Processen att ta fram en grönplan

För att på ett strukturerat och effektivt sätt kunna ta fram en grönplan presenteras här ett förslag till arbetssätt. Här redovisar vi metoden och de olika arbetsmomenten i korthet. Under Relaterad information finns en länk till hela dokumentet med mer utförlig vägledning för hur arbetet med att ta fram en grönplan kan genomföras.

Illustration över de övergripande arbetsmoment som ingår i arbetet med att ta fram en grönplan. Illustration: Naturvårdsverket

Använd processen för att skapa en gemensam plattform

Själva processen kan ibland vara minst lika viktig som slutprodukten – grönplanen. Erfarenheter från flera kommuner visar att processen med att ta fram en grönplan bidrar till att de gröna värdena tydligare kommer upp på agendan och kan börja diskuteras bredare i planeringssammanhang. Arbetet bidrar ofta till en gemensam kunskapshöjning och en förståelse för gröna värden ur olika aspekter. Det öppnar för nya idéer och tankar kring hållbar samhällsplanering.

Planera och organisera

Som ett första steg i arbetet med att ta fram en grönplan behöver förutsättningarna för grönplanearbetet klarläggas, syfte och mål för grönplanen preciseras och underlag för beslut tas fram liksom förslag till arbetsorganisation. Arbetet med grönplanen underlättas om beslutet att ta fram en grönplan fattas av en nämnd eller kommunfullmäktige. I beslutet behöver kommunen också ange ramarna för mandatet och budget för arbetet. Det är också lämpligt att kommunen planerar hur olika aktörer kan involveras i arbetets olika skeden.

Kartlägga och analysera

Kartläggning av vegetationstyper i Vaggeryds kommun. Kartläggningen är gjort med Nationella marktäckedata som grund. Karta: Vaggeryds kommun

När förutsättningarna är klarlagda och organisationen satt handlar det om att kartlägga och analysera den befintliga grönstrukturen, dess värden samt var det finns brister och utvecklingspotential. Vägledningen förespråkar en kartläggning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, då det är ett bra sätt att naturligt integrera begreppen i planeringsarbetet och att det ger en bra överblick över de värden som finns i landskapet och som grönstrukturen kan bidra med. I vägledningen presenteras översiktligt vad som är bra att tänka på när det är dags att kartlägga och hur ett urval av kartläggningar och strukturbilder kan göras för att skapa bra underlag för kommande beslut, strategier och åtgärdsförslag.

Naturvårdsverket har tagit fram fördjupad vägledning om hur kartläggningen i samband med grönplanering kan genomföras. 

Fördjupad vägledning om kartläggning för grönplanering (webbsida)

Ta fram temakartor och strukturbilder

För att kartläggningarna ska bli användbara behöver de tolkas, analyseras och sammanfattas i olika temakartor. För att grönstrukturen ska kunna integreras i översiktsplanen behövs även en strukturbild som visar på önskad utvecklingsinriktning. Temakartor och strukturbilder blir också viktiga utgångspunkter för kommande strategier och åtgärdsprogram.

Strukturkarta som redovisar utvecklingen av grönstrukturen i Kristianstad tätort. Karta: Kristianstad kommun

Formulera mål, strategier, åtgärder och indikatorer

När temakartor och andra underlag har tagits fram och kommunen har fått en överblick över grönstrukturens värden och brister kan resultaten analyseras för att ta fram mål, åtgärder och indikatorer. Strategierna preciserar hur målen ska uppnås och åtgärder och riktlinjer är verktyg för att praktiskt arbeta med strategierna. Indikatorer behövs för att följa upp i vilken utsträckning som arbetet är på väg mot målen.

Anta planen

Som ett sista moment behöver grönplanen antas. Här finns vägledning om hur antagandet kan förberedas genom samråd och kommunikation, men också viktiga aspekter för ett bra genomförande av planen. En del kommuner avsätter en särskild budget för genomförande av grönplanen medan andra hänskjuter finansieringen till de årliga budgetförhandlingarna.

Anpassa arbetsmomenten efter kommunens förutsättningar

Arbetsmomenten beskrivs i kronologisk ordning men det kan finnas behov av att arbeta i en annan ordning beroende på kommunens förutsättningar. Vissa delar kanske kommunen helt eller delvis redan har genomfört i andra sammanhang och kan då dra nytta av dessa vid framtagandet av grönplanen. Beroende på kommunens utgångsläge kan vissa moment hanteras snabbt medan andra kräver en större arbetsinsats.

Grönplanens innehåll

Grönplanen behöver slutligen dokumenteras i en form av handling. Den kan vara ett sammanhållet dokument med flera olika avsnitt, ett mindre dokument med flera underliggande rapporter, eller kanske vara helt webbaserat som exempelvis en kartberättelse eller storymap.
Oavsett grönplanens inriktning och omfattning, är en grundstruktur utifrån punkterna nedan användbar.

• Vad en grönplan är, dess syfte, dess status (vem som har beslutat den), dess omfattning och tidsperspektiv samt beskrivning av grönplanens relation till övriga kommunala dokument liksom dess roll i den fysiska planeringen.
• Organisation och arbetssätt för grönplanens framtagande och fortsatt organisation för grönplanefrågor. Redogör för planens avgränsningar, både innehåll och geografiskt.
• Befintliga nationella, regionala och lokala mål, riktlinjer och inriktningar (från planer/program) som grönplanen utgår ifrån samt relevant lagstiftning.
• Urval av tematiska kartor och strukturbilder som är underlag till fortsatta strategier och underlag till exempelvis översiktsplanen.
• Grönplanens mål och strategier för att nå önskad utveckling utgår ifrån antagna mål, preciserade mål, kartläggningar och strukturbilder.
• Urval av riktlinjer för grönplanearbete i kommunens fysiska planering med utgångspunkt från exempelvis forskning, kommunens mål och ambitioner, lokala förutsättningar utifrån kartläggningarna samt strategier för grönplan och fysisk planering.
• Åtgärdsförslag för att nå önskad utveckling utgår från antagna mål, preciserade mål, kartläggningar, strukturbilder samt strategier och riktlinjer.
• Kostnadsberäkningar för insatser kopplade till riktlinjer och åtgärdsförslag.
• Organisation för genomförande, uppföljning (indikatorer) och ajourhållning av underlag.