Gör avvägningar och bedöm konsekvenser

Genom välgrundade avvägningar om lämplig mark- och vattenanvändning kan kommunen bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning. Både möjligheten att tillgodose vattenbehoven och möjligheten att förebygga påverkansrisker till följd av mark- och vattenanvändning behöver beaktas. Till stöd för avvägningarna om lämplig mark- och vattenanvändning kan det bland annat behövas en bedömning av konsekvenser av att en dricksvattenresurs skulle bli förorenad.

Olika moment i planprocessen

Denna sida behandlar momentet Gör avvägningar och bedöm konsekvenser. På efterföljande undersidor kan du läsa mer om att bedöma konsekvenser av en dricksvattenresurs förorenas, markanvändningens påverkan och om vattenresursens sårbarhet. Illustration: Boverket/Altefur

Avvägningar med hänsyn till vattenförsörjningsintresset

Tillgång till vatten är en avgörande förutsättning för bebyggelse och verksamheter. Kommunen ska i sin översiktsplaneprocess göra avvägningar mellan vattenförsörjningsintresset och andra allmänna intressen och bidra till att säkerställa de vattenresurser som behövs för en trygg vattenförsörjning. Under processen bedömer kommunen om konsekvenserna som avvägningen mellan intressena leder till är ekonomiskt, miljömässigt och socialt rimliga, för att slutligen komma fram till ett ställningstagande om vilken mark- och vattenanvändning som är mest lämplig.

Om översiktsplaneringen berör bebyggelseutveckling som kommer att försörjas av kommunalt vatten behöver det utredas att det är möjligt att upprätta teknisk infrastruktur på ett godtagbart sätt utan extraordinära kostnader. Det kan handla om att försäkra sig om att kapaciteten på vattenverk, pumpar och ledningsnät är tillräckligt stor och att det finns förutsättningar för att vid behov upprätta nya ledningsnät och annan infrastruktur. Om vattenförsörjningen inte går att lösa är marken sannolikt inte lämplig för den föreslagna bebyggelseutvecklingen.

För avvägningar om lämplig mark- och vattenanvändning med hänsyn till påverkansrisker för dricksvattenförsörjningen behövs vissa underlag. Några viktiga frågor att behandla är konsekvenser av att en dricksvattenresurs skulle bli förorenad, markanvändningens påverkan och vattenresursens sårbarhet.

Planering av vattenresurser för dricksvattenförsörjning behöver vara mycket långsiktig med tidsperspektiv som sträcker sig över flera generationer. Därför är det viktigt att de eventuella skydd eller andra åtgärder som behövs för att minska föroreningsrisker fungerar i långsiktigt perspektiv. Det finns goda skäl för kommunen att vara aktsam om de vattenresurser som finns och säkerställa tillgänglighet, kvalité och volym.

Bedöm konsekvenser av förorening

Analysera markanvändningens påverkan

Analysera vattenresursens sårbarhet

Bedöma risk för påverkan på dricksvattenförsörjningen

För att bedöma risker till följd av användningen av mark- och vattenområden behöver konsekvenser av en potentiell föroreningssituation beaktas. Vad gäller dricksvattenintresset har konsekvenserna av en föroreningssituation stor betydelse vid avvägning av vilken mark- och vattenanvändning som är mest lämplig.

Viktiga aspekter att beakta är hur betydelsefull en dricksvattenresurs är för vattenförsörjningen och om det finns alternativa försörjningsmöjligheter om vattentäkten förorenas och blir obrukbar, både i kort och långt tidsperspektiv. Beroende på topografiska, geologiska och hydrologiska förutsättningar kan dricksvattenresurser vara olika känsliga för påverkansfaktorer i omgivningen.

Underlag för att bedöma risk

En riskbedömning behöver ofta underbyggas av flera analyser och utredningar av olika förhållanden eller frågeställningar, exempelvis

• geohydrologiska utredningar som beskriver vattenresursen och vattnets tillrinning
• geologiska utredningar om markens egenskaper
• analys av potentiell påverkan från användning av mark- och vattenområden
• dagvattenutredningar
• översvämningsutredningar
• utredningar om alternativ vattenförsörjning, inklusive kostnad
• möjlighet till mellankommunalt samarbete om dricksvattenförsörjning.

Dessa underlag kan behöva tas fram i samarbete med kommunens VA-huvudman och andra relevanta förvaltningar.

Det kan även finnas användbart underlag i den kommunala och regionala risk- och sårbarhetsanalysen som utförs utifrån krisberedskapslagstiftning. För vattenresurser där det finns ett vattenskyddsområde bör det också finnas en riskbedömning i underlaget som kan vara användbar. Observera att vattenskyddsföreskrifterna ofta inte är tillräckliga för att hantera alla risker som kan uppstå vid förändrad markanvändning.

Analysera vattenresursens sårbarhet

Vid olika skeden av planeringen kan det behövas olika detaljeringsgrad på underlagen för riskbedömning. Exempelvis kan en översiktlig kartläggning av dricksvattenresursens sårbarhet ofta vara användbar i inledningsskedet. I ett senare skede när ett möjligt exploateringsområde studeras närmare behövs en mer ingående analys av sårbarheten i det aktuella området. Det kan också behövas en fördjupad analys av potentiella påverkansrisker till följd av den specifika användning som planeras.

Beakta kumulativa effekter i riskbedömningen

Tätortsutbyggnaden tar successivt allt större del av obebyggd mark i anspråk. Vid exploatering av områden i anslutning till en dricksvattenresurs kan enskilda exploateringsprojekt många gånger uppfattas ha begränsad påverkan. Sett över en längre period kan flera enskilda exploateringar sammantaget ge negativa effekter som inte går att förutse vid bedömningen av varje enskilt exploateringsprojekt. För att kunna fånga upp och beakta sådana kumulativa effekter är det lämpligt att analysera den totala påverkansrisken inom hela dricksvattenresursens tillrinningsområde, i stället för avgränsat till enskilda exploateringsprojekt.

För att analysera total påverkansrisk för en dricksvattenresurs behövs goda kunskaper om geohydrologiska förhållanden, föroreningskällor och föroreningsspridning.