Detaljplanens utformning

Bebyggelsens och miljöns utformning inom detaljplaneområdet har betydelse för möjligheten att begränsa klimatpåverkan. Det kan handla om att skapa en bebyggelsemiljö som är väl utformad för att främja klimatvänliga transporter och begränsar behovet av transporter. Bebyggelsen kan också ordnas för att gynna en långsiktigt hållbar energiförsörjning och nyttjandet av lokala energikällor. Många frågor av betydelse går inte att reglera utan hanteras genom hur planen utformas med bebyggelse, grönytor, teknisk infrastruktur och olika trafikfunktioner.

Vad säger plan- och bygglagen, PBL?

I PBL:s portalparagraf anges det att syftet med lagen bland annat är att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen sägs det också uttryckligen att kommunen ska ta hänsyn till miljö- och klimataspekter vid all planering enligt PBL.

Prioritera trafikfunktioner som begränsar klimatutsläppen

För att skapa gena och snabba stråk för kollektivtrafik och cykling i attraktiva lägen behöver de vara med i ett inledande skede av planeringen. En högre exploateringsgrad i anslutning till stråken ger fler möjligheten att välja ett miljövänligt transportsätt samtidigt som underlaget för kollektivtrafiken ökar. På motsvarande sätt medverkar fler bostäder i anslutning till butiker och annan service till ett minskat transportbehov.

Även utformningen av kollektivtrafikens hållplatser och gångvägarna till dem är av betydelse. Är de välplacerade, nära och lätta att nå? Upplevs de som attraktiva och trygga? Finns väderskydd och cykelställ som underlättar övergången från ett trafikslag till ett annat?

För att en cykelväg ska uppfattas som attraktiv behöver den inte endast vara snabb. Andra faktorer som kan ha betydelse är:

• trafiksäkerhet
• upplevd trygghet
• frånvaro av hinder, stopp och nivåskillnader
• orienterbarhet
• att omgivningen erbjuder positiva upplevelser under färden

Cykelvägar kan behöva vara dimensionerade så att de klarar en framtida trafikökning och så att de erbjuder en säker trafikmiljö för såväl snabba elcyklar, lastcyklar som för cyklande skolbarn. Genom att skapa utrymme för väderskyddade cykelparkeringar i nära anslutning till entréerna på bostadshus och olika serviceinrättningar skapas goda förutsättningar för cykling. För elcyklar kan det finnas ett behov av en låsbar cykelförvaring.

Även gångtrafiken är ett trafikslag som behöver ges plats i det offentliga rummet.

Minskas utrymmet för bilarna i form av smalare vägar och färre parkeringsplatser skapas det större utrymme för andra trafikslag och ett tätare byggande. Utformas parkeringsplatserna med tanke på att de lätt ska kunna förses med laddstolpar, så skapas det förutsättningar för en biltrafik med mindre klimatpåverkan.

Utnyttja platsens förutsättningar för hållbar energiförsörjning

Genom bebyggelsens utformning och placering kan en framtida anslutning till fjärrvärme underlättas. Är bebyggelsen tillräckligt tät för att ge underlag för ett fjärrvärmenät? Är placeringen sådan att den ger korta ledningssträckor?

Finns det förutsättningar för lokala bioeldade värmeanläggningar, energilagring i mark eller gemensamma solcellsanläggningar, kan plats för det behöva avsättas i detaljplanen.

Byggnadernas placering, utformning och orientering kan styras så att det möjliggör bra energiutbyte vid integrering av solceller eller solfångare i takbeläggning eller fasader.

Växtlighetens betydelse

Genom att skapa utrymme för träd och annan växtlighet kan positiva effekter uppnås. Träd binder koldioxid under sin tillväxtperiod, men kan även bidra till att minska kylbehovet under varma dagar.

Naturens betydelse för klimatanpassning

En medvetet utformad växtlighet kan även bidra till att göra cykelstråk attraktiva och ge lä i utsatta lägen. För att läplanteringar ska få avsedd effekt behöver dock detaljutformningen studeras.

Detaljplanen styr markanvändning och bebyggelseutformning

Möjligheterna att styra bebyggelsemiljöns användning och utformning begränsas av vad som kan regleras enligt fjärde kapitlet PBL. Härutöver kan i vissa fall ytterligare åtgärder säkerställas via avtal eller andra former av överenskommelser. Har detaljplanen utformats med en medveten ambition om att medverka till att begränsa klimatpåverkan bör detta anges som en del i planen syfte. De olika planbestämmelserna som syftar till detta kan med fördel motiveras särskilt i planbeskrivningen. Nedan följer några möjliga regleringar i detaljplanen som kan medverka till begränsade klimatutsläpp.

Användning av kvartersmark

Bestämmelser om markanvändning kan användas för att säkerställa blandade funktioner i området, boende, arbetsplatser, service och rekreationsmiljöer, för att på så sätt begränsa transportbehovet eller skapa förutsättningar för ett transportsnålt levnadssätt.

Användning och utformning av allmän plats

Genom bestämmelser om användningen och utformningen av allmänna platser i form av gator, torg och parker går det att säkerställa att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik får ett tillräckligt utrymme och ges en utformning som gör dem trygga och attraktiva att använda. Tillgodoses behoven av lek- och rekreationsmiljöer i närområdet, begränsas behoven av att använda klimatbelastande transporter för att nå sådana miljöer.

Bebyggelsens omfattning

Genom bestämmelser om bebyggelsens omfattning går det att skapa förutsättningar för en tätare bebyggelse i områden med god tillgång till klimatvänliga transportalternativ.

Markreservat

I detaljplanen kan mark reserveras för teknisk infrastruktur som behövs för allmänna ändamål som exempelvis fjärrvärmeledningar. Genomtänkta allmännyttiga lösningar kan på detta sätt främja minskad klimatpåverkan. Även utrymmesbehov för fjärrvärmeledningar som ska försörja framtida bebyggelseområden kan behöva beaktas. Däremot kan inte bebyggelsens anslutning till fjärrvärmenätet regleras med planbestämmelser, utan det får hanteras på andra sätt.

Mark och vegetation

Behöver markytans höjdläge regleras för att säkerställa välfungerande gång- och cykelvägar utan besvärande nivåskillnader, kan det ske genom bestämmelser i detaljplan. I en detaljplan kan kommunen bestämma omfattningen och utformningen av vegetation på allmän plats som kommunen är huvudman för. På kvartersmark går det att skydda befintliga träd.

Parkering

Både omfattning och utformning/placering av parkeringsplatser på kvartersmark kan regleras, liksom ytor som inte får användas för parkering. Syftar planen till att främja resandet med klimatvänliga transportalternativ, kan det finnas skäl att välja låga parkeringstal.

Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter

Bebyggelsen kan utformas för att stödja ett nyttjande av klimatvänliga transporter. Exempel på detaljer kan vara placering av bebyggelse som korresponderar med bekväma och attraktiva gångvägar till kollektivtrafikhållplatser eller andra servicepunkter samt att tomter planeras så att tillräckligt utrymme ges för cykelparkering. Vid utformning av eventuella planbestämmelser om fasad- och takmaterial kan det vara aktuellt att beakta möjligheterna att montera solceller. Det kan till exempel avse lämpliga takvinklar.