Åtgärdens planenlighet

För att bygglov ska kunna ges får den åtgärd som bygglovet avser inte strida mot den detaljplan som gäller för området. I vissa fall kan dock bygglov ges även om åtgärden avviker från detaljplanen.

Varje bygglovspliktig åtgärd som ska utföras inom ett område med detaljplan måste prövas mot planbestämmelserna i den mån det finns sådana som reglerar den aktuella åtgärden. Det gäller oavsett om det är en nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad. Det gäller även för anläggningar, skyltar och ljusanordningar. Det har ingen betydelse om åtgärden vidtas över eller under markytan. (MÖD 2014-05-06 mål nr P 11603-13/MÖD 2014:24)

Mål: P 11603-13/MÖD 2014:24 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Åtgärden ska bland annat stämma överens med den användning som gäller på platsen. På kvartersmark kan det exempelvis vara bostäder, kontor eller skola. På allmänna platser kan det exempelvis vara gata, park eller natur. Åtgärden måste även överensstämma med de egenskapsbestämmelser som gäller för åtgärden. Det kan exempelvis vara reglerat hur mycket marken får bebyggas eller vilket fasadmaterial en byggnad ska ha. Om det finns administrativa bestämmelser ska åtgärden även överensstämma med dessa. Ett exempel på administrativ bestämmelse är villkor för beslut om bygglov. Det kan vara att ett bullerplank måste uppföras innan bygglov får ges. Är inte bullerplanket uppfört är åtgärden inte planenlig.

Vid bedömningen om en åtgärd strider mot gällande detaljplan ska hänsyn inte tas till att planen är gammal eller kan uppfattas som inaktuell. Gällande plan ska tillämpas tills den ersätts med en ny plan eller ändras. (MÖD 2012-10-29 mål nr P 3502-12/MÖD 2012:43)

Mål: P 3502-12/MÖD 2012:43 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ibland kan det vara svårt att avgöra om en åtgärd är förenlig med detaljplanen eller inte. För att en åtgärd ska anses avvika från planen krävs dock att åtgärden uppenbart skiljer sig från planens innehåll. Själva ritnoggrannheten kan exempelvis ge utrymme för tolkningar när mätningar görs från plankartan. Dock ska en snäv tolkning av planen tillämpas eftersom ingen motpart till sökanden kommer till tals i ett ärende där den sökta åtgärden bedöms som planenlig. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 55)

Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)

I en dom prövade Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, ett bygglov för nybyggnad av fritidshus. I detaljplanen fanns en planbestämmelse om att suterrängvåning ska anordnas om lutningen är större än 25 procent. Fritidshuset hade ingen suterrängvåning. MÖD ansåg att planbestämmelsen avsåg markens lutning där byggnaden är avsedd att uppföras. Enligt den förenklade nybyggnadskarta som bifogats bygglovshandlingarna hade marken under byggnaden en lutning på cirka 20-22 procent. För domstolen framstod det dock som att marken i verkligheten hade en brantare lutning i fastighetens sydligaste del men var relativt flack i den nordliga. Mot denna bakgrund fanns det skäl att ifrågasätta om nybyggnadskartan stämde överens med verkligheten. Enligt MÖD talade de betydande höjdskillnaderna i fastighetens sydligare del för att lutningen i verkligheten var större än 25 procent. I byggnadsnämndens beslut framgick dock att en handläggare besökt platsen och gjort bedömningen att markens lutning var 20-22 procent. Det begränsade bildmaterial avseende markens topografi före schaktnings- och fyllningsarbeten tillät inga säkra slutsatser. Domstolen påpekade att av förarbetsuttalanden till ÄPBL framgår att en avvikelse från detaljplan föreligger först när ett byggnadsföretag otvetydigt skiljer sig från planens innehåll. Domstolen konstaterade att det inte var möjligt att med säkerhet bedöma om marken där huset var avsett att uppföras hade en lutning som var mer än 25 procent före markarbetena. Byggnaden ansågs därför inte vara planstridig när det gäller bestämmelsen om suterrängvåning. (MÖD 2017-11-14 mål nr P 902-17)

Mål: P 902-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en annan dom som gällde ett bygglov för en tillbyggnad av ett enbostadshus gjorde MÖD ett liknande ställningstagande. Den aktuella fastigheten fanns inom ett område som fick bebyggas med bostadsändamål i två våningar. Av plankartan framgick att nordöstra delen av fastigheten var grönfärgad med prickar medan den sydvästra delen var gulfärgad.  Av planbestämmelserna framgick att grönt område med prickar inte fick bebyggas. Den befintliga byggnaden på fastigheten var till övervägande del placerad på det grönfärgade området. Det saknades dock punktprickning och begränsningslinje mellan de gula och gröna områdena. Området var alltså grönfärgat utan prickar. Det fanns inte någon planbestämmelse som reglerade vad ett grönt område utan prickar innebar. I det aktuella fallet fanns omständigheter som talade både för och emot att byggnaden skulle anses vara planenlig. MÖD ansåg att det inte med säkerhet gick att konstatera att den befintliga byggnaden var planstridig. Byggnaden skulle därför anses vara planenlig. (MÖD 2016-06-28 mål nr P 11374-15)

Mål: P 11374-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Även om en åtgärd avviker från detaljplanen kan byggnadsnämnden i vissa fall ge bygglov genom så kallade avvikelser. Det förutsätter dock att vissa kriterier är uppfyllda.

Avvikelse från detaljplan

Huvudregeln är att en åtgärd ska överensstämma med detaljplanen för att bygglov ska kunna ges. Byggnadsnämnden får dock i vissa fall bevilja bygglov för en åtgärd även om den avviker från någon planbestämmelse. Det finns fyra olika typer av avvikelser:

• liten avvikelse,
• avvikelse där åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för området,
• avvikelse som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, och
• avvikelse som är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplan.

Vilka avvikelser som kan godtas beror bland annat på om detaljplanens genomförandetid har gått ut. Avvikelser som tillgodoser ett gemensamt behov eller allmänt intresse eller är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplanen får endast godtas efter att genomförandetiden har gått ut.

Liten avvikelse

Avvikelse - Nödvändig åtgärd

Avvikelse- gemensamt behov eller allmänt intresse

Avvikelse - lämpligt komplement

Grannehörande

Vid prövningen av bygglov inom detaljplan ska grannar och andra berörda underrättas om ansökan och lämnas möjlighet att yttra sig över den om åtgärden avviker från detaljplanen. Grannehörandet bör innehålla en kortfattad upplysning om den sökta åtgärden och hur den avviker från planen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 731)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Att höra grannar och andra

Åtgärdens planenlighet i förhållande till andra krav

Att en åtgärd är förenlig med gällande detaljplan innebär inte att bygglov ska beviljas. Det ska även göras en prövning mot flera andra krav, bland annat kraven i 2 kapitlet och 8 kapitlet i plan- och bygglagen, PBL. De generella kraven på anpassning och utformning i PBL kan ha preciserats i en detaljplan. Det innebär att vissa krav delvis kan vara avgjorda i detaljplanen och att de därför inte ska prövas igen. Det kan exempelvis gälla anpassningskravet eller om åtgärden innebär en betydande olägenhet. (MÖD 2015-05-06 mål nr P 9601-14/2015:26)

Mål: P 9601-14/2015:26 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Vilka frågor som är avgjorda i detaljplanen beror på planens detaljeringsgrad. En flexibel detaljplan innebär att bygglovsprövningen blir mer omfattande. Om en detaljplan exempelvis inte reglerar placering av byggnader ska placeringen av bebyggelsen istället bedömas utifrån kraven på anpassning till omgivningen och betydande olägenheter i samband med bygglovsprövningen. Om olika placeringar av en byggnad är möjliga inom ramen för detaljplanen kan anpassningskravet medföra att byggnaden måste placeras på ett visst sätt. Om placeringen av en byggnad istället är reglerad i detaljplanen är redan anpassningskravet avgjort i denna del och det är inte möjligt att neka ett bygglov på grund av placeringen med stöd av anpassningskravet. Detsamma gäller frågan om åtgärden innebär en betydande olägenhet. Det som har bedömts och accepterats i detaljplanen ska inte omprövas i ett senare bygglovsärende. Om omgivningspåverkan bedöms vara betydande är det endast den påverkan som åtgärden medför utöver den påverkan som redan har prövats i detaljplanen som kan göra att bygglov inte kan ges. (MÖD 2018-06-20 mål nr P 3101-17, MÖD 2015-05-06 mål nr P 9601-14/2015:26, MÖD 2015-12-11 mål nr P 4472-15/2015:44, RÅ 1993 ref. 59 och RÅ 1991 ref. 46)

Mål: P 3101-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 9601-14/2015:26 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 4472-15/2015:44 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Kraven på anpassning till omgivningen och betydande olägenheter kan aldrig medföra att det som är tillåtet enligt detaljplanen inte går att genomföra. Kraven kan dock innebära att åtgärden måste anpassas vad gäller till exempel placering och utformning. Bygglov kan alltså inte vägras på grund av att åtgärden strider mot anpassnings- och omgivningskraven om det medför att byggrätten begränsas. Byggrätt är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen men innebär den reglerade omfattning av en byggåtgärd som en detaljplan medger. För att en byggnads placering och utformning inte ska accepteras krävs att den i detaljplanen angivna byggrättens omfattning, till exempelvis antal kvadratmeter och höjd, kan nyttjas fullt ut på ett likvärdigt sätt genom en alternativ placering eller utformning. (MÖD 2018-06-20 mål nr P 3101-17, MÖD 2015-05-06 mål nr P 9601-14/2015:26, RÅ 1993 ref. 59 och Rå 1991 ref. 46) 

Mål: P 3101-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 9601-14/2015:26 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en dom prövade MÖD om bygglov kunde ges för en förråds- och lagerbyggnad. Enligt planbestämmelserna fick det aktuella området användas för industriellt eller därmed jämförligt ändamål. Bostäder fick inte inredas. Byggnader skulle placeras minst 3,5 meter från gräns mot grannes tomtplats. Tillåten byggnadshöjd, utan tillstånd av länsstyrelsen, var 8,5 meter över havets medelvattenyta. MÖD bedömde att den aktuella byggnaden till sin volym, placering och användning var planenlig. MÖD ansåg även att byggnadens utformning anslöt väl till den befintliga bebyggelsen men att dess byggnadshöjd, som var planenlig, innebar en påverkan på omgivningen. Fastigheten medgav dock inte någon annan placering av byggnaden som skulle innebära mindre påverkan. MÖD ansåg därför att byggnaden ansågs uppfylla anpassningskravet och inte innebar någon förvanskning av bebyggelseområdet. Bygglov skulle därför beviljas. (MÖD 2019-09-02 mål nr P 8784-18)

Mål: P 8784-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en annan dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av enbostadshus. Byggnaden skulle placeras nära tomtens högsta punkt och placeringen innebar att byggnaden skulle bli belägen förhållandevis högt över omgivande bebyggelse. Placeringen i kombination med den valda byggnadstypen förutsatte omfattande markutfyllnader både under och kring byggnaden. Byggnaden stämde överens med detaljplanen, men MÖD konstaterade att byggnaden inte uppfyllde anpassningskravet och att åtgärden inte var anpassad efter tomtens naturförutsättningar. Det var inte omöjligt att anpassa tillkommande bebyggelse till tomtens naturförutsättningar och samtidigt utnyttja byggrätten. MÖD konstaterade därför att ett nekat bygglov inte innebar att byggrätten begränsades. Bygglovsansökan skulle därför avslås. (MÖD 2018-03-19 mål nr P 10184-17)

Mål: P 10184-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

MÖD har även prövat bygglov för nybyggnad av flerbostadshus i en dom. Flerbostadshuset stämde överens med gällande detaljplan. Byggnadens exploateringsgrad innebar att den byggrätt som detaljplanen medgav i stort sett togs i anspråk i sin helhet. Det fanns mycket begränsade möjligheter att placera byggnaden på något annat sätt som inte ledde till att byggrätten enligt detaljplanen begränsades. Byggnadens placering innebar att boende i den befintliga byggnaden skulle behöva tåla en tämligen hög grad av insyn oavsett den nya byggnadens utformning. Den planerade byggnaden hade loftgångar i flera plan in mot gården. MÖD konstaterade att även om de aktuella fastigheterna är planlagda och centralt belägna, innebar utformningen med loftgångar att det uppstod en olägenhet för de boende i den befintliga byggnaden på grund av insynen från loftgångarna. MÖD ansåg att denna olägenhet var betydande och att den gick utöver vad klaganden skäligen behövde tåla. Enligt domstolen fanns det möjlighet till alternativa utformningar som skulle medföra att olägenheterna på grund av insyn inte skulle bli betydande. Till exempel genom att någon form av avskärmning längs med loftgångarna. Med hänsyn till att det fanns alternativa utformningar utan att den i detaljplanen angivna byggrätten begränsades skulle bygglov inte ges. (MÖD 2015-12-11 mål nr P 4472-15/2015:44)

