Energiprestanda baserat på mätning

Här beskrivs hur byggnadens energianvändning bestäms baserat på uppmätta värden. Mätning är den rekommenderade metoden vid verifiering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR). Energiprestanda i en energideklaration ska också som huvudregel grunda sig på uppmätta värden.

Byggnadens energianvändning baserad på mätning

När byggnadens energianvändning baserat på mätning bestäms behöver två huvudsakliga steg genomföras:

• Bearbeta mätuppgifterna inför normaliseringen.
• Normalisera energianvändningen.

Bearbeta mätuppgifterna inför normaliseringen

Här bearbetas och fördelas den uppmätta energianvändningen på energi till uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och eventuell komfortkyla, uppdelat i elenergi, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, fossil olja och fossil gas. Detta är en förberedelse inför normaliseringen i nästa steg.

Normalisera energianvändningen

Här korrigeras den faktiska energianvändningen till att visa energianvändningen vid ett normalt brukande av byggnaden vid ett normalt klimat (det vill säga ett normalår). Korrigeringen för brukandet omfattar energi till tappvarmvatten, vilken innetemperatur som har hållits i byggnaden och internlaster. Efter detta normalårskorrigeras den klimatberoende energianvändningen.

Byggnadens energianvändning kan bestämmas genom mätning enligt 3 kapitlet i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. Ta del av hela föreskriften under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Bearbetning av mätvärden inför normaliseringen

De mätuppgifter som finns tillgängliga kan variera från fall till fall. När en äldre befintlig byggnad ska energideklareras behöver mätuppgifterna ofta bearbetas innan en normalisering kan genomföras. Då en ny byggnad uppförs finns däremot ofta bättre mätuppgifter tillgängliga.

Bearbetningen av mätuppgifterna är en förberedelse så att en normalisering kan göras i nästa steg. Den bearbetning som kan behöva göras är:

• Fördela uppmätt energi på olika energiposter.
• Dra bort energi till apparater som inte ska ingå, eller lägg till energi som ska ingå.
• Korrigera för särskilda händelser.

Fördela uppmätt energi på olika energiposter

En fördelning på de energiposter som ingår i byggnadens energianvändning behöver göras i den omfattning som krävs för normaliseringen. För att göra normaliseringen möjlig behöver åtminstone faktisk energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten bestämmas. Bestämning av den energi som används för tappvarmvatten i den aktuella byggnaden utgör ett särskilt viktigt moment. När energi till tappvarmvatten är bestämd kan som regel även energi till uppvärmning fastställas. Om den faktiska energin till tappvarmvatten inte mäts separat får man använda något annat sätt att bestämma denna på. Använd den metod som bedöms vara mest lämplig i det enskilda fallet. I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) rekommenderas några metoder som kan användas till exempel bestämning utifrån tappvarmvattenvolym eller kallvattenvolym.

Dra bort energi till apparater som inte ska ingå, eller lägg till energi som ska ingå

Energianvändningen för apparater som ingår i mätuppgifterna men som inte ska tas med i byggnadens energianvändning behöver dras bort. Det kan till exempel gälla utomhusbelysning på gångstråk som kan ingå i mätningen av byggnadens fastighetsenergi. Det kan också vara så att energianvändning till apparater som ska tas med i byggnadens energianvändning inte ingår i mätuppgifterna. Denna behöver i sådana fall läggas till. Det kan till exempel gälla olika typer av apparater som mäts tillsammans med hushålls- eller verksamhetsenergi men som egentligen utgör en del av byggnadens energianvändning för uppvärmning eller fastighetsenergi.

Korrigera för särskilda händelser

Det kan ha inträffat särskilda händelser under mätperioden som har haft en betydande påverkan på den uppmätta energin. Det kan till exempel gälla tillfälligt ändrad verksamhet eller värme- och ventilationssystem som har varit ur drift under del av året. I dessa fall bör den levererade energin till byggnaden korrigeras så att den avspeglar den årliga energianvändningen under normala förhållanden.

Normalisering av energianvändningen

Vid en korrigering av energianvändningen till vad den blir vid ett normalt brukande ska energianvändningen för tappvarmvatten, vilken innetemperatur som har varit i byggnaden och internlaster beaktas. Därefter genomförs en normalårskorrigering av den klimatberoende energianvändningen. Dessa två steg utgör tillsammans själva normaliseringen av energianvändningen.

När brukandet hanteras korrigeras energi till tappvarmvatten och eventuellt också energi till uppvärmning och komfortkyla om innetemperaturen och internlaster har avvikit från det normala. Hur detta görs skiljer sig åt för bostäder och lokaler.

Tappvarmvatten

Den faktiska energin till tappvarmvatten i byggnaden, uttryckt i kWh/år, ska ersättas med ett normalt (standardiserat) värde:

• Småhus: (20 x A_temp) / årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten.
• Flerbostadshus: (25 x Atemp) / årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten.
• Lokaler: (2 x Atemp) / årsverkningsgraden för produktion av tappvarmvatten.

