Risker med spridning av ljud och föroreningar via ventilationen

Det är viktigt att minimera ljud från installationer och överhörning mellan lägenheter och rum. Det finns också risk att smittoämnen och radon sprids via ventilationssystemet. Här får du veta mer om risker med spridning av ljud och föroreningar via ventilationen.

Ljud och föroreningar i ventilationen

Risk för installationsljud och överhörning i lägenheter samt kontor

Installationsljud framträder extra tydligt i tysta byggnader och så gör även ljud från andra lägenheter och kontorsrum. Dessa ljud kan förmedlas via ventilationssystemet. Buller från tilluftsdon, det vill säga ljud från fläktar och andra komponenter i kanalsystemet samt egenljud från tilluftsdonet, kan vara en källa till besvär. Rum i bostäder har krav på att begränsa buller utifrån, men också från installationer. Därför måste tilluftssystemet utformas för låga ljudnivåer. Irriterande ljud från tilluftsdon kan resultera i att användarna vidtar egna åtgärder för att minska ljudet, som att sätta igen tilluftsdon, vilket medför ökat ljud och drag från övriga tilluftsdon och en sämre luftflödesbalans. Detsamma gäller för uteluftsdon i frånluftsventilerade hus, där igensatta don skapar ett ökat undertryck och risk för drag i övriga frånluftsdon.

Höga ljud från ventilationen kan störa. Illustration: Altefur Development/Boverket

Risker med olämplig utformning av tilluftskanaler

Det finns flera orsaker till ökat ljud från tilluftsdonen. Bild 1 visar ett fall med störande ljudalstring från tilluftssystemet. I de flesta nya byggnader är det korta raksträckor på kanalen närmast före tilluftsdonet. Detta kan öka alstringen av egenljud från ventilationssystemet. En för kort raksträcka före donet gör att luftströmmen in i donet blir mer turbulent, vilket kan medföra missljud.

Vassa delar i ventilationskanaler kan bidra till högre ljudnivå från tilluftsdon. Därför måste vassa hörn och skruvar i kanaler undvikas vid montage. Skruvar som sticker in i kanalen skapar turbulens i luftströmmen. När luften sedan når donets front ökar egenljudalstringen kraftigt. Risken för buller minskar om man använder förtillverkade delar med en jämn insida för skarvar i kanalsystemet.

Risk för smittspridning på grund av dålig ventilation

Om ventilationen är dålig ökar mängden smittämnen och föroreningar, vilket ger större risk för smittspridning och annan ohälsa. Smittämnets koncentration i luften är avgörande för hur lätt det smittar. Om flera personer vistas samtidigt i ett rum med liten luftvolym och för låg luftomsättning ökar risken för smittspridning. Ventilationen måste därför vara tillräcklig för det antal personer som befinner sig i lokalen. Koncentrationen av smittämnen i ett rum går även att minska genom luftrening.

Risk för spridning av radongas med ventilation

Radon är en radioaktiv gas vilken finns naturligt i mark och berggrund. Radon kan komma in i byggnader genom marken, men även genom byggnadsmaterial eller dricksvatten. Långvarig exponering för radongas ökar risken för att utveckla lungcancer. Radongas är osynlig och luktfri, men halten kan mätas med radonmätare. Radonhalten bör mätas under en period av minst två månader mellan 1 oktober och 30 april. Den enklaste radonåtgärden är att täta mot marken. Ett högre ventilationsflöde minskar koncentrationen av radon i inomhusluften. Om ventilationen är obalanserad och man har ett stort undertryck i byggnaden, finns dock en risk att radon sugs in genom otätheter mot marken.

Risk för spridning av legionella

Legionella, eller legionärssjuka, är en typ av lunginflammation som orsakas av bakterier. I Sverige insjuknar årligen ett par hundra personer i legionärssjuka. Sjukdomen drabbar nästan alltid personer som av någon anledning har nedsatt immunförsvar. Bakterien sprids via små luftburna och inandningsbara vattendroppar. Den vanligaste spridningsorsaken är vattendimma som uppkommer i duschar och luftinblandare, så kallade perlatorer, på vattenkranar. Spridning kan också ske via tilluft som förorenats med legionella från kyltorn. Även bubbelbad kan sprida legionellabakterier.

Risk för mikrobiell tillväxt i luftfuktare

Höga halter av mikroorganismer i luften kan orsaka så kallad luftfuktarfeber. Detta är en allergisk inflammation i lungorna som kan ge feber och influensaliknande symtom. Mikroorganismer kan växa till i luftfuktarens vattenbehållare. För att minska risken för spridning av mikroorganismer från dessa apparater är det nödvändigt att de görs rent regelbundet och fylls på med rent kranvatten. Det finns idag teknik för att fukta luft som helt eliminerar risken för tillväxt och spridning av legionella och andra mikroorganismer. Kommunens miljönämnd och länsstyrelsen är tillsynsmyndigheter för legionella. Verksamhetsutövaren är skyldig att snarast informera tillsynsmyndigheten om någon driftsstörning eller annat inträffar som innebär en risk för spridning av legionella.

Konsekvenser för byggnaden 

Om det finns risk för spridning av ljud och smitta via ventilationsanläggningen kan det leda till konsekvenser på byggnaden:

• Felaktigt monterade ventilationsdon kan leda till ökad energianvändning

Konsekvenser för inomhusmiljön 

Om det finns risk för spridning av ljud och smitta via ventilationsanläggningen kan det leda till konsekvenser på inomhusmiljön:

• Buller från felaktigt monterade ventilationsdon kan leda till hälsoproblem och försämrad sömn
• Spridning av föroreningar via ventilationen kan leda till hälsoproblem.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa , se länkar i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem kan uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

• Utformning av ljudisolering och ljudfällor
• Upphängningen av ventilationskanaler
• Förekomsten av och mängden återluft
• Behovsstyrd ventilation som skapar stora tryckskillnader mellan olika utrymmen
• Tidvis avstängning av ventilationen
• Bristfällig rengöring och kontroll av systemets funktion i drift.

Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:

• Hur länge användare vistas i miljön (exponering)
• Om det finns extra känsliga användare
• Hur dålig luftkvaliteten blir
• Om det finns kontrollsystem som kan varna för bristande funktion.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden. 

När byggnaden ska projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för problem med inomhusmiljön
• Bedöm behovet av ljudisolering
• Bedöm behovet av skydd mot föroreningar
• Riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen
• Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis upphängning av ventilationssystemet.

När byggnaden förvaltas

• Fråga brukarna regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet.