Nyttiga laster uppkommer när byggnaden används, så som vikt av personer eller inredning. Dessa laster är därmed aktuella att dimensionera för i de allra flesta byggnader.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.
Nyttig last från användningen
Nyttiga laster uppkommer när byggnaden används. Några exempel är laster från möbler och inredning, personer eller fordon. De nyttiga lasterna i Boverkets byggregler består av laster från inredning, gods och personer från olika verksamheter, laster mot räcken, barriärer och skiljeväggar, samt av laster från fordon. Tyngd av sådana byggnadsdelar som lätt kan avlägsnas, flyttas eller kompletteras betraktas också som nyttiga laster. De nyttiga lasterna i byggreglerna ska oftast betraktas som variabla och fria.
Karakteristisk vertikal last av inredning, gods och personer ska antas bestå av en utbredd variabel fri last eller en koncentrerad punktlast enligt tabell 4:1. De koncentrerade punktlasterna behöver inte kombineras med andra variabla laster. Lasterna ska placeras så att de på ett rimligt sätt beskriver verkliga förhållanden och ger största möjliga lasteffekt på en bärverksdel.
Tabell 4:1 Last av inredning, gods och personer.
Lokaltyp
Kategori
Utbredd last, bjälklag (kN/m2)
Utbredd last, trappor (kN/m2)
Utbredd last, balkonger (kN/m2)
Koncentrerad punktlast (kN) (trappor)
Rum och utrymmen i bostäder
A
2,0
2,0
3,5
2,0 (2,0)
Vindsutrymmen i bostäder med minst 0,6 m fri höjd
A
1,0
-
-
1,5
Vindsutrymmen i bostäder med minst 0,6 m fri höjd, utan fast trappa till vinden och med tillträde genom lucka med max öppningsarea på 1 m2
A
0,5
-
-
0,5
Kontorslokaler
B
2,5
3,0
3,5
3,0 (3,0)
Samlingslokaler och utrymmen med flyttbara sittplatser
C1
2,5
3,0
2,5
3,0 (3,0)
Samlingslokaler och utrymmen med fasta sittplatser
C2
2,5
3,0
2,5
3,0 (3,0)
Samlingslokaler och utrymmen utan hinder för människor i rörelse
C3
3,0
3,0
3,0
3,0 (3,0)
Samlingslokaler och utrymmen där fysiska aktiviteter kan förekomma
C4
4,0
3,0
4,0
4,0 (3,0)
Samlingslokaler och utrymmen där stora folksamlingar kan förekomma
C5
5,0
5,0
5,0
4,5 (4,5)
Affärslokaler avsedda för detaljhandel.
D1
4,0
3,0
4,0
4,0 (3,0)
Affärslokaler i varuhus.
D2
5,0
3,0
5,0
7,0 (3,0)
Utrymmen där ansamling av gods kan förväntas, inklusive kommunikationsutrymmen
E1
5,0
5,0
5,0
7,0 (3,0)
Dynamiska effekter ska beaktas
Bärverket ska dimensioneras för dynamiska effekter som uppstår på grund av nyttiga laster. Två exempel är hoppande publik eller körande fordon som sätter det aktuella bärverket i svängning. Hur man ska beakta dynamiska effekter ska bedömas i varje enskilt fall.
Bärverksdelar ska dimensioneras för dynamiska krafter orsakade av personer och objekt i snabb, kraftig rörelse.
Nyttiga lasters placering
Nyttiga laster ska placeras så att de på ett rimligt sätt beskriver verkliga förhållanden och ger största möjliga lasteffekt på en bärverksdel. Hur detta ska göras beror på det enskilda fallet. Den nyttiga lasten kan ofta antas vara bunden om beräkningen avser lastnedräkningen för en pelare som bär upp ett eller flera våningsplan, medan den kan antas vara fri när exempelvis bjälklag och balkar dimensioneras.
Figur 1 – Hur lasten kan ansättas för en flerstödsbalk, den streckade arean visar var lasten placeras. Till vänster: Maximalt fältmoment. Till höger: Maximalt stödmoment. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Figur 2 - Hur lasten kan ansättas vid lastnedräkning för dimensionering av en pelare. Den streckade arean visar var lasten placeras. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Svåråtkomliga yttertak
Yttertak som endast är åtkomliga för normalt underhåll och reparationer får dimensioneras för en lägre last än tak som är åtkomliga för verksamheten i byggnaden. Detta beror på att det inte är möjligt att vistas ute på till exempel en takterrass på sådana tak.
För yttertak som endast är åtkomliga för normalt underhåll och reparationer ska en utbredd last på 0,4 kN/m2 samt koncentrerad punktlast på 1,0 kN användas som karakteristiska nyttiga laster.
Nyttiga laster i samlingslokaler
De olika lastnivåerna för samlingslokaler beror på typen av utrymme och vilken typ av aktivitet som vanligtvis utförs där. Här följer några exempel för de olika kategorierna:
C1: Utrymmen med flyttbara sittplatser, till exempel lokaler i skolor, caféer, restauranger, matsalar, läsrum, receptioner.
C2: Utrymmen med fasta sittplatser, till exempel kyrkor, teatrar eller biografer, konferenslokaler, föreläsningssalar, samlingslokaler, väntrum samt väntsalar på järnvägsstationer.
C3: Utrymmen utan hinder för människor i rörelse, till exempel museer, utställningslokaler, samt kommunikationsutrymmen i offentliga byggnader, hotell och sjukhus.
C4: Utrymmen där fysiska aktiviteter kan förekomma, till exempel danslokaler, gymnastiksalar, teaterscener.
C5: Utrymmen där stora folksamlingar kan förekomma, till exempel i byggnader avsedda för offentliga sammankomster såsom konserthallar, sporthallar inklusive ståplatsläktare, terrasser, samt kommunikationsutrymmen och plattformar till järnvägar.
Nyttiga laster på stora ytor eller över flera våningar
Det är tillåtet att reducera den nyttiga lasten dels utifrån den belastade areans storlek, dels utifrån antalet våningsplan. Sannolikheten för att den nyttiga lasten ska uppträda med en hög intensitet över hela den belastade arean eller samtidigt på flera våningsplan är lägre ju större arean är eller ju fler våningsplan byggnaden.
Reducera lasten på en stor area
Den nyttiga lasten får reduceras om en bärverksdel belastas på viss area som kallas belastad area.
Om en bärverksdel bär upp en större area, A, än 20 m2 är det för kategori A, B, C och D i tabell 4:1 tillåtet att reducera den utbredda nyttiga lasten med en reduktionsfaktor αA enligt
För nyttiga laster i kategori C och D är det lägsta tillåtna värdet på reduktionsfaktorn αA= 0,6.
Den belastade arean visas principiellt i figur 3 och 4. Figur 3 visar hur den belastade arean kan antas för stödmomentet i en balk som är kontinuerlig över flera stöd eller för normalkraften i en pelare som tar upp last från bägge sidor om balken som ligger ovanpå pelaren. Figur 4 visar hur den belastade arean kan antas för fältmomentet i en sekundärbalk som spänner mellan huvudbalken i mitten av byggnaden och huvudbalken i byggnadens ytterkant.
En förutsättning är att den aktuella bärverksdelen påverkas av att en last verkar på en del utav arean. Det innebär till exempel att för enskilda prefabricerade bjälklagselement är den belastade area maximalt lika med den enskilda elementarean, om inte lasten fördelas mellan flera element. Det är inte tillåtet att reducera lasten för kategori E.
Figur 3 - Belastad area för en pelare i mitten av ett bjälklag och för huvudbalken i mitten som spänner över flera pelare. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Figur 4 - Belastad area för en sekundärbalk som spänner mellan två huvudbalkar. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Reducera lasten över flera våningar
Man får reducera lasten som uppträder på flera våningar, baserat på antal våningsplan. Det minsta antal våningar som det går att reducera lasten för är tre. Boverkets byggregler begränsar inte på reduktionsfaktor om det förekommer lokaler med olika användningsområden över våningarna. Det är inte tillåten att reducera lasten för kategori E.
