Risker med luftfuktighet, luftrörelser och drag

Granskad: 16 maj 2024

För hög eller låg luftfuktighet och lufthastighet kan resultera i dålig inomhusmiljö. Här kan du läsa mer om hur du mäter luftfuktighet och lufthastighet. Du får också exempel på mätfel som kan leda till felaktiga resultat.

Mätning av luftfuktighet och lufthastighet

Det är viktigt att du bedömer och hanterar risker med luftfuktighet och lufthastighet i en byggnad. Här beskrivs hur du kan mäta luftfuktighet och lufthastighet för att bedöma och upprätthålla ett bra inomhusklimat. Här finns också information om några av riskerna som finns, och exempel på vad du behöver ta hänsyn till vid riskbedömningen. Läs mer om temperaturmätning under fliken Fördjupning och i standarden SS-EN ISO 7726.

Upplevelsen av det termiska klimatet kan beskrivas av i huvudsak sex klimatfaktorer:

  1. lufttemperatur
  2. medelstrålningstemperatur
  3. lufthastighet
  4. luftfuktighet
  5. klädsel
  6. aktivitetsnivå.

Värmebalans är ett viktigt koncept när det gäller termisk komfort. Komfort infinner sig endast när man är i termisk balans. Det vill säga den av människan alstrade värmen är lika med den avgivna värmen i det aktuella klimatet.

Denna sida kommer beskriva hur man mäter lufthastighet och luftfuktighet. Läs om de övriga fyra faktorerna på de andra sidorna.

Det finns standarder för normala klimat som väger ihop dessa uppmätta faktorer och svarar på frågan om det känns varmt eller kallt. Läs mer på sidorna om bedömning av termiskt klimat inomhus.

Luftfuktighet

Luftfuktigheten har vanligtvis en relativt liten påverkan på människans upplevelse vid normala nivåer inomhus, det vill säga mellan cirka 20 och 70 procent relativ luftfuktighet. Om det är varmt och fuktigt, över 70 procent, försämras möjligheten till värmeavgivning från kroppen. Om det är torrt, under 20 procent, vilket inte är ovanligt vintertid, kan vi känna att vi blir torra i ögon och hals.

Hög och låg relativ luftfuktighet inomhus är en risk som kan påverka både inomhus miljö och byggnad på flera sätt. Det finns olika typer av mätinstrument för att mäta relativ fuktighet i inomhusluften. Vanligast är en så kallad fuktlogger eller hygrometer som löpande mäter den relativa fuktigheten och vanligtvis även temperaturen. Dessa mätare mäter ofta bra mellan 20 procent och 80 procent.

En risk med enkla och billigare instrument är att osäkerheten i mätvärdena kan bli stora (+/- 10 procent), och att noggrannheten kan försämras över tid.

Lufthastighet

Lufthastigheten har stor påverkan på upplevelsen av det termiska klimatet. Normalt vill man ha låga lufthastigheter för att undvika risk för drag. Sommartid kan det dock vara lämpligt med högre lufthastighet, från till exempel fläktar, för att öka värmeavgivningen från kroppen. Källor till drag inomhus kan vara kallras vid fönster vintertid eller höga lufthastigheter från tilluftsdon eller uteluftsventiler. Det finns flera typer av mätinstrument för att mäta lufthastighet och dragupplevelse. Vanligast är en så kallad anemometer som samlar in värden lufthastigheten och vanligtvis även variationerna i lufthastighet. Instrumentet bör ha en responstid på högst 0,5 sekunder för att känna av variationer i lufthastighet som påverkar risken för drag. En risk är att noggrannheten hos instrumentet kan försämras över tid. Därför måste instrumenten kalibreras regelbundet.

Risk för drag

Risken för drag från ventilation beror på tilluftstemperatur, luftflöde, lufthastighet och placering av tilluftsdon. Bostäder i Sverige ventileras ofta med självdrags- eller frånluftssystem. Det finns då en risk för drag kring uteluftsventiler. Risken för drag är störst vintertid, när uteluften är kall och drivkraften för självdragsventilation är större. Sommartid förekommer sällan klagomål på drag. Lufthastigheten är också ofta högre på sommaren eftersom detta kan ge en förbättrad termisk komfort. Om tilluften är kyld kan det dock förekomma problem med drag även sommartid. Upplevelsen av drag kan uttryckas med ett så kallat drag index (DR, SS-EN-ISO 7730). Drag index, DR, är den andel personer som förväntas tycka att luftrörelserna är besvärande.

Konsekvenser för inomhusmiljön 

För hög eller låg luftfuktighet kan leda till konsekvenser för inomhusmiljön och byggnaden:

  • för hög eller låg luftfuktighet kan leda till hälsoproblem
  • för hög eller låg luftfuktighet påverkar människors välbefinnande och arbetsprestation.

För hög lufthastighet kan leda till konsekvenser för inomhusmiljön:

  • drag kan leda till hälsoproblem
  • drag påverkar människors välbefinnande och arbetsprestation.

