Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Skydd mot buller / Anpassning av krav vid ändring
Skydd mot buller

Anpassning av krav om skydd mot buller vid ändring

Granskad: 16 december 2024

När en befintlig byggnad ska ändras, är det möjligt för byggherren att anpassa kraven som gäller vid uppförande av nya byggnader. Vilka anpassningar man får göra beror på varsamhetskravet, förvanskningsförbudet, ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. De nya byggreglerna som preciserar kraven börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka anpassningar av krav som är möjliga att göra vid ändring av en byggnad när det gäller krav på skydd mot buller. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och genomföra ändringar av en byggnad, och till dig som arbetar med att bedöma om kraven i reglerna är uppfyllda.

Vid ändring ställs kraven på den ändrade delen

När en byggnad ändras är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som gäller vid uppförande av nya byggnader.

Vid ändringar får dock kraven anpassas med hänsyn till

  • varsamhetskravet
  • förvanskningsförbudet
  • ändringens omfattning
  • byggnadens förutsättningar.

Hur mycket man får anpassa kraven, skiljer sig mellan de olika tekniska egenskapskraven och utformningskraven. Nedan i avsnittet ”Skäl för att anpassa kraven” preciseras vilket utrymme det finns att anpassa kraven på skydd mot buller. Dessutom preciseras innebörden av ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.

2 §
   Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

5 §
   Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
   1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
   2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

7 §
   Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

13 §
   En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

17 §
   Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Du kan läsa mer om vad som räknas som den ändrade delen på sidan Krav vid ändring av byggnad och Ändring av byggnader.

Krav vid ändring av byggnader

Ändring av byggnader

Vid uppförande av nya byggnader finns inte samma utrymme att anpassa kraven som vid ändring. Du kan läsa mer om kraven vid uppförande av nya byggnader på sidan Krav på skydd mot buller.

Krav på skydd mot buller

Vad räknas som en ändring?

För att veta när man får anpassa de krav som ställs vid uppförande, behöver man veta vad som räknas som en ändring. I plan- och bygglagen (2010:900), PBL, definieras en ändring som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads

  • konstruktion
  • funktion
  • användningssätt
  • utseende
  • kulturhistoriska värde.

Även tillbyggnad och ombyggnad räknas som ändringar.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Du kan läsa mer om vad som är en ändring på sidan Vad är en ändring.

Vad är en ändring

Skäl för att anpassa kraven

Vid ändring av en byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Kraven som gäller för nya byggnader kan ibland vara svåra att direkt tillämpa vid ändringar, därför är det möjligt att anpassa kraven. För att anpassa kraven på skydd mot buller måste byggherren kunna motivera anpassningen utifrån något av skälen nedan.

Kraven får anpassas om

  1. anpassningen krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
  2. anpassningen krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
  3. det är oskäligt att uppfylla kraven med hänsyn till ändringens omfattning,
  4. byggnadens skydd med hänsyn till skydd mot buller bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  5. kostnaden för att uppfylla kraven är oskäligt hög, i förhållande till den förväntade nyttan,
  6. det finns tekniska skäl, eller
  7. anpassningen krävs för att tillgodose ett annat utformningskrav eller tekniskt egenskapskrav på en godtagbar nivå, eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

1 §

Vid ändring av byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven i 2 kap. Kraven får dock anpassas om

  • 1. det krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
  • 2. det krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
  • 3. det är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning,
  • 4. byggnadens skydd mot buller bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  • 5. kostnaden är oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan,
  • 6. det finns tekniska skäl, eller
  • 7. om det krävs för att ett annat utformnings- eller tekniskt egenskapskrav ska kunna tillgodoses på en godtagbar nivå eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

Förundersökning

För att bedöma vilka krav som kan ställas vid en ändring, kan man utgå ifrån den förundersökning som ska göras under projekteringen.

10 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på skydd mot buller som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om skydd mot buller i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Hur mycket kraven kan anpassas ska bedömas i det enskilda fallet. Man ska då ta hänsyn till hur starkt det motstående intresset är och vilka konsekvenserna skulle bli för skydd mot buller i byggnader. I vissa fall kan möjligheterna att anpassa kraven vara små, i andra fall kan de vara betydligt större.

Anpassa på grund av varsamhetskravet

Varsamhetskravet syftar till att tillvarata byggnadens värden, det vill säga egenskaper som är positiva eller på andra sätt värda att bevara. Kravet på varsamhet kan leda till att kraven vid ändring behöver anpassas. Det gäller kulturvärden, men kan också vara brukarkvaliteteter som till exempel vackra rumssamband eller tillgången till förvaringsutrymmen. I mångt och mycket handlar varsamhetskravet om ett förhållningssätt där man vid varje ändring utgår ifrån den befintliga byggnaden och dess värden och kvaliteter. Varsamhetskravet gäller alla byggnader, både äldre och nyare.

17 §
   Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Varsamhetskravet är ett krav i sig själv, men kan också påverka hur utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska tillämpas vid en ändring. Varsamhetskravet är ett generellt hänsynskrav, men det ska inte tillämpas så att det hindrar att andra väsentliga samhällskrav tillgodoses. Däremot kan det alltså få påverka hur man ska tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven.

7 §
   Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

Du kan läsa mer om varsamhetskravet på sidan Varsamhetskravet.

Varsamhetskravet

Du kan läsa om hur kravet på varsamhet och förbudet mot förvanskning ska uppfyllas på sidan Varsamhet vid skydd mot buller.

Varsamhet vid skydd mot buller

Anpassa på grund av förvanskningsförbudet

Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, har ett förstärkt skydd och får inte förvanskas.

13 §
   En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Detta innebär att förvanskningsförbudet kan leda till att kraven vid ändring behöver anpassas. Förvanskningsförbudet är dock inte ett förbud att förändra byggnaden. När man har identifierat vilka egenskaper som ger byggnaden dess värden, och hur värdena kommer till uttryck i byggnaden, kan man sedan ofta genomföra ändringar på ett sätt som inte skadar byggnadens värden.

Du kan läsa mer om förvanskningsförbudet på sidan Förvanskningsförbudet.

Förvanskningsförbudet

Du kan läsa om hur kravet på varsamhet och förbudet mot förvanskning ska uppfyllas på sidan Varsamhet vid skydd mot buller.

Varsamhet vid skydd mot buller 

Anpassa på grund av ändringens omfattning

För att bedöma en ändrings omfattning, alltså om åtgärden är av stor eller liten omfattning kan man utgå ifrån

  • hur stor del av byggnaden som berörs
  • hur stora åtgärder som ska göras
  • konsekvenserna för utformningskraven och de tekniska egenskapskraven
  • konsekvenserna för byggnadens kulturvärden.

Hur stor del av byggnaden som berörs

Vid mycket stora ändringar av byggnader finns det oftast få kvarvarande förutsättningar som kan motivera en anpassning av de krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad. Likaså finns det sällan skäl att anpassa kraven för en större tillbyggnad. Det innebär att kraven vid ändring i de fallen kan ligga mycket nära kraven som gäller vid uppförande av nya byggnader.

När ändringens omfattning är liten, finns det ett stort utrymme för att anpassa kraven. Ett exempel är om ändringen berör en begränsad del av en byggnad, så att en tillämpning av kraven på den delen inte skulle medföra att byggnaden skulle få nämnvärt förbättrade egenskaper.

Vid mycket små ändringar kan kraven i praktiken innebära att byggnadens egenskaper avseende krav på skydd mot buller inte får försämras. Att byggnader ska skötas så att deras tekniska egenskaper i huvudsak bibehålls framgår även av det krav på underhåll som finns i PBL.

14 §
   Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Till exempel är en omtapetsering av en lägenhetsskiljande vägg en så liten ändring att det inte ställs något krav på att väggen ska uppfylla kravet på lägsta tillåtna ljudnivåskillnad för nya byggnader.

Ibland kan omfattningen av en åtgärd bedömas vara liten. Om man till exempel utökar eller flyttar ett kök, WC eller dusch kan åtgärden i förhållande till byggnadens storlek bedömas vara liten. Ny planlösning och ny dragning av rörinstallationer kan dock ge ökat buller i angränsande bostäder eller lokaler och kan då påverka en större del av byggnaden. Åtgärden får inte medföra att byggnaden får försämrade egenskaper vilket innebär att rörinstallationerna behöver utformas på ett sätt som inte ger ökat buller i angränsande bostäder eller lokaler.

Hur stora åtgärder som ska göras

Även om avsikten är att enbart återställa något till ett tidigare utförande, kan storleken på de byggnadstekniska åtgärderna påverka bedömningen av ändringens omfattning. Om man till exempel behöver byta ut ett helt väggparti vid en balkong eftersom det har drabbats av brand eller röta, så kan det vara aktuellt att ställa krav på att balkongdörren görs tillräckligt bred för att uppfylla kravet på tillgänglighet eller att balkongdörren och väggen har tillräcklig ljudisolering mot yttre ljudkällor. Men om åtgärderna bara omfattar en begränsad del av väggkonstruktionen kan det vara oskäligt att ställa ett sådant krav.

Konsekvenserna för de tekniska egenskapskraven

En ändring kan också bedömas som omfattande för att den kan få stora konsekvenser för ett tekniskt egenskapskrav. En genomföring i en vägg kan ofta räknas som en liten ändring. Men om genomföringen punkterar en fuktspärr, kan det få stora konsekvenser för byggnadens förmåga att tillgodose kravet på fuktsäkerhet eller medföra att ljudisoleringen försämras. Även om åtgärden är liten måste ändringens omfattning då anses vara omfattande, eftersom den får så stora konsekvenser för byggnadens förmåga att tillgodose kraven på fuktsäkerhet och skydd mot buller.

Konsekvenserna för byggnadens kulturvärden

En ändring kan också bedömas som omfattande på grund av de konsekvenser åtgärden kan orsaka för byggnadens kulturvärden. Även om åtgärden i en första bedömning anses vara liten kan ändringens omfattning i vissa delar bedömas vara stor, om den får stora konsekvenser för byggnadens kulturvärden. Exempelvis kan byte till mer ljudisolerande fönster ändra byggnadens utseende och därmed byggnadens kulturvärden.

Anpassning med hänsyn till byggnadens förutsättningar

I vissa fall är det möjligt att anpassa kraven med hänsyn till byggnadens förutsättningar. Anpassningar kan göras på grund av:

  • byggnadens skydd med hänsyn till skydd mot buller bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  • kostnaden för att uppfylla kraven är oskäligt hög, i förhållande till den förväntade nyttan,
  • det finns tekniska skäl.

Anpassa på grund av försumbara förbättringar

En anpassning av ett krav kan godkännas, om det bara skulle ge en försumbar förbättring om man uppfyllde kravet. Ett exempel kan vara en vägg som bara ligger någon decibel från kravet på lägsta ljudnivåskillnad. Beroende på väggens konstruktion kan en åtgärd bli relativt omfattande.

Anpassa på grund av kostnader

När samhället ställer krav på byggnader görs alltid en avvägning mellan vad det kostar att tillgodose kravet och hur stor nyttan blir. Ett krav som vid uppförande av nya byggnader medför begränsade kostnader, kan vid ändringar medföra betydligt högre kostnader på grund av byggnadens placering, utformning eller andra tekniska förutsättningar. Skillnaden i avvägningen mellan nyttan av åtgärden och kostnaden av åtgärden kan då motivera att man ställer lägre krav vid ändringar, alltså att det då finns utrymme för anpassningar. Däremot är det inte ett godtagbart ekonomiskt skäl att en byggherre har en låg likviditet.

Anpassa på grund av tekniska skäl

Tekniska skäl för att anpassa kraven kan till exempel vara att det inte finns tillräckligt fysiskt utrymme för en viss åtgärd. En byggnads konstruktion kan också göra vissa lösningar olämpliga. Ur fuktsäkerhetssynpunkt kan det exempelvis vara olämpligt att tilläggsisolera vissa konstruktioner.

Ofta sammanfaller tekniska skäl med ekonomiska skäl, genom att förutsättningarna är så komplicerade att kostnaden för åtgärden skulle bli oskäligt hög.

Ett exempel är om golvbeläggningar behöver bytas. Utgångspunkten är då att välja en teknisk lösning som uppfyller kraven på högsta tillåtna stegljudsnivå som gäller för nya byggnader. Detta kan dock innebära att det fysiska utrymmet inte finns för den åtgärden. Åtgärden bör då åtminstone inte medföra att stegljudsnivåerna blir högre än med den befintliga golvbeläggningen.

