Bostadsanpassningsbidrag för att anpassa eller komplettera fasta funktioner

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden. Det kan till exempel handla om att bredda dörröppningar, flytta en vägg, installera en hiss eller montera en spisvakt.

Anpassa fasta funktioner

Bidrag lämnas för det första för att anpassa vad som kallas "fasta funktioner" i eller i anslutning till bostaden. Som fast funktion räknas (proposition 2017/18:80 sid. 69):

• själva byggnaden där bostaden är belägen
• marken i anslutning till byggnaden 
• sådan anordning eller inredning som kan anses tillhöra byggnaden eller marken.

I propositionen till lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag lämnas dessutom följande exempel på bidragsberättigande anpassningar (proposition 2017/18:80 sid. 69):

• tillbyggnader
• bredda passager
• riva och flytta väggar
• installera hiss, dörrautomatik eller höj- och sänkbar inredning
• byta ut ett badkar mot en dusch
• höja altanen i nivå med bostadens ingång
• montera stödhandtag 
• ta bort trösklar. 

Komplettera fasta funktioner

Bostadsanpassningsbidrag kan även lämnas för att komplettera fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden.

Krav på tydlig fysisk och funktionell koppling till den fasta funktionen

En komplettering av bostadens fasta funktioner kan vara bidragsberättigande även om en anordning eller inredning inte monteras fast. Däremot så måste det finnas en tydlig fysisk och funktionell koppling till den fasta funktionen, det vill säga till byggnaden, marken i anslutning till denna eller till anordning eller inredning som kan anses tillhöra byggnaden eller marken. (Proposition 2017/18:80 sid. 27 och 69.)

Skälen till att bestämmelsen utvidgats 

Att den nuvarande lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag uttryckligen anger att även kompletteringar av fasta funktioner kan vara bidragsberättigande är ett svar på de svårigheter som fanns vid tillämpningen av den tidigare lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Den lagen angav endast anpassning av fasta funktioner som bidragsberättigande. Vid bedömningen av om en åtgärd var bidragsberättigande eller inte skulle man vid tillämpningen 1992 års lag som allmän vägledning utgå från att fasta inventarier var sådana som normalt inte tas med när man flyttar till skillnad från vad som kunde anses vara fallet med lösa inventarier. 

I propositionen till lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag hänvisade regeringen till Boverkets enkätstudier där det framgick att många handläggare hade problem med gränsdragningen mellan en fast funktion och ett löst inventarium. Regeringen gav som exempel att tvättmaskiner i hyreslägenheter inte har setts som bidragsberättigande medan det gick att få bidrag för att dra fram och vatten till en tvättmaskin. Regeringen påpekade att det var rimligt att anta att även sökanden har svårt att förstå gränsdragningen mellan lösa och fasta inventarier. Med hänsyn till det ansåg regeringen att lagen borde förtydligas för att skapa ökad klarhet och bättre förutsägbarhet för enskilda och handläggare och att bidrag skulle kunna lämnas också för att komplettera de fasta funktionerna, även om kompletteringen inte var fastmonterad i byggnaden. (Proposition 2017/18:80 sid. 27.)

Exempel från propositionen på kompletteringar som kan vara bidragsberättigande

I propositionen finns följande exempel på  kompletteringar som kan vara bidragsberättigande (proposition 2017/18:80 sid. 27 och 69):

• Handsändare till dörrautomatik, där en handsändare är en förutsättning för att sökanden ska kunna använda dörrautomatiken.
• Spisvakt, som kan vara en förutsättning för att den enskilde ska kunna använda sin spis på ett tryggt och säkert vis.
• Tröskelkilar.
• Stödhandtag.

Ett flyttbart rullstolsgarage var inte en bidragsberättigande komplettering enligt Högsta förvaltningsdomstolen

Sammanfattning av domen

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett mål som handlade om ett flyttbart rullstolsgarage  kommit fram till att detta inte var en bidragsberättigande komplettering. Domstolen bedömde att rullstolsgaraget var både fristående och funktionellt i sig. Det kunde därför inte anses ha en sådan tydlig fysisk och funktionell koppling till källarförrådet (vilket var en fast funktion) som krävdes för att utgöra ett komplement till det.

Bakgrund

Sökanden bodde i en lägenhet och det fanns ett förråd i källaren. Sökanden kunde inte ta sig självständigt till vare sig lägenheten eller källarförrådet med elrullstolen och ansökte därför om ett rullstolsgarage på gården. Garaget  vägde cirka 200 kilo, skulle förankras i marken och var flyttbart. 

Domstolens bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att rullstolsgaraget skulle användas i stället för förrådet i källaren. Förrådet fanns i samma byggnad som bostaden och utgjorde enligt domstolen en sådan fast funktion i anslutning till bostaden som avses i 5 § lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag.

När det gällde frågan om rullstolsgaraget kunde anses utgöra ett komplement till källarförrådet i lagens mening återgav domstolen inledningsvis delar av proposition 2017/18:80, sidorna 27 och 69. Där framgår, vilket även redogjorts för ovan, att det för bidrag inte krävs att kompletteringen monteras fast. Däremot måste det finnas en tydlig fysisk och funktionell koppling till den fasta funktionen. Exempel på sådana åtgärder är enligt propositionen spisvakt, stödhandtag, tröskelkilar och handsändare till dörrautomatik.

Efter att ha redogjort för uttalanden i propositionen sammanfattade Högsta förvaltningsdomstolen att för att rullstolsgaraget skulle kunna anses utgöra ett komplement till källarförrådet måste det finnas en både fysisk och funktionell koppling till förrådet och denna koppling måste vara tydlig.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen visade exemplen i propositionen och skrivningarna där om krav på tydlig koppling att lagstiftarens avsikt har varit att tillämpningsområdet ska vara begränsat. De exempel som anges i propositionen är, framförde domstolen, kompletteringar som är rent fysiskt anslutna till den fasta funktionen eller finns i dess omedelbara närhet och som inte är funktionella i sig utan endast tillsammans med den fasta funktion som de kompletterar. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen var rullstolsgaraget både fristående och funktionellt i sig. Det kunde därför inte anses ha en sådan tydlig fysisk och funktionell koppling till källarförrådet som krävdes för att utgöra ett komplement till det och därmed till en fast funktion i anslutning till bostaden. Något bostadsanpassningsbidrag kunde därför inte lämnas. (Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2020-12-23, målnummer 4637-19.)

Påverkar domen möjligheten att få reparationsbidrag för flyttbara rullstolsgarage?

En person som har beviljats bostadsanpassningsbidrag för ett flyttbart rullstolsgarage före domen från Högsta förvaltningsdomstolen har, enligt Boverkets mening, fortfarande möjlighet att få reparationsbidrag för åtgärder i eller i anslutning till det. Mer information finns under artikelrubriken "Är det möjligt att få bidrag för att reparera en anordning eller inredning som inte längre anses berättiga till bostadsanpassningsbidrag?" på webbsidan "Villkor för reparationsbidrag". Du finner en länk dit under "Relaterad information". 

Propositionen anger "enklare förråd" som exempel på bidragsberättigande åtgärd 

Av propositionen till 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag framgår att förråd kan vara bidragsberättigande. Regeringen nämner enklare förråd för rullstol eller andra viktiga hjälpmedel som exempel på åtgärder som kan vara bidragsberättigande efter att sökanden flyttat (proposition 2017/18:80 sid. 74.) 

Vid ett bostadsbyte är det svårare att få bostadsanpassningsbidrag för vissa åtgärder. När förråd pekas ut i propositionen som ett exempel på en bidragsberättigande åtgärd vid ett bostadsbyte blir slutsatsen att regeringens avsikt varit att bostadsanpassningsbidrag ska kunna beviljas för förråd även när ansökan inte görs i samband med ett bostadsbyte. Det framgår inte av propositionen vilken typ av förråd regeringen syftar på när den skriver "enklare förråd".  

Inget bidrag till möbler med mera  

Bostadsanpassningsbidrag lämnas inte till lösa inventarier som möbler och normal belysning. Detsamma gäller vissa hjälpmedel som inte har någon direkt koppling till bostaden, till exempel elrullstolar och så kallade trappklättrare. (Proposition 2017/18:80 sid. 69.)

Exempel på åtgärder som enligt tidigare rättspraxis är fasta funktioner

Dom från Regeringsrätten om spisvakt

Här följer inledningsvis ett referat av en dom från Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) om en spisvakt. Målet prövades enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag, och domen kan sägas ge uttryck för de tankar som ligger bakom att lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag uttryckligen även omfattar kompletteringar av fasta funktioner. Regeringsrätten ansåg att en spisvakt skulle ses som anpassning av en fast funktion oavsett på vilket sätt den anslutits, eftersom den ansågs utgöra ett komplement till spisen.

Fler exempel

Här följer en uppräkning av fler åtgärder som bedömts vara fasta funktioner vid tillämpningen av lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Åtgärder som bedömts vara fasta funktioner enligt 1992 års lag lär bedömas vara fasta funktioner också enligt 2018 års lag. Detta eftersom 2018 års lag innebär en utvidgning av bidragsberättigande åtgärder genom att uttryckligen ange att också komplettering av fasta funktioner kan vara bidragsberättigande. 

• Framdragning av ledningar för el och vatten för att installera en tvättmaskin i en hyreslägenhet (Regeringsrätten, dom 2010-05-06, målnummer 6745-09). Observera att frågan om själva tvättmaskinen kan vara bidragsberättigande enligt 2018 års lag ännu inte, enligt vad Boverket känner till, har prövats av någon kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen. 
• Installation av tvättmaskin, men inte för själva tvättmaskinen, i en bostadsrättslägenhet (Kammarrätten i Göteborg, dom 2017-06-28, målnummer 1260-17, Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd, målnummer 4384-17).
• Ett jordat eluttag, som en tvättmaskin i en hyreslägenhet skulle anslutas till (Kammarrätten i Göteborg, dom 2007-06-01, målnummer 5818-2005).
• Ett jordat eluttag, som en dator skulle anslutas till (Kammarrätten i Göteborg, dom 1999-09-28, målnummer 2092-1999).
• Installation i väggen av låsbara eluttag för att sökanden inte själv skulle kunna starta sin mikrovågsugn (Kammarrätten i Göteborg, dom 2017-01-17, målnummer 2508-16).
• Belysning i badrum och kök som normalt monterades som fasta anläggningar och av behörig installatör (Kammarrätten i Göteborg, dom 2003-06-12, målnummer 3557-2002). Belysning i badrum och kök (Kammarrätten i Göteborg, dom 2003-12-11, målnummer 1703-2002). Jämför vad regeringen anför i propositionen till 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag, att bidrag inte ska lämnas för "normal" belysning (proposition 2017/18:80 sid. 69).
• En luftvärmepump där aggregatet var platsbyggt. Det bestod av två delar som var monterade - det ena inne i bostaden och det andra ute på husets fasad. Delarna var fysiskt fast monterade. De var sammankopplade med två kopparrör, tio millimeter och sex millimeter, samt med en elkabel med fem ledare i. Rören var förlagda i en installationskanal inne i bostaden och var klamrade utomhus. Anläggningen var fast ansluten till elnätet. (Kammarrätten i Jönköping, dom 2006-03-24, målnummer 2397-05, Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd, målnummer 2467-06.)