Bärförmåga, stadga och beständighet
Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet ska säkerställa att en byggnad är säker och går att använda under hela sin livstid. Byggreglerna om konstruktion preciserar det tekniska egenskapskravet om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Den vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.
PBL och PBF ställer krav på bärförmåga, stadga och beständighet
De grundläggande kraven på bärförmåga, stadga och beständighet finns i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Byggreglerna om konstruktion preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om tillräcklig bärförmåga, stadga och beständighet.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
7 §
För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
2. oacceptabla större deformationer,
3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
Byggreglerna gäller vid uppförande och får anpassas vid ändring
Byggreglerna om bärförmåga, stadga och beständighet som är preciseringar av kraven i PBL och PBF gäller vid uppförande av byggnader och vissa andra anläggningar. Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som vid uppförande av nya byggnader men om det finns skäl får man anpassa kraven.
2 §
Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.
Föreskrifterna i 2–7 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.
Föreskrifterna i 8 kap. gäller vid ändring av byggnader.
Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid mark- och rivningsarbeten.
Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande och ändring av andra anläggningar än byggnader, där bristande bärförmåga, stadga och beständighet kan medföra risk för oproportionerligt stora skador, om inte annat särskilt anges.
Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar eller bergrum.
Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.
Byggherren har ansvaret för att uppfylla kraven
Det är byggherren som ansvarar för att reglerna i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader och andra anläggningar utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.
5 §
Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
Konstruktören
För att uppfylla kraven i Boverkets byggregler behöver byggherren projektera sin byggnad. Den projektör som projekterar bärverket kallas vanligen för konstruktör. Konstruktören har inget direkt ansvar mot samhället att kraven i Boverkets regler om bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls. Det är alltid byggherrens ansvar att byggnadsverk projekteras och utförs enligt projekterade handlingar, att rätt material används och att de kontroller som ska göras utförs och dokumenteras. Konstruktörens ansvar omfattar det avtal som upprättats mellan konstruktören och byggherren. Detta kallas för civilrättsliga avtal. Avtalet kan innehålla hänvisningar till reglerna i Boverkets byggregler som då blir gällande mellan byggherren och konstruktören.
Byggnadsnämndens roll
Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven.
20 §
Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden.
44 §
En anmälan för en åtgärd som avses i 16 § ska vara skriftlig och göras till byggnadsnämnden. Lag (2018:1136) .
Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Utformningskrav och tekniska egenskapskrav
Kraven i Boverkets regler om konstruktion innehåller tekniska egenskapskrav.
De tekniska egenskapskraven hanteras vid tekniskt samråd och startbesked. Det som är granskat i bygglovet ska inte tas upp igen inför startbesked. Det är alltså olika krav som prövas vid lovprövningen och bedöms inför start- och slutbesked.
Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav
Utformningskrav är ett flertal krav i kapitel 8 i PBL som prövas vid ansökan om lov. Det finns även krav på tomter som prövas i lovet. Det som är prövat och beslutat i bygglovet ska inte prövas igen vid den bedömning som görs inför startbesked.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Det gäller både som en del i en lovprocess om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Om en åtgärd bara kräver anmälan, bedöms även utformningskraven och tomtkraven inför startbeskedet.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
De preciserade kraven i byggreglerna om bärförmåga, stadga och beständighet innehåller tekniska egenskapskrav. Det innebär att kraven som ställs i byggreglerna när det gäller bärförmåga, stadga och beständighet ska bedömas vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet prövas alltså inte i lov eftersom de är tekniska egenskapskrav.
De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025
De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025, och kan då börja användas. Fram till den sista juni 2026 gäller en övergångsperiod. Under den perioden kan byggherren välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, eller de nya byggreglerna i författningen om bärförmåga, stadga och beständighet ihop med de andra nya byggreglerna. Byggherren kan alltså välja att använda antingen de äldre eller de nya reglerna, i sin helhet. Det går inte att kombinera delar ur de äldre och delar ur de nya. Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.
Möjligheten för byggherren att välja de äldre reglerna gäller för åtgärder som
- kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
- kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
- inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd
(2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
3. Äldre bestämmelser får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om
ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning tillämpas.
Du kan läsa mer om de äldre kraven på bärförmåga, stadga och beständighet i vägledningen på sidan Boverkets konstruktionsregler.
Lovbeslut innan 1 juli och startbesked efter 1 juli
I övergångsbestämmelserna regleras också situationen när beslut om bygglov meddelats före ikraftträdandet den 1 juli 2025. Det vill säga att det görs en prövning av utformningskrav och tomtkrav i BBR, men arbetena kommer utföras och beslut om start- och slutbesked kommer meddelas efter ikraftträdandet. När byggnadsnämnden i de fallen i byggprocessen bedömer de tekniska egenskapskraven vid beslut om start- och slutbesked, ska äldre regler tillämpas, det vill säga regler i såväl BBR som EKS. Byggherren kan alltså i denna situation inte välja att tillämpa de nya byggreglerna, avseende de tekniska egenskapskraven, utan det ses som ett och samma ärende som inleds med bygglovet som beviljades innan 1 juli 2025.
2. Om beslut att ge bygglov meddelats före den 1 juli 2025 ska äldre
bestämmelser som anges i punkten 3 andra stycket tillämpas på arbeten som
omfattas av bygglovet.
Exempel - Om bygglov beviljats innan 1 juli 2025 måste byggherren fortsätta använda de äldre byggreglerna.
Beslut om bygglov för tillbyggnad beviljas den 5 juni 2025 med de äldre reglerna i BBR och EKS.
Handlingar inför startbesked och tekniskt samråd lämnas in den 7 juli 2025 och startbesked medges den 22 juli 2025.
Då får byggherren inte välja att projektera och bygga enligt de nya reglerna, utan måste följa de äldre reglerna i BBR och EKS.
Skillnader mellan EKS och de nya byggreglerna
För att ta reda på hur en enskild bestämmelse i EKS hanteras i den nya författningen om bärförmåga, stadga och beständighet, finns en jämförelsetabell till hjälp. I tabellen kan du se om en bestämmelse eller ett allmänt råd i EKS motsvaras av någon eller några bestämmelser i den nya författningen. Tabellen visar även omvänt vad motsvarigheten var i EKS, för varje bestämmelse i den nya författningen. Ett stort antal allmänna råd i EKS kommer återges i nya nationella bilagor till eurokoderna. Dessa nationella bilagor kommer du hitta hos Svenska institutet för standarder, SIS. Det kan även vara så att en bestämmelse inte alltid har en motsvarande föreskrift eller återfinns i en nationell bilaga, eller att den har flyttats till en annan författning.
Jämförelsetabeller för krav på bärförmåga, stadga och beständighet
Svenska institutet för standarder, SIS
Konsekvensutredningar
När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag.
Konsekvensutredningen är en bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:6 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.