Läs mer om luftfuktighet och luftrörelser och drag kan påverka personers hälsa, se länk i Relaterad information.

Konsekvenser för byggnaden 

För hög eller låg luftfuktighet kan leda till konsekvenser för inomhusmiljön och byggnaden:

  • långvarig låg fuktighet inomhus kan leda till sprickbildning i byggnadsmaterial på grund av uttorkning
  • långvarig hög fuktighet inomhus kan leda till fuktskador på byggnaden
  • fuktskador i byggnaden kan leda till försämrad luftkvalitet.

Läs mer om luftfuktighet och lufthastighet, och hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa, se länk i Relaterad information.

Att tänka på när du gör en riskanalys 

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

  • finns ingen mätning gjord eller mätdata försvinner innan analys
  • felaktig placering av mätutrustning
  • mätutrustning som har för låg noggrannhet
  • mätutrustning som är fel kalibrerad
  • mätning vid fel tidpunkt
  • rimlighetsbedömning av mätresultat görs inte
  • mätdata bearbetas inte till ett beslutsunderlag om inomhusmiljö mäts på flera olika sätt.

Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:

  • hur stora mätfelen blir
  • hur mätresultaten används för att styra byggnadens innemiljö.

Läs mer om kontroll av faktorer som påverkar inomhusmiljön i drift i Relaterad information.

Det här kan du göra för att minska risken

När byggnaden ska projekteras:

  • utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för mätfel
  • projektera även fram en kontrollplan för driften
  • riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.

När byggnaden byggs:

  • uppdatera riskbedömningen med eventuella ändringar som gjorts efter projektering
  • arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis montage av kontrollutrustning
  • kontroller att driften fungerar som det är projekterat, felsök vid behov.

När byggnaden förvaltas:

  • fråga brukarna hur de upplever det termiska klimatet, exempelvis genom enkäter.
Granskad: 16 maj 2024

Mer om luftfuktighet och luftrörelser

Absolut och relativ luftfuktighet

Den absoluta luftfuktigheten anger mängden vattenånga per kubikmeter luft (kg/m³). När luften har högre temperatur kan den innehålla mer vattenånga. Den absoluta luftfuktigheten kan därför vara flera gånger högre under sommaren jämfört med vintern. Den relativa luftfuktigheten anger andelen vattenånga i luften vid en viss temperatur i förhållande till den maximala mängden vattenånga vid samma temperatur. Om man inte tillför eller tar bort vattenånga från luften är den absoluta luftfuktigheten inomhus samma som i uteluften. Vintertid värmer vi upp den kalla utomhusluften inomhus, vilket gör att den relativa luftfuktigheten sjunker. Detta gör att luften kan upplevas som torr.

Termiskt klimat vid självdragsventilation

Självdragsventilation har ofta tidvis problem med både för varmt och kallt klimat. Många bostäder i Sverige ventileras med självdrag. Ventilationsluften tas då in genom uteluftsventiler i fönster eller yttervägg. Frånluften förs vanligen ut via frånluftsdon i badrum, kök, tvättstuga och klädkammare. Frånluften i äldre hus tas ofta genom den murstock som även använts som skorsten. I en självdragsventilerad byggnad varierar ventilationsflödet över året. Tryckskillnader på grund av vind och temperaturskillnad mellan inne och ute påverkar flödet i ett självdragssystem. Beroende på vindstyrka och vindriktning kan ventilationsflödet både öka och minska. Sommartid när temperaturen är ungefär lika ute som inne är den termiska drivkraften liten, och därmed minskar ventilationsflödet. På vintern kommer ventilationsflödet att vara större.

Termiskt klimat vid frånluftsventilation

Frånluftssystem har ofta tidvis problem med kallt klimat vid luftintag vintertid. Särskilt när det blåser mycket. Frånluftssystem är vanligt i flerbostadshus i Sverige. Ventilationsluften tas in genom uteluftsventiler placerade i ytterväggen, bakom radiatorer eller genom springventiler i fönstren. Frånluften tas från kök och våtrum med hjälp av en frånluftsfläkt. Frånluftsventilationen påverkas i mindre utsträckning av utomhusklimatet. Fläkten kompenserar för ändringar i den termiska drivkraften och ventilationsflödet blir det samma oavsett årstid.

Termiskt klimat vid till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning

Med detta system har byggnaden ett eller flera ventilationsaggregat. I aggregatet ingår ofta tilluftsfläkt, frånluftsfläkt, värmeåtervinning och luftvärmebatteri. Ibland kan värmeåtervinningen också utnyttjas för kyla tilluften under sommartid. Ventilationssystemen har ofta kapacitet för att antingen öka ventilationsflödet eller sänka tilluftstemperaturen vid tillfällen med höga temperaturer inomhus.

Boverket (2024). Luftfuktighet, luftrörelser och drag. https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/risker/termiskt-klimat/matning-termisk-komfort/luftfuktighet-luftrorelser-drag/ Hämtad 2024-11-22