Värdena utgår från uppgifter framtagna av bygg- och fastighetsbranschen i projektet Sveby.

Det kan finnas installationer i byggnaden eller på tomten som minskar den mängd energi som behöver levereras till byggnaden för produktion av tappvarmvatten. För att ta hänsyn till det får det normala värdet för tappvarmvatten minskas med så mycket energi som sparas genom sådana installationer. Man får till exempel dra bort energi som tas till vara från sol, vind, mark, luft eller vatten och som används just för tappvarmvatten. Man får också dra bort energi som sparas genom till exempel värmeväxlare för spillvatten eller genom särskilt energieffektiva tvättställs-, köks- och duschblandare.

Innetemperatur

Normal innetemperatur är:

• Småhus: 21 grader i utrymmen för bostadsändamål.
• Flerbostadshus: 21 grader i utrymmen för bostadsändamål, undantaget äldreboenden där det är 22 grader.
• Lokaler: den innetemperatur som är avsedd att hållas i en viss lokal.

Om den genomsnittliga lufttemperaturen under uppvärmningssäsongen har avvikit från normal innetemperatur med mer än en grad ska energin till uppvärmning korrigeras med fem procent per grad. Detta gäller för de areor i byggnaden som har haft en avvikande temperatur. Vid korrigeringen ska man ta hänsyn till om den avvikande innetemperaturen beror på brukarna eller på installationstekniska brister. Om den inte beror på brukarna utan på installationstekniska brister, till exempel brister i injusteringen, ska ingen korrigering göras.

För lokaler anges ingen given innetemperatur som normal eftersom det kan variera med typ av verksamhet. Här får man i stället utgå från den innetemperatur som är avsedd att hållas i den aktuella lokalen. Den avsedda innetemperaturen kan till exempel bedömas utifrån projekteringen eller vad som är normalt för en viss typ av verksamhet.

Hur ska man bestämma innetemperaturen som varit i en byggnad

Vid verifiering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR) ska den genomsnittliga lufttemperaturen som ligger till grund för en korrigering av energi till uppvärmning baseras på mätning av lufttemperaturen. Detta är också rekommendationen när det gäller energideklaration. Besiktningstillfället kan då vara ett lämpligt tillfälle för mätning av lufttemperatur i representativa utrymmen.

Internlaster

Energi till uppvärmning och komfortkyla får korrigeras om internlasterna i byggnaden har avvikit från det normala och om det bedöms att det har haft en betydande påverkan på byggnadens energianvändning.

Internlaster är värme som kommer från andra värmekällor än de tekniska system som är avsedda för uppvärmning, till exempel från hushålls- eller verksamhetsenergi eller från personer. Internlasterna påverkar hur mycket energi till uppvärmning och komfortkyla som behöver tillföras byggnaden. Om till exempel internlasterna har varit högre än normalt kan det ha lett till att uppmätt energi till uppvärmning har blivit lägre än vad det borde vara. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) tar särskilt upp hushållsenergi i bostäder som en viktig internlast att beakta.

För att korrigera för internlaster behöver man först bedöma om dessa har avvikit från det normala och sedan hur stor påverkan har varit på den uppmätta energin.

Normalårskorrigering

Efter att energianvändningen har korrigerats till vad den blir vid ett normalt brukande är nästa steg att normalårskorrigera den klimatberoende energianvändningen. Det innebär att hänsyn tas till det normala klimatet på orten och hur klimatet har varit under just den period som det finns mätvärden för. Energi till framförallt uppvärmning korrigeras till vad det skulle bli under ett normalår.

För den som upprättar energideklarationer sker normalårskorrigering automatiskt i Boverkets elektroniska formulär för energideklaration, baserat på SMHI Energiindex för perioden 1991 – 2020.

En alternativ metod för normalisering

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) ger möjligheten att använda en alternativ metod för att normalisera uppmätt energianvändning. Metoden är framförallt aktuell för byggherrar att använda vid uppförande av nya byggnader.

Detta alternativ kan användas om man redan har genomfört en energiberäkning för en byggnad utifrån ett normalt brukande och ett normalår. Metoden innebär att man gör om energiberäkningen men då utifrån hur byggnaden faktiskt har använts och med klimatdata för året som det finns mätuppgifter för. Skillnaden i resultat mellan dessa beräkningar kan sedan användas för att normalisera den uppmätta energianvändningen. Man ska beakta åtminstone energi till tappvarmvatten, innetemperatur och internlaster vid korrigeringen av uppmätta värden. Metoden kan tillämpas för alla byggnadskategorier men ett dynamiskt energiberäkningsprogram behöver användas.

När denna metod används behöver man bestämma och verifiera hur byggnaden faktiskt har använts under mätperioden för att ha korrekta indata i den jämförande energiberäkningen. Det kan till exempel ske genom mätning av brukarrelaterade parametrar och genom undersökningar bland brukarna.