Gång- och cykelväg
Användningen Gång- och cykelväg används för områden avsedda främst för gång-, cykel- och mopedtrafik. I användningen ingår även komplement som behövs för gång- och cykelvägens funktion.
Användningen Gång- och cykelväg
Användningen Gång- och cykelväg innefattar gator och vägar som är avsedda för enbart gång-, cykel- och mopedtrafik. Det kan handla om separata gång- och cykelvägar, till exempel för att säkerställa en allmän gång- och cykelväg mellan kvarter eller en expresscykelväg. Användningen kan också användas för gång- och cykelbanor längs med gator eller vägar.
5 § Användningen gång- och cykelväg ska tillämpas för områden avsedda för gång-, cykel- och mopedtrafik. I användningen ingår även komplement som behövs för gång- och cykelvägens funktion.
Tabell 4.7 Gång- och cykelväg
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Tabell 4.8 Precisering av bestämmelsen gång- och cykelväg
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Anläggningar och byggnader som behövs för gång- och cykelvägens skötsel och bruk ingår också i användningen. Det kan till exempel handla om belysning, skyltar och sittplatser. Detta ingår i användningen oavsett om det redovisas som egenskapsbestämmelser eller inte. Är det viktigt för planens syfte att funktionerna placeras på en särskild plats så kan placeringen regleras med egenskapsbestämmelser.
En gång- och cykelväg bör utformas för att säkerställa framkomligheten och säkerheten för gående, cyklister och mopedister. Utformningen, som till exempel olika typer av markbeläggning, mindre cykel- eller mopedparkeringar, markhöjder eller lutningar, kan regleras med egenskapsbestämmelser. Däremot är trafikregleringar inte lämpliga att göra i en detaljplan.
Trottoarer, gångfartsområden och gågator ingår inte i användningen utan regleras med användningen gata.
Tekniska anläggningar kan rymmas inom allmän plats
Tekniska anläggningar som är till för ett allmännyttigt behov men som inte behövs för användningens funktion kan också rymmas inom allmän plats. Det kan till exempel vara ett elskåp eller en mindre transformatorstation. Vilka anläggningar som kan inrymmas är alltid en bedömningsfråga i det enskilda fallet och beror på platsens förutsättningar och anläggningens storlek och påverkan på den allmänna platsen. Åtgärden får inte motverka den allmänna platsens syfte och inte heller hindra allmänhetens tillträde mer än i begränsad omfattning. Större anläggningar är därför lämpliga att reglera med en egen användning.
Markreservat behövs oftast inte
Normalt behöver markreservat för allmännyttiga ändamål, som till exempel underjordiska ledningar, inte läggas ut på allmän plats då detta ryms inom användningen. Är en närmare placering viktig kan dock en egenskapsbestämmelse om markreservat eller om utformning av allmän plats användas.
2 § Bestämmelser om utformning av allmän plats ska tillämpas för att reglera utformning på allmän plats.
Tabell 7.1 Utformning av allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Markreservat för allmännyttiga ändamål19 § Bestämmelser om markreservat för allmännyttiga ändamål ska tillämpas på allmän plats, kvartersmark och vattenområde för att reglera att ett område reserveras för att ge utrymme för ett visst allmännyttigt ändamål.
Tabell 7.22 Markreservat för allmännyttiga ändamål, allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Tabell 7.23 Markreservat för allmännyttiga ändamål, kvartersmark
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Tabell 7.24 Markreservat för allmännyttiga ändamål, vattenområde
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Trafikregleringar är inte lämpliga att göra i en detaljplan
När det handlar om särskilda åtgärder för hastighetsdämpning, begränsning av trafikslag eller tidsbegränsning av trafik är det inte lämpligt att reglera detta i en detaljplan utan det regleras i stället företrädelsevis genom lokala trafikföreskrifter.
Fördelen med att inte göra trafikregleringar i detaljplan är att detaljplanen inte behöver ändras så fort trafiksituationen förändras och åtgärder behöver vidtas på gång- och cykelvägen. Det är dock lämpligt att beskriva den planerade trafiksituationen i planbeskrivningen.
Bestämmelsen måste följa föreskriften
I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som ingår i användningen Gång- och cykelväg, hur bestämmelsen ska formuleras och vilken bestämmelsekod bestämmelsen ska ha.
Formulering av bestämmelse | Bestämmelsekod |
Gång- och cykelväg | DP_AP_GC |
5 § Användningen gång- och cykelväg ska tillämpas för områden avsedda för gång-, cykel- och mopedtrafik. I användningen ingår även komplement som behövs för gång- och cykelvägens funktion.
Tabell 4.7 Gång- och cykelväg
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Tabell 4.8 Precisering av bestämmelsen gång- och cykelväg
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Precisering av bestämmelsen
Om gång- och cykelvägen ska ha en särskild funktion som kommer dominera användningen så kan användningen preciseras. Det kan till exempel finnas behov av att skydda gångtrafikanter i förhållande till andra trafikslag eller att särskilja expresscykelstråk eller andra former av separerade cykelvägar.
En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. En preciserad användningsbestämmelse ger alltså mindre utrymme för tolkning än då användningen inte preciseras. En precisering innebär att planen blir mindre flexibel samtidigt som det blir tydligt vilket ändamål som avses för området. Flera olika preciseringar av samma användning kan finnas inom samma detaljplan.
3 § En precisering av en planbestämmelse innebär att endast det som anges i preciseringen är tillåtet.
I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges de preciseringar av Gång- och cykelväg som får användas. Om kommunen behöver göra en precisering som ryms inom Gång- och cykelväg men som inte finns formulerad i föreskriften får kommunen formulera en egen precisering. Detta görs genom att använda Annan precisering. På så sätt begränsar inte föreskriften kommunens möjlighet att göra regleringar i detaljplan. Formuleringar som inte finns med i föreskriften blir dock inte digitalt sökbara i samma utsträckning som övriga preciseringar och får endast användas när tillämpbar formulering saknas.
1 § Endast de användningar som är reglerade i 2–10 §§ får användas vid reglering med användningsbestämmelser på allmän plats i detaljplan.
Formuleringar av bestämmelser, formuleringar av preciseringar och bestämmelsekoder ska följa det som anges i tabellerna nedan. Annan precisering får endast användas när tillämpbar formulering saknas. Hakparentesen [Annan precisering] ska då ersättas med en egen formulering av preciseringen.
Formulering av precisering | Bestämmelsekod |
Gångväg | DP_AP_GC_Gang |
Cykelväg | DP_AP_GC_CykelMoped |
Enbart cykeltrafik | DP_AP_GC_EnbartCykel |
[Annan precisering] | DP_AP_GC_Annan |
5 § Användningen gång- och cykelväg ska tillämpas för områden avsedda för gång-, cykel- och mopedtrafik. I användningen ingår även komplement som behövs för gång- och cykelvägens funktion.
Tabell 4.7 Gång- och cykelväg
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Tabell 4.8 Precisering av bestämmelsen gång- och cykelväg
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
En närmare utformning av ett område regleras med egenskapsbestämmelser.
Redovisning av regleringar i detaljplan
Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i plan- och bygglagen, PBL, och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan
Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan användningen Gång- och cykelväg anges med GC-VÄG på plankartan och vid färgläggning av detaljplanen ges användningen ljusgrå färg.
Enligt det allmänna rådet kan precisering anges genom att beteckningen förses med index i form av en nedsänkt siffra, exempelvis GC-VÄG1 - Cykelväg.
Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .