Personliga faktorer och möjligheten att påverka det termiska klimatet

Personliga faktorer, som klädsel och aktivitetsnivå, samt begränsade möjligheter att påverka den termiska inomhusmiljön kan leda till problem med det termiska klimatet. Förutom den fysiska hälsan, påverkar dåligt termiskt inomhusklimat människors välbefinnande, arbetsprestation och livstillfredsställelse. Här kan du läsa mer om hur personliga faktorer och användarnas möjlighet att påverka klimatet. Du får också exempel på olika risker.

Personliga faktorer

Det är viktigt att du bedömer och hanterar risker med felaktig klädsel och aktivitet samt användarnas möjlighet att påverka klimatet. Nedan beskrivs hur du kan bedöma och projektera ett bra inomhusklimat. Här finns även information om några av riskerna, och exempel på vad du behöver ta hänsyn till vid riskbedömningen.

Upplevelsen av det termiska klimatet kan beskrivas av i huvudsak sex klimatfaktorer:

1. lufttemperatur
2. medelstrålningstemperatur
3. lufthastighet
4. luftfuktighet
5. klädsel
6. aktivitetsnivå.

Värmebalans är ett viktigt koncept när det gäller termisk komfort. Komfort infinner sig endast när man är i termisk balans. Det vill säga den av människan alstrade värmen är lika med den avgivna värmen i det aktuella klimatet.

Det finns standarder för normala klimat som väger ihop dessa uppmätta faktorer och svarar på frågan om det känns varmt eller kallt. Detta beskrivs utförligt i avsnittet om bedömning av termiskt klimat inomhus.

Hur man upplever det termiska klimatet påverkas också av andra faktorer. Personers hälsotillstånd, ålder och förväntningar kan göra att man upplever klimatet olika. Detta innebär att den individuella upplevelsen kan vara olika även vid samma klädsel och aktivitetsnivå.

Denna sida beskriver mer om faktorerna klädsel och aktivitetsnivå. Läs om de övriga fyra faktorerna på de andra sidorna.

Klädsel

Hur stort eller litet värmeutbytet med omgivningen blir bestäms till stor del av klädernas isolerförmåga. Mer kläder med större isolerande verkan gör att det blir enklare för kroppen att behålla kroppsvärmen. För bedömning av det termiska inneklimatet används enheten Clo (clothing). Detta är ett mått på klädernas värmeisolerande förmåga. 1 Clo motsvarar en person som är klädd i kostym med skjorta, slips, väst, byxor, underkläder, strumpor och skor. Att ändra klädseln är ett av de lättaste och snabbaste sätten att förändra en av de sex termiska klimatparametrarna.

Aktivitet

Att utföra kontorsarbete är ett exempel på stillasittande arbete där klädseln motsvarar ungefär 1 Clo. Foto: Johnér Produktion

Människans inre kroppstemperatur är normalt nära 37 °C. För att bibehålla denna temperatur genererar kroppen hela tiden värme. Kroppsvärme genereras vid olika aktiviteter men också vid vila (basal metabolism). I varma eller kalla miljöer kan människokroppen aktivt upprätthålla värmebalansen. Detta sker genom olika regleringsmekanismer, som att blodkärl dras samman eller utvidgas eller att vi svettas eller huttrar. Värmeproduktionen i kroppen varierar med fysisk aktivitet och anges i watt per kvadratmeter kroppsarea eller i enheten Met (metabolism). För stillasittande arbete är värmeproduktionen cirka 1,2 Met (1 Met motsvarar 58 W/m²). Olika aktivitet är en av de vanligaste orsakerna till klimatproblem på arbetsplatser. Detta kan vara fallet när vissa personer har aktiva arbetsuppgifter och andra sitter stilla.

Termisk komfort och brukarbeteende

Användarens upplevda termiska komfort påverkas av flera personliga faktorer. Exempelvis påverkas vi av exponering för solstrålning genom fönster, eller vilken klädsel vi har. Ibland kanske vi har en ökad fysisk aktivitet, eller sitter stilla eller ligger ner i ett utrymme där vi annars är mer aktiva. För att anpassa klimatet i rummet kan vi då öppna eller stänga fönster eller slå på eller av en fläkt. Dessa möjligheter att anpassa klimatet gör att användarna lättare kan hantera olika termiska klimat. Den acceptabla temperaturen kan därmed ha ett bredare intervall, och man kan då enklare godta att det tillfälligt är något varmare. Vilket termiskt klimat som är godtagbart kan variera för olika typer av lokaler.

I perioder med extremt varmt eller kallt väder finns en risk att klimatet överskrider gränsen för användarnas möjlighet att anpassa sig. Detta kan bli ett problem för termisk komfort och hälsa, vilket gäller särskilt för känsliga grupper som äldre eller personer påverkade av sjukdom.

Konsekvenser för inomhusmiljön 

Användning som avviker från projekterade värden för byggnaden kan leda till att upplevelsen av inomhusmiljön försämras:

Användning som avviker från projekterade värden gör att byggnadens inomhusklimat inte längre är anpassat till den faktiska användningen.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till avvikande klädsel och aktivitet. Se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

• användarnas möjlighet att anpassa klimatet
• användarnas möjlighet att anpassa sin klädsel
• användarnas möjlighet att anpassa sin aktivitetsnivå
• användarens möjlighet att byta till en annan miljö
• om det finns möjlighet till långsam anpassning till klimat som förändras.

Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:

• hur illa klimatet är anpassat för användningen
• hur länge man vistas i klimatet
• om det finns känsliga användare.

Läs mer om kontroll av faktorer som påverkar inomhusmiljön i drift i Relaterad information.

Det här kan du göra för att minska risken

När byggnaden ska projekteras:

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för problem med inomhusklimatet.
• Definiera avsedd användning och behov av termiskt klimat med hänsyn till förväntad Clo och Met.
• Utvärdera om det finns stora skillnader i klimatbehov om det sker flera olika typer av användningar samtidigt.
• Värdera behovet av att zonindela klimatet i utrymmet för att kunna hantera olika behov samtidigt.
• Värdera behovet av att kunna justera klimatet för olika typer av användning och användare. Riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.

När byggnaden byggs:

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.

När byggnaden förvaltas:

• Fråga brukarna hur de upplever det termiska klimatet, exempelvis genom enkäter.