: Sundbybergs kommun.
Bruttoarea: totalt 8 120 kvm (19 kvm/elev), ca 3065 kvm med administration, bibliotek, kök och matsal (nya delen), ca 3050 kvm (gamla delen) plus 2000 kvm idrottshall, fritids och länkbyggnad
Friytans storlek: 2970 kvm (nya delen) (16 kvm/elev), 3490 kvm (gamla delen) (14,5 kvm/elev).
Antal elever: 180 i den nya byggnaden + 240 i den äldre byggnaden (2019).
Årskurser: F-6 samt fritidsverksamhet.
Lärande exempel på: Samhällsbyggnad, processen, goda lärmiljöer, estetik och välbefinnande, rörelserika miljöer.

Lilla Alby skola i Sundbyberg. Den röda linjen markera skoltomtens gräns. Skolan gränsar till Tuvanparken i väster och ett stenkast nordost ligger järnvägsstation, tunnelbana och spårvagn. Nedanför parken har bebyggelsen kompletterats med nya byggnader längs med Bällstaån. Foto: Lantmäteriet

Skolan som en del av samhällsbyggandet

Sundbyberg växer

Nära centrala Sundbyberg, ligger Lilla Alby skola. Efter tillbyggnad kan skolan rymma 500 elever från förskoleklass till årskurs 6, med integrerad fritidsverksamhet. Skolan ligger nära allmänna kommunikationer och har bra anslutningar till gång- och cykelvägar. Skolan tar emot barn från hela kommunen och många elever utnyttjar därför kollektivtrafiken.

Skolgården gränsar mot den nyligen upprustade Tuvanparken som sträcker sig från skolgården ned till Bällstaån. Parken domineras av uppvuxna stamträd och har rustats upp med parkourbana nära skolgården och lekplats i den nedre delen nära Bällstavikens promenadstråk.

En bred trottoar med marksten. Den nya skolbyggnaden är känsligt inpassad i stadsdelen som karaktäriseras av höga och smala bostadshus med sadeltak. Byggnadens placering längsmed gatan förstärker gaturummet samtidigt som byggnaden skärmar av skolgården från trafikbuller. Varutransporter och inlastning sker från gatan och kommer därmed inte i konflikt med barnens rörelser. Dessutom sparas mark till gården. Befintliga gatuträd ger ett skuggspel på fasaden och förmedlar en känsla av att byggnaden alltid legat på platsen. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket
Illustrationsplan där den tillbyggda delen är ljus och den äldre mörk. Mellan den nya och gamla byggnaden ligger idrottshallen och fritidsverksamhet. Den nya skolgården innehåller multisportarena, och har ett underjordiskt magasin för uppsamling av dagvatten. Illustration: Funkia Landskapsarkitektur

Processen att bygga till en skola

Lilla Alby skola hade länge haft trånga lokaler, som lösts genom tillfälliga paviljonger på en angränsande bollplan i Tuvanparken. År 2011 fattade Sundbybergs kommun beslut om att Lilla Alby skola skulle byggas ut för att ge permanenta platser för fler elever. År 2013 antogs en ny detaljplan som innebar att en del av parken, ungefär 4500 kvadratmeter, skulle bebyggas.

Tillbyggnad med nya funktioner

Att bygga till en befintlig skola är förenat med andra problemställningar än då man bygger nytt. Nya och kompletterande funktioner ska samverka med de befintliga på ett så optimalt sätt som möjligt.

På Lilla Alby skola planerades tillbyggnaden utifrån att skolan skulle expandera från två till tre parallellklasser och att de äldre eleverna skulle placeras i den tillbyggda delen. Förutom klassrum skulle här också rymmas en ny gemensam matsal med tillagningskök, rum för administration och pedagoger samt ett eget skolbibliotek.

En gångbro mellan gammalt och nytt

En utmaning med tillbyggnad är hur det gamla ska möta det nya. På Lilla Alby skola komplicerades detta av att ett viktigt gång- och cykelstråk korsar skoltomten ner mot parken. Därför fick övergången mellan de båda byggnaderna lösas med en elegant gångpassage ovan mark på tredje våningen. Där gångpassagen möter den nya byggnaden är skolans nya bibliotek placerat.

En ljus inglasad gångbro som står på pelare en våning upp från marken. Gångbron som länkar samman den äldre skolbyggnaden med den nya svävar över marken. Foto: Johan Fowellin

Goda lärmiljöer

Korridorskola med flexibilitet

Den tillbyggda skolan är organiserad som en klassisk korridorskola och enligt samma princip som den ursprungliga skolan. Klassrummen ligger i fil mot skolgården och mot gatusidan ligger mindre grupprum placerade. Korridoren utanför klassrummen är en smal passage som rymmer klädförvaring, entréer till grupprum och bänkar ovanpå radiatorer. För variation och dagsljus har man gjort indrag i fasaden med plats för konst och utblickar. I varje kortända av byggnaden finns trapphus som kopplar samman våningarna med entréerna.

En lång och ljus korridor med bänkar och klädhänngare. Korridoren på bottenvåningen i nya Lilla Alby skola. Foto: Johan Fowellin
Planritning över skolans tredje våning med bibliotek och gångbro som länkar samman den äldre och den nyare byggnaden. Längs med skolgården ligger två hemklassrum som länkas samman av två stora grupprum. På andra sidan korridoren mot gatan finns flera små grupprum. Illustration: Marge Arkitekter

Trots sina mer slutna klassrum finns en inbyggd flexibilitet i användningen av klassrummen. Förutom att varje klass har ett hemklassrum har de också tillgång till ett anslutande större grupprum som delas med en annan klass samt flera små rum för mer koncentrerat arbete. Detta ger en möjlighet att samarbeta klasser emellan och växla mellan de olika rummen.

Skolans klassrum är generellt utformade och omställningsbara till alla åldrar och stadier vid behov av förändring. Till exempel, vid Boverkets besök, hade grupprum mot skolgården byggts om till klassrum för att täcka det växande elevantalet.

Skolbänkar i trä som står i tre rader. Ett hemklassrum i Lilla Alby skola. Klassrummen är möblerade med egna bänkar där allt material förvaras, vilket sparar tid jämfört med elevskåp. Till vänster i bilden ser man in till angränsande grupprum. Foto: Johan Fowelin

Biblioteket – en viktig samlingsplats

Det nybyggda biblioteket är centralt placerat mellan den nya byggnaden och den äldre. Här möts elever från hela skolan i ett generöst rum med bra dagsljus och fina utblickar mot gatan. I biblioteket kan alla känna sig välkomna, möbleringen erbjuder eleverna alternativa läs- och studiemiljöer i soffor och vid bord. Inredningen i ljust trä och lätta färger skapar lugn och möjlighet att koncentrera sig.

Vi gillar biblioteket och smiter hit ibland även när vi inte får.

Elev på mellanstadiet.

Rummet har luftiga bokhyllor och låga mjuka soffor. Biblioteket länkar samman den nya och gamla byggnaden. Generöst med dagsljus och utblick mot gatan ger läsro och koncentration. Foto: Johan Fowelin

Estetik och välbefinnande

Dagsljus och ljudmiljö

Tack vare klassrummens generösa fönster och placering mot skolgård och park, får eleverna rikligt med dagsljus in i undervisningssalarna. Utblickar mot grönska och natur ger också välbefinnande och lugn.

Utanför fönstret finns stora träd. Utblick mot park och grönska från klassrummen ger lugn. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket

Ljudmiljön i skolan upplevs som väl fungerande enligt pedagogerna. Utöver de slutna klass- och grupprummen finns många dekorativa ljuddämpande träskivor eller tygklädda absorbenter i klassrum, korridorer och trapphus.

En skola som både är vacker utanpå och inuti gör att man trivs.

Biträdande rektor om den nya byggnaden.

Möblerna är ljusa och gjorda av trä. Den nya skolmatsalen är placerad intill skolgården med möjlighet att äta utomhus. Solens strålar lyser in från väster och belyser den vackra tegelväggen. Matsalen används även för föräldrautbildningar och möten. Foto: Johan Fowelin

Färgsättning för orientering

Färgsättningen har en tematisk kulör per våningsplan som eleverna valt i dialog med arkitekterna.  Samma kulör återkommer på golv, väggar och ljudabsorbenter.

Alla våningsplanen är färgkodade. Plan fyra har en blå kulör på golv och anslagstavlor. Färgen symboliserar himmel och indikerar att man är högst upp i huset. Illustration: Marge Arkitekter

Rörelserika miljöer

Två skolgårdar med olika karaktär

Lilla Alby skolas två skolgårdar skiljer sig åt, och eleverna besöker varandras gårdar för att få variation. Gården som tillhör de yngre eleverna har stora inslag av naturmark med dramatiska och vackra bergsformationer. Dessa har integrerats på ett elegant sätt med lekredskapen. Här kan man hitta utmaningar och platser att både se på andra och dra sig undan.

En stor tall och en bänk står framför en mjuk och rund stenhäll. De yngre barnens skolgård bjuder på utmaningar, skönhet och småskaliga platser. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket

De äldre elevernas skolgård är av mer hårdgjord karaktär med en svag lutning som tas upp av gradänger. Entréer mot skolgården finns från trapphall, matsal och från fritidshem och enligt intervjuerna kan eleverna äta ute vid fint väder, och då slå sig ned på murar och bänkar. Gradängerna i natursten och stamträd kommer på sikt att ge informella sittplatser i skugga. De gamla träden i Tuvanparken skänker lummighet till skolgården, som dock är separerad från parken av mur och staket med entré via ramp. Lek och sportytor är belagda med konstmaterial.

Den intima skalan, där eleverna har tillgång till vuxna och hemklassrum, saknas på gården, liksom möjligheten att påverka sin miljö och vara ifred. Detta kompenseras till viss del av den intilliggande parken, utan vilken skolgården hade känts trång och med karaktär av offentlig torgyta.

Skolgården som dagvattenmagasin

En viktig förutsättning för utformningen av den nya skolgården var kravet på lokalt omhändertagande av dagvatten. Allt dagvatten som genereras av hårdgjorda ytor som tak och asfalt tas omhand på tomten. Detta har lösts genom att det mitt på skolgården finns en nedsänkt regnbädd med träd, dit allt dagvatten leds. Regnbädden har ett breddavlopp ner till ett stort perkolationsmagasin, som fördröjer och renar dagvattnet, under multisportarenan.

På marken ligger grus och det finns bänkar och små träd på skolgården. I bakgrunden står gungorna. Skolgården till nya delen av Lilla Alby skola med entrén ut från matsalen, gradängerna och regnbädden i mitten av skolgården. För att klara slitaget är gården till stora delar hårdgjord. Grönskan på gården utgörs av stamträd och regnbädden. Parken som omgärdar skolgården på två sidor skapar dock fina upplevelsevärden och kvaliteter. Foto: Mikael Johansson/Funkia

Samutnyttjande av skolgård och park

När Lilla Alby skola byggdes till togs en del av parken i anspråk. För att kompensera för detta har delar av skolgården utformats för att kunna användas av de närboende utanför skoltid. Multiarenan används enligt intervjuerna av boende i stadsdelen så gott som dagligen utan att det skapar någon konflikt med skolans verksamhet.

Skolhuset har en tegelfasad, runt mutiarenan finns ett högt nätstaket. Gaveln på nya byggnaden med den nya multisportarenan i förgrunden. Multiarenan är populär hos de kringboende i stadsdelen och samutnyttjandet sker utan konflikter med skolan. Foto: Johan Fowelin

På motsvarande sätt som närboende får använda delar av skolgården, får åtminstone de äldre eleverna i den nya byggnaden använda sig av parken på vissa raster med tillsyn av pedagog. Men då det skett olyckor på parkour-redskapen och på ett snurrande lekredskap i nedersta delen av parken är dessa idag förbjudna för eleverna.

Bland stora träd står höga och låga parkouhinder. Framför banean finns fasta bänkar och stolar. Parkourbanan i Tuvanparken, som eleverna inte får använda då det skett olyckor. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Lärdomar från Lilla Alby skola

Skolans placering och utformning berikar stadsdelen

Lilla Alby skolas tillbyggnad längs med gata och i anslutning till park ger fina stadsbyggnadskvaliteter i stadsdelen som helhet. Den nya byggnaden korresponderar med omgivande bebyggelse i höjd och skala och bidrar till att forma ett fint gaturum. Placeringen intill en stadsdelspark ger stora mervärden för skolan genom fina utblickar från byggnad och skolgård. Parken kan också användas som ett komplement till den egna gården för lek och utevistelse.   

Tillbyggnaden av Lilla Alby skola visar att samhället satsar på elever, lärande och skola. Byggnadens påkostade och hållbara tegelfasad signalerar skola samtidigt som den har en lekfullhet i utformningen.

Korridorsskolans lärmiljöer ger både ro för studier och flexibilitet

Lilla Alby skola är ett exempel på en lärmiljö som har tydligt avgränsade lärmiljöer med egna klassrum och med få glaspartier mot korridoren. Detta minskar visuella distraktioner och bidrar till att skapa arbetsro och öka elevernas koncentration. Lilla Albyskolan är också ett exempel på att principen med korridorskola ger en flexibel och generell lärmiljö. En traditionell utformning med hemklassrum, gemensamma grupprum och arbetsrum ger stora möjligheter för undervisningen. En viktig aspekt att ta med då många befintliga skolor idag är korridorsskolor.

Att ha en egen gård och närhet till park ger stora mervärden för både skola och närboende

När bebyggelsen förtätas kan det vara svårt att få plats med en rymlig skolgård. När Lilla Alby skola byggdes till var kommunen dock tydlig med att skolan skulle ha en egen gård och att parken skulle ses som ett komplement till denna. En egen skolgård skapar inte bara trygghet för eleverna som kan vistas där på egen hand, utan minskar också risken för eventuella konflikter mellan skolan och allmänhetens användning av parken. Den lummiga parken bidrar också till upplevelsekvaliteter från både byggnad och utemiljö. Omvänt ger multisportplanen för idrott och lek på skolgården stora mervärden för de närboende. En nackdel är dock att skolgården har fått en karaktär av offentlig torgyta snarare än en skolgård.

Boverket (2023). Lilla Alby skola. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/skolor-och-forskolor/lilla-alby/ Hämtad 2024-12-22