Befolkningsutveckling fram till idag

En demografisk analys kan börja med en redovisning av befolkningens sammansättning och befolkningsutvecklingen hittills. Det behövs ett underlag som visar hur det ser ut dels för kommunen som helhet och dels i olika kommundelar.

Det handlar om att kunna besvara frågor som:

• Hur har befolkningsutvecklingen sett ut hittills?
• Hur ser åldersstrukturen ut?
• Har åldersstrukturen förändrats de senaste åren?
• Vilken inverkan har in- och utflyttning haft?

Som underlag behövs uppgifter om antal invånare i valda åldersgrupper i den nuvarande befolkningen och den historiska utvecklingen av folkmängden i samma åldersgrupper fram till idag. Sådana uppgifter finns på Statistiska Centralbyrån, SCB:s, webbplats. Flera kommunala verksamheter kan använda samma uppgifter, så detta finns kanske redan framtaget.

Befolkningsförändringarna kan följas på olika sätt men i stort sett all befolkningsstatistik har folkbokföringen som grund. Det gör att personer och hushåll som vistas i kommunen utan att vara folkbokförda där inte syns i statistiken. Det gäller till exempel asylsökande och så kallade EU-migranter, som har rätt att uppehålla sig i landet under tre månader, eller längre om de har en försörjning. Detsamma kan gälla studerande, som inte alltid folkbokför sig på studieorten, även om de bosätter sig där.

Vilka flyttar till respektive från kommunen?

Att åldersstrukturen skiljer sig mellan olika delar av landet, olika kommuner och olika typer av kommuner beror till stor del på flyttningar mellan kommunerna. De som är i åldern 20–35 år är mest benägna att flytta – för att arbeta, studera eller bilda familj eller helt enkelt bara flytta hemifrån. De flesta kommuner har en nettoutflyttning av unga. In- och utflyttning av kvinnor i barnafödande åldrar har betydelse för åldersstrukturen genom inverkan på antalet födda i kommunen. Ålderssammansättningen i in- och utvandring kan också påverka åldersstrukturen.

I arbetet med bostadsförsörjningen är flyttningsrörelserna en nyckelfråga. De påverkar efterfrågan på bostäder mer direkt än födelsetalen. Frågor att ställa är till exempel:

• I vilka åldrar befinner sig de som flyttar till respektive från kommunen?
• Hur ser könsfördelningen ut bland dem som flyttar in- respektive ut ur kommunen?
• Varifrån sker inflyttningen?

En kommun som årligen ökar antalet ungdomar behöver ett annorlunda utbud av bostäder än en kommun som har hög inflyttning av barnfamiljer eller en kommun med en snabbt åldrande befolkning. En viktig fråga är också vilken utveckling som kan förväntas på längre sikt.

SCB erbjuder särskilda statistikpaket till kommuner, anpassade för att kunna användas i den kommunala planeringen. De ges ut årligen eller kvartalsvis. Paketen består av färdiga tabeller inom ett flertal ämnesområden och statistiken redovisas även för delområden. Statistikpaketet BEFPAK - Befolkningsförändringar innehåller uppgifter om förändringar i befolkningens sammansättning och om den totala folkmängden. Hör med kommunkansliet eller motsvarande om kommunen har någon sådan prenumeration. Via  länken i Relaterad information når du information om SCB:s färdiga tabellpaket.