Solljus, dagsljus, utblick och elektrisk belysning i skