Risker vid injustering av ventilation

Granskad: 29 juli 2024

Felaktig injustering gör att ventilationssystemet fungerar sämre än vad det kan. Det kan öka risken för både dålig inomhusmiljö och dålig driftsekonomi. Här får du veta mer om risker vid injustering av ventilationssystem.

Injustering av ventilationssystem

Risker vid injustering av ventilation och påverkan från användare

FT-ventilation. Illustration: TicTac

Ventilationssystemet behöver vara utformat för att ge bra möjligheter till injustering. I lufttäta byggnader är det extra viktigt att injusteringen kan utföras med hög noggrannhet och med små mätfel eftersom det lättare byggs upp felaktiga tryckbilder om till - och frånluftsflödet inte blir väl balanserat.

Injustering sker normalt via proportionalitetsmetoden. Om ventilationssystemet är asymmetriskt uppbyggt är det oftast svårare att justera in eftersom tryckfallen då skiljer sig åt i olika delar av systemet. Mätpunkter för flödesmätning i kanaler behöver också placeras där flödet är laminärt för att inte riskera stora mätfel.

Risker vid injustering av system med variabla luftflöden

Det finns olika metoder för att justera in ventilationssystem, där det vanligaste vid konstantflödessystem (CAV) är tryckmätning i till/frånluftdon samt hastighetsmätning i kanalerna. Man måste då vara uppmärksam på möjlig påverkan från vindar ute, eventuella smutsiga filter, igensatta uteluftsgaller, smutsiga kanaler samt ombyggnader av ventilationssystemet där injustering inte gjorts ännu. System med varierande ventilationsflöden (VAV) är lite svårare att injustera och används oftast i byggnader med varierande personbelastning. Ofta reglerar man på temperatur och/eller koldioxid kan men man kan även använda närvarogivare, fuktgivare eller kanske en timer. Här kan man inte använda samma injusteringsmetoder som för CAV eftersom flöden och tryck hela tiden varierar under drift.

Risk för försämrad drift över tid

Injusteringen kan påverkas över tid. Detta kan bero på att ventilationssystemet smutsas ned, att delar i systemet åldras men även på grund av påverkan från användare.

Det är vanligt att boende påverkar ventilationen genom att påverka donen. Ibland av ändras inställningen av misstag när donet rengörs. Det förekommer också att boende vill sänka flödet från ett don om man upplever komfortproblem. När ett don ändras påverkas också flödena i resten av systemet.

Detta gäller särskilt i F-system där det blir bekymmer om användare stänger till uteluftsventiler för att man upplever komfortproblem. Då ökar undertrycket inomhus och det börjar dra mer luft från andra uteluftsventiler i byggnaden. Detta kan i sin tur leda till komfortproblem för andra användare i andar delar av byggnaden.

Bildas det stora undertryck ökar risken för luktspridning mellan lägenheter. Stora undertryck kan även göra det svårare att öppna ytterdörrar för barn, äldre och personer med begränsad styrka.

Konsekvenser för byggnaden 

Om du inte injusterar ventilationsanläggningen korrekt kan det leda till konsekvenser för byggnaden:

  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till ljudproblem
  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till fuktskador
  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till ökad energianvändning
  • Felaktigt utformade kanaler kan leda till ökad energianvändning

Konsekvenser för inomhusmiljön 

Om du inte injusterar ventilationsanläggningen korrekt kan det leda till konsekvenser för inomhusmiljön:

  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till dålig luftkvalitet, hälsoproblem och försämrad arbetsprestation.
  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till dålig termisk komfort, hälsoproblem och försämrad arbetsprestation.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till dålig luftkvalitet, fukt och termiskt klimat. Se länkar i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

  • Kunskapsnivån hos personen som utför injusteringen
  • Styrsystemet för drift
  • Felaktigt utformade kanaler och don kan leda till att det blir svårt att justera in anläggningen från första början. Exempelvis symmetri i kanalsystemet är en viktig faktor för att få en enklare injustering.
  • Utformning av kanaler och don så att flöde och tryck kan mätas korrekt.

Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:

  • Hur dålig inomhusmiljön blir
  • Hur länge användare exponeras för miljön
  • Om det finns extra känsliga användare
  • Möjligheten att snabbt upptäcka och åtgärda felaktig funktion.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”. Se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden ska projekteras

  • Överväg mätsystem som kan varna för försämrad funktion
  • Dokumentera drift och underhållsinstruktioner på en relevant nivå.

När byggnaden byggs

  • Utför injustering enligt handlingar
  • Genomför den första OVK-besiktningen.

När byggnaden förvaltas

  • Kontrollera och utvärdera mätdata från systemet
  • Genomför underhåll och rengöring enligt plan
  • Genomför återkommande OVK-besiktningar enligt angivna intervall
  • Fråga brukarna regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet.

 

Granskad: 29 juli 2024

Fler risker med injustering av ventilationssystem

Risk för drag från uteluftsdon och tilluftsdon

Drag kan uppstå i närheten av till exempel uteluftsdon, tilluftsdon eller tilluftsradiatorer. Det finns risk för drag om den inkommande luften har för hög hastighet eller för låg temperatur när den kommer in i vistelsezonen. För att minska risken för drag ska uteluften blandas med rumsluften innan den kommer in i rummets vistelsezon. Detta gör att uteluften blir varmare och får lägre hastighet. När boende upplever drag från uteluftsdon stänger de ibland uteluftsdonet eller tejpar igen det. Detta skapar ett större undertryck i bostaden. Dessutom ökar luftflödena genom de andra uteluftsdonen, med en ökad dragrisk från dessa. Drag kan även uppstå från tilluftsradiatorer. Tilluftsradiatorn har två uppgifter – att värma inkommande uteluft och att värma rummet. En väl utförd injustering minskar risken för drag och oönskat ljud.

Risker med luftflödesmätning och injustering

Energieffektiva hus har ofta en hög lufttäthet. Därför är det viktigt med noggrann injustering av ventilationen, och att luftflödena till och från varje lägenhet kan mätas med tillräcklig noggrannhet. Om luftflödesmätningarna utförs med mätfel ökar risken att undertryck inte kan hållas, vilket ger en risk för att fuktig luft från inomhusmiljön trycks ut i klimatskärmens yttre delar. Detta kan i sin tur leda till fuktskador.

Vanliga begrepp inom ventilationsteknik

Här presenteras vanliga begrepp inom ventilationsteknik.

Avluft  Luft som förs till det fria.
Börvärde Önskat värde som regleringen ska uppnå. Kan vara till exempel en temperatur eller ett flöde.
CAV Constant Air Volume – mekanisk ventilation med konstant luftflöde.
Cirkulationsluft Luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som den hämtats från.
DCV Demand Controlled Ventilation – ventilationssystem där luftflödet styrs med hänsyn till en eller flera uppmätta faktorer som speglar det aktuella ventilationsbehovet, exempelvis rumstemperatur eller koldioxidkoncentration.
Don Ventilationskomponenter där luftflöde och luftspridning i rummet kan injusteras. Luftdon eller ventiler är vanligtvis synliga på vägg eller i tak.
Exfiltration Läckage av luft ut ur en byggnad genom otätheter i dess begränsningsytor mot det fria.
F-system Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt.
FT-system Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt och tilluftsfläkt.
FX-system Mekanisk frånluftsventilation där värme återvinns ur frånluften, vanligtvis med hjälp av en värmepump (benämns då även FVP)
FTX-system Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt, tilluftsfläkt och värmeåtervinning ur frånluften.
Frånluft Luft som förs från rum.
Förorening Oönskade ämnen i luft. Kan vara till exempel gaser, lukt eller partiklar.
Hybridventilation eller förstärkt självdrag Självdragssystem kompletterat med fläkt. När ventilationsflödet blir för lågt startar fläkten för att säkerställa ett visst ventilationsflöde.
Hygienluftflöde Det ventilationsflöde som krävs för att transportera bort föroreningar som är alstrade inomhus, så att inomhusluften ska kunna betraktas som ren.
Infiltration Läckage av luft in i en byggnad genom otätheter i dess begränsningsytor mot det fria.
Inomhusklimat Innefattar temperaturförhållanden, luftrörelser, luftfuktighet, luftens innehåll av partiklar och gaser, ljus- och ljudförhållanden.
Inomhusluft Luft i rum.
Inomhusmiljö Ett bredare begrepp än inomhusklimat; används dock närmast synonymt med inomhusklimat i Norden. Internationellt är skillnaden mellan indoor climate och indoor environment större.
K-faktor Ett donspecifikt värde som underlättar och ökar precisionen vid injustering av ventilationssystem genom att det mäter tryckdifferensen över donet och beräknar luftflödet, i stället för att mäta flödet över donet.
Kanal Rör för ventilationsluft.
Klimathållningssystem Anordningar för att hålla ett önskat klimat i en byggnad. I klimathållningssystemet ingår ventilationssystem, värmesystem och kylsystem.
Lokalt ventilationsindex Kvoten mellan koncentrationen av en förorening i frånluften och koncentrationen av samma förorening i vistelsezonen (procent). Ett mått på hur bra ventilationssystemet är på att föra bort en internt genererad luftförorening vid en lokal punkt i rummet.
Luftbehandlingssystem Anordningar för att till exempel värma eller kyla den luft som tillförs en lokal, byggnad eller motsvarande.
Luftdistributionssystem  Fläkt- och kanalsystem med don.
Luftflöde Transport av luft. Luftflödets storlek mäts och anges med olika enheter, exempelvis (l/s) eller (m3/h).
Luftföring Luftens väg genom rummet. God luftföring innebär att hela vistelsezonen ventileras och att det inte förekommer kortslutning, det vill säga att tilluft inte förs direkt ut via frånluftsdonen.
Luftomsättning Luftflöde normerat till den fria luftvolymen i ett rum, det vill säga kvoten mellan luftflöde och rumsvolym (m3/h per m3 eller rumsvolymer per timme = luftomsättning per timme).
Luftutbyteseffektivitet Ett mått i intervallet 0–100 procent på hur effektivt luften i ett rum i genomsnitt byts ut, det vill säga ett mått på hur bra ventilationssystemet sprider tilluften till olika delar av det ventilerade utrymmet.
Läckning In- eller utströmning av luft till följd av otäthet.
Mekanisk ventilation Ventilation med hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning.
OVK Obligatorisk ventilationskontroll.
Rökförsök Metod där man sprider gråvit rök från en rökflaska för att påvisa luftrörelser i ett rum.
S-ventilation Ventilation utan hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning.
Schakt Utrymme för placering av kanaler och ledningar.
SFP Specific Fan Power – specifik fläkteffekt.
Självdragsventilation Se S-ventilation.
Specifikt luftflöde Luftflöde normerat till det ventilerade utrymmets storlek, vanligen golvarean (l/s per m2 golv).
Spetsenergi Den energi som används när förbrukningen är högre än baseffektnivå. Spetsenergi har ofta ett högre energipris, vilket används under till exempel kalla perioder.
Tilluft Luft som förs till ett rum. Kan bestå av uteluft, överluft, återluft och cirkulationsluft.
Uteluft Luft i det fria.
VAV Variable Air Volume – mekanisk ventilation med variabelt luftflöde.
Ventilation Utbyte av luft i ett rum eller en byggnad.
Ventilationseffektivitet Ett mått i procent på hur bra ventilationssystemet i genomsnitt är på att föra bort en internt genererad luftförorening. Definieras för en intern föroreningskälla som kvoten mellan koncentrationen i frånluften och medelkoncentrationen i rummet.
Ventilationssystem Anordningar för att tillföra, distribuera och bortföra luft i en lokal, byggnad eller motsvarande.
Vistelsezon

Den del av ett rum som nyttjas för människors vistelse. De krav som ställs på inomhusklimatet ska vara uppfyllt i vistelsezonen.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) definierar vistelsezon enligt följande:

”Vistelsezonen är den del av ett rum där krav ställs på luftkvalitet och termisk komfort. Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter över golv och ett annat på 2,0 meter över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter.”

I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) definieras vistelsezon enligt följande:

”Zon i rum avgränsad horisontellt 0,1 meter och 2,0 meter över golv samt vertikalt 0,6 meter från innervägg och 1,0 meter från yttervägg.”

Återluft Luft som återförs till grupp av rum varifrån luften tagits.
Överluft Luft som förs från ett eller flera rum till ett annat eller andra rum.

Webbutbildning

Du behöver grundläggande kunskap om ventilation och luftkvalitet för att kunna förstå och minimera riskerna vad gäller ventilation. Lär dig mer om hur luft transporteras och beter sig i en byggnad i webbutbildningen ”Luft”, se länk i ”Relaterad information”.

Boverket (2024). Risker vid injustering av ventilation. https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/risker/risker-felaktig-ventilation/risker-drift-ventilationssystem/risker-injustering-ventilation/ Hämtad 2024-11-21