Om en bärverksdel bär fler plan, n, än två är det för kategori A, B, C och D i tabell 4:1 tillåtet att reducera den utbredda nyttiga lasten på varje plan med en reduktionsfaktor αn enligt
Reducera lasten för en kombination av last på stor area och last över flera våningar
För bostäder och kontor, det vill säga kategori A och B, är det tillåtet att kombinera reduktionsfaktor för belastad area och reduktionsfaktor för last över flera våningar.
För bostäder och kontor är det möjligt att kombinera αA och αn. Det lägsta tillåtna värdet på den sammanvägda reduktionsfaktorn är αA∙αn = 0,5.
Skyddsräcken, barriärer och skiljeväggar
Även om skyddsräcken, barriärer och skiljeväggar ofta utgör stomkomplettering och inte är en del av en byggnads primärt bärande system, är sannolikheten för allvarliga konsekvenser stor vid ett brott. Därför regleras horisontella laster på sådan delar. Lasterna kan till exempel representera publik som trycker mot ett fast räcke på en konsert eller personer som lutar sig mot ett balkongräcke. Fler regler om räcken finns i Boverkets byggregler om säkerhet vid användning.
Byggnader ska dimensioneras för laster av eventuella fordon. Det kan till exempel röra sig om parkeringshus eller byggnader som på andra sätt är åtkomliga för fordon. Fordon kan vara de som finns i byggnaden eller specialfordon såsom utryckningsfordon. Boverkets byggregler anger lastvärden för fordon som väger under 160 kN, vilket motsvarar ungefär 16 ton.
För utrymmen med fordonstrafik och parkeringsplatser ska karakteristiska laster enligt tabell 4:3 väljas. Utbredd last och koncentrerad axellast behöver inte antas verka samtidigt.
Tabell 4:3 Karakteristisk last av fordon
Fordonstyngd
Kategori
Utbredd last (kN/m2)
koncentrerad axellast (kN)
Yta för axellast (mm)
≤ 30 kN
F
2,5
20
100 x 100
> 30 kN och ≤ 160 kN
G
5,0
90
200 x 200
För andra typer av fordon som väger mer än 16 ton eller för specialutformade fordon ska lasten bestämmas för varje specifikt fordon. Några exempel på fordon är gaffeltruckar, bussar och helikoptrar.
Om specialfordon med en av verksamheten betingad utformning förekommer i en byggnad ska bärverket dimensioneras för såväl fordonets hjultryck som totallast, ökade med ett dynamiskt tillskott. Dessa laster ska bestämmas med beaktande av fordonets art och den trafikerade ytans beskaffenhet. För denna last ska lastreduktionsfaktorn ψ0 sättas till 1,0.
Det finns en föreskriven horisontell last som ska användas vid dimensionering av bärverk som kan utsättas för en lättare påkörning. Lasten ska appliceras på alla byggnader, det vill säga även mindre byggnader så som carports. Lasten kan även vara ett relevant värde för exempelvis dimensionering av stomkomplettering. Den horisontella lasten ska inte förväxlas med olyckslaster till följd av påkörning.
Bärverk som kan bli utsatta för påkörning ska dimensioneras för en koncentrerad karakteristisk horisontell last på 5 kN med lastreduktionsfaktor ψ0 = 0.
Figur 1 – Hur lasten kan ansättas för en flerstödsbalk, den streckade arean visar var lasten placeras. Till vänster: Maximalt fältmoment. Till höger: Maximalt stödmoment. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Figur 2 - Hur lasten kan ansättas vid lastnedräkning för dimensionering av en pelare. Den streckade arean visar var lasten placeras. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Figur 3 - Belastad area för en pelare i mitten av ett bjälklag och för huvudbalken i mitten som spänner över flera pelare. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Figur 4 - Belastad area för en sekundärbalk som spänner mellan två huvudbalkar. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