Anpassa på grund av andra krav

Det kan finnas skäl att anpassa kraven på skydd mot buller om det är nödvändigt för att

  • tillgodose ett annat utformnings- eller tekniskt egenskapskrav på en godtagbar nivå
  • tillvarata byggnadens kulturvärden.

Ett exempel på när ett annat utformningskrav behöver tillgodoses är när en åtgärd som krävs för att krav på högsta stegljudsnivå ska uppfylla nybyggnadskraven innebär en ökad bygghöjd för vissa golv. Detta kan medföra nivåskillnader mellan olika golv inom byggnaden och därmed att tillgängligheten och användbarheten försämras. Kravet på högsta stegljudsnivå kan då anpassas för att kunna tillgodose kravet på tillgänglighet och användbarhet.

Att tillvarata byggnadens kulturvärden innebär att värdefull fast inredning, exempelvis väggar och tak, normalt inte ska behöva förändras av ljudisoleringsåtgärder.

Att bedöma ändringens omfattning vid ändrad användning

Ändrad användning räknas som en ändring av byggnaden. Därmed kan krav ställas på byggnaden, eller på den del av byggnaden som ska få en ändrad användning.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Krav kan alltså ställas även om det inte görs några byggnadstekniska åtgärder, när användningen ändras, om ändringen är tillräckligt omfattande.

För att bedöma hur omfattande ändringen är, ska man utgå ifrån om den nya användningen medför att byggnaden behöver ha andra eller förbättrade egenskaper, jämfört med den tidigare användningen. I så fall kan det ställas krav på att byggnadens egenskaper ska förbättras.

Om den nya användningen inte ställer andra krav på byggnadens egenskaper än den tidigare användningen, räknas ändringens omfattning som begränsad. Då går det inte att ställa krav på grund av den ändrade användningen. Detta gäller även om byggnaden hade brister i förhållande till den tidigare användningen.

Men om det samtidigt med den ändrade användningen görs byggnadstekniska åtgärder så går det naturligtvis att ställa krav utifrån de byggnadstekniska åtgärderna.

3 §

Vid ändrad användning ska ändringens omfattning bedömas utifrån om den nya användningen ställer högre krav på skydd mot buller i byggnaden jämfört med den tidigare användningen.

Några exempel på en ändring som orsakar en ökad bullerbelastning och ställer högre krav på byggnadens skydd mot buller är om det i ett flerbostadshus inreds en träningslokal eller restaurang i en tidigare affärslokal eller om ett badrum eller kök flyttas så att det hamnar över eller intill grannens sovrum.

Du kan läsa mer om ändrad användning på sidan Ändrad användning.

Ändrad användning

Försämringar är oftast inte tillåtna

En ändring får normalt inte leda till att byggnadens skydd mot buller försämras. Men det finns följande undantag, när en försämring kan vara möjlig

  • om byggnaden har så goda egenskaper före ändringen, att den uppfyller nybyggnadskraven även efter ändringen
  • om försämringen är så liten att den kan anses vara försumbar
  • om försämringen är en förutsättning för att tillgodose ett utformningskrav eller ett annat tekniskt egenskapskrav
  • om försämringen är en förutsättning för att kunna stärka kulturvärden.

2 §

Försämring av byggnadens skydd mot buller får endast ske om

  • 1. byggnaden även efter ändring uppfyller kravvärdena i 2 kap,
  • 2. det krävs för att kunna tillgodose ett utformningskrav, ett annat tekniskt egenskapskrav eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden, eller
  • 3. försämringen kan anses vara försumbar.

Nya byggregler börjar gälla 2025

De nya reglerna börjar gälla, och kan börja användas, den 1 juli 2025.

Under övergångsperioden, fram till den 30 juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i 
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd 
(2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 
3. Äldre bestämmelser får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av 
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om 
ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och om övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd mot buller.

Krav på skydd mot buller

Boverket (2024). Anpassning av krav vid ändring. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/skydd-mot-buller/andring/ Hämtad 2024-12-18