Mål: P 4472-15/2015:44 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en annan dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av en förskola. Den aktuella fastigheten var planlagd för skola. Det fanns inga bestämmelser som reglerade byggnaders höjd eller area inom det byggbara området på fastigheten. Möjlig placering av skolbyggnaden begränsades endast av att ett område var punktprickat och därmed inte fick bebyggas. Skolbyggnaden var planenlig förutom ett vindfång och skärmtak mot lekgården som MÖD ansåg var en liten avvikelse som kunde godtas. MÖD konstaterade att en fråga som har avgjorts genom en detaljplan inte kan överklagas i ett bygglov. MÖD ansåg att den omgivningspåverkan som hade bedömts och accepterats inom ramen för gällande detaljplan inte ansågs omfatta en skolbyggnad som upptog all mark inom fastigheten utom den som var punktprickad. Med hänsyn till det och att placering, area och höjd inte hade reglerats i detaljplanen ansåg MÖD att placering och utformning inte var avgjord genom detaljplanen utan skulle bedömas i bygglovet. Förskolan var placerad 0,7 meter från granntomten. Byggnadens placering medförde ett minskat ljusinsläpp, skymd sikt och en känsla av instängdhet på grannfastigheten. Fönstren mot grannfastigheten medförde även en påtaglig känsla av insyn. Mot bakgrund av den täthet i bebyggelsen som detaljplanen medgav och de fåtal och allmänt hållna planbestämmelser som gällde för fastigheten kunde klagande förvänta sig att en hög skolbyggnad kunde placeras relativt nära deras fastighet. MÖD ansåg dock att de inte kunde förvänta sig att byggnaden med en hög gavel på detta sätt skulle placeras mindre än en meter från deras fastighet med de olägenheter som en sådan placering och utformning medförde. MÖD konstaterade därför att förskolans placering och utformning innebar en betydande olägenhet. MÖD konstaterade vidare att det fanns möjlighet att placera och utforma skolbyggnaden på ett sådant sätt att olägenheterna för grannfastigheten hade blivit betydligt mindre utan att det skulle leda till en otillåten begränsning av byggrätten. Bygglovet skulle därför upphävas. (MÖD 2017-11-10 mål nr P 1622-17)

Mål: P 1622-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I tre andra domar prövade MÖD bygglov för nybyggnad av ett bostadshus. I detaljplanen för området var bland annat placering, utformning och gestaltningen av byggnaderna på tomterna reglerad med relativt omfattande planbestämmelser. MÖD instämde i Mark- och miljödomstolens, MMD, bedömning. MMD konstaterade i sin prövning att byggnaderna följde detaljplanens bestämmelser. Planområdet var stort och bebyggelsen blandad. Området uppvisade förhållandevis stora variationer och var inte färdigbyggt. MMD ansåg att omgivande bebyggelse inte hade sådana värden som påkallade särskilt hänsynstagande utöver vad som reglerades i detaljplanen. MMD ansåg därför att byggnaderna uppfyllde anpassningskravet. Klaganden hade framfört att byggnaderna skulle innebära insyn, skuggning och bortfall av solljus samt minskad utsikt. MMD konstaterade i sin prövning att byggnaderna skulle innebära insyn på grannfastigheten och att grannarnas utsikt till viss del skulle inskränkas. MMD ansåg dock att frågor som berör utsikt, insyn och skuggning hade hanterats i detaljplanen. Den aktuella detaljplanen reglerade bland annat närmaste avstånd till tomtgräns och byggnaders nockhöjd samt takvinkel.  Bostadshusen stämde överens med detaljplanen. Att uppförandet av byggnader på de aktuella fastigheterna skulle innebära en viss minskad utsikt och ökad skuggning ansåg MMD var något som grannarna borde ha förväntat sig som en konsekvens av detaljplanen. MMD konstaterade därför att åtgärden inte innebar en sådan betydande olägenhet att bygglovet skulle upphävas. MÖD instämde i MMD:s bedömning. (MÖD 2019-11-28 mål nr P 2304-19, MÖD 2019-11-28 mål nr P 2305-19 och MÖD 2019-11-28 mål nr P 2306-19)

Mål: P 2304-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 2305-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 2306-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)