Lufttäthet och fukt

Granskad: 7 augusti 2024

Byggnader ska "andas" med ventilationssystemet och inte genom väggar och tak. Byggnadens klimatskiljande delar bör därför ha så god lufttäthet som möjligt.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om Boverkets byggregler, BBR eller Boverkets konstruktionsregler, EKS. Dessa gäller till och med den 30 juni 2025 och under övergångsperioden fram till den 1 juli 2026.

Den 1 juli 2025 gäller nya regler. Du kan läsa om hur de nya byggreglerna är uppdelade, vad som är skillnaden mot BBR och EKS samt länkar till ny vägledning inom specifika ämnesområden på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

I uppvärmda byggnader medför luftläckage och invändigt övertryck risk för fuktskador inuti klimatskiljande byggnadsdelar. I bostadshus är vindsbjälklag och ytterväggar klimatskiljande delar, medan exempelvis en simhall också kan ha en klimatskiljande vägg mellan bassängen och omklädningsrummen och entrén.

Mängden vattenånga är normalt högre i luften inomhus än i luften utomhus. Ifall inomhusluften läcker in i väggarna eller upp på vinden och luften kyls ner kan det bli kondens mot kalla ytor, vilket i sin tur kan leda till fuktskador.

För att undvika fuktskador på grund av luftläckage bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för luftläckage störst i byggnadens övre delar, dvs. där det lättast kan råda invändigt övertryck.

I fuktsäkerhetsprojekteringen bestäms lufttätheten av att högsta tillåtna fukttillstånd inte får överskridas. Kravet på byggnadens högsta energianvändning ställer också krav på lufttäthet. Lufttätheten kan dock i enskilda fall behöva vara högre ur fuktsynpunkt än ur energisynpunkt.

6:531 LufttäthetAllmänt rådFör att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader.Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster. Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN ISO 9972:2015. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador. (BFS 2017:5).

ByggaL är en metod för att uppnå lufttäta byggnader. Metoden har tagits fram av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Se Relaterad information under rubriken "På andra webbplatser".

Boverket (2024). Lufttäthet och fukt. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/fuktsakerhet/lufttathet-och-fukt/ Hämtad 2024-12-22