Samråda översiktsplanen

Samrådet utgör en stor del av översiktsplaneprocessen, Den startar när den första tidiga dialogen inleds och avslutas när samrådsredogörelsen är skriven. Inom ramen för samrådet sker även avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivningen och samråd om den. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Tidig dialog i olika steg

Samrådet är en omfattande del av planprocessen där förslaget till översiktsplan successivt utarbetas. Genom att starta samrådet tidigt är det möjligt att få till stånd en bred debatt när det ännu finns stora möjligheter att påverka förslaget. Samrådet kan delas upp i flera steg som ansluter till olika stadier i planprocessen. Alla samrådsparter behöver då inte höras eller beredas tillfälle i varje sådant steg (prop. 1985/86:1 s. 136).

Förslag till ny plan -och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det är en fördel om kommunen tar initiativ till en medborgardialog långt innan några ställningstaganden är gjorda. Det gör att kommuninvånarnas kunskap, erfarenheter och behov kan ligga till grund för och väsentligt förbättra beslutsunderlaget. Boverkets vägledning om Medborgardialog innehåller bland annat råd och tips om vad man bör tänka på i olika skeden under dialogprocessen. Vägledningen innehåller även erfarenheter och exempel från kommuner som arbetat med medborgardialog. Ta del av Boverkets vägledning om Medborgardialog i "Relaterad information".

Den strategiska miljöbedömningen är ett verktyg som kan underlätta framtagandet av planförslaget. Undersöknings- och avgränsningssamrådet bör normalt ske i ett tidigt skede av samrådsfasen, det vill säga innan kommunen har sammanställt  planförslaget. Att undersöknings- och avgränsningssamrådet knyts till plansamrådet hindrar inte att dessa samråd kan ske redan innan planförslagets inriktning och utformning lagts fast.

Planförslaget ska samrådas med länsstyrelsen, regionen och berörda kommuner. Kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget ska också kunna delta i samrådet. Samrådets omfattning och inriktning ska anpassas till den planeringsuppgift som ska lösas vid varje tillfälle.

Samråda om det sammanvägda förslaget

Dialog mellan stat och kommun

Länsstyrelsen har uppdraget att samlat företräda de statliga myndigheternas intressen i kommunernas planering. Översiktsplanen är arenan för dialog mellan staten och kommunen för att bland annat komma överens om hur riksintressena ska tillgodoses. Det ställer krav på tydliga besked från staten.

Det är först i översiktsplanen som det går att få en tydlig bild av hur ett riksintresse harmonierar med andra riksintressen och den utveckling som kommunen önskar. Kommunen har stora möjligheter att förstärka de kvaliteter som finns i de utpekade områdena och slå vakt om dessa i arbetet med kommunens utveckling. I dialog med länsstyrelsen kan kommunen säga sin mening om anspråket och tillsammans kan de tydligare definiera anspråken och vad riksintressets värden består av. Det är kommunens uppfattning om riksintressena som ska framgå av översiktsplanen. Om länsstyrelsen har en annan uppfattning än kommunen så framgår det av yttrandet över översiktsplanen som länsstyrelsen lämnar vid granskningen av planförslaget.

Länsstyrelsens roll

Förutom att länsstyrelsen ska ta tillvara och samordna statens intressen har länsstyrelsen också till uppgift att tillhandahålla planeringsunderlag och ge råd om allmänna intressen enligt 2 kap. plan- och bygglagen.

I planprocessen ska länsstyrelsen särskilt bevaka riksintressen, miljökvalitetsnormer, områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, mellankommunala frågor samt att bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Om det behövs ska länsstyrelsen dessutom ge råd om tillämpningen av plan- och bygglagen.

Film: Överblick - samråda, granska och anta