Exempel på gröna lösningar för klimatanpassning i städer

Dagvattenmagasin, regnbäddar och andra dagvattenlösningar kan användas för att utjämna flöden och lagra vatten vid kraftiga regn. På den här sidan beskriver vi fyra exempel.

Helhetslösning i Augustenborg, Malmö

Stadsdelen Augustenborg i Malmö har ett system av gröna tak, kanaler och dammar som reducerar, leder bort och fördröjer dagvatten. Där finns även en översvämningsyta som kan uppehålla stora mängder regnvatten. Vid det kraftiga regn som föll över Skåne i augusti 2014 klarade sig bebyggelsen i Augustenborg utan översvämningar, som ett av de få områdena i den delen av Malmö. Dagvattenhanteringen i Augustenborg har varit i bruk sedan slutet av 90-talet och är ett känt exempel på hur man kan planera och bygga utemiljön för att hantera översvämningar. Lösningarna byggdes på grund av tidigare problem med översvämningar.

Öppen dagvattenhantering i Malmöstadsdelen Augustenborg, fördjupning (på SMHI:s webbplats)

Helhetslösningar i Augustenborg. En rekreationsyta används för att lokalt samla upp vatten från ett kraftigt regn i Augustenborg Malmö. Foto: Daniel Skog

Det finns normalt inget vatten alls på denna yta och vid lättare regn fylls endast ett svackdike med vatten. Foto: John Block

Kanal och vattenmagasin i Växjö

På Linnégatan i Växjö har en fyrfilig bilväg minskats ner till två filer och en kanal har anlagts i mitten. Kanalen är en förbindelsekanal mellan Helgasjön och Växjösjön och kan ha mycket varierande vattenflöde. Vid normalt flöde är vattennivån 0,8 m, men den kan stiga till 1,5 m vid kraftiga regn. Kanalen har sluttande sidor, vilket gör att volymen den kan hålla mångdubblas när vattenytan stiger. Denna lösning har funnits länge och uppehåller fortfarande stora mängder vatten vid kraftiga regn.

Dagvattenlösning på Linnégatan i Växjö vid normalt vattenstånd. Vid regn kan vattennivån stiga nästan en meter i kanalen. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Biofilter och magasin i Uppsala

På Strandbogatan i Uppsala har det anlagts växtbäddar som tar emot dagvatten från de omkringliggande ytorna. Dagvatten från taken leds ner i en fördelningsbrunn och vidare till ett luftigt förstärkningslager som står i kontakt med växtbädden. På så sätt har ett biofilter kombinerats med ett magasin och kan dels ta emot större vattenmängder. Dessutom skapas bättre förhållanden för växterna, eftersom det finns mer vatten tillgängligt under en längre tid.

Biofilter med magasin i Uppsala. Nyanlagda biofilter på Strandbogatan i Uppsala. Dagvatten leds ner från den trafikerade vägen. Biofiltret försörjer även växtbädden med vatten via ett magasin. Foto: Kent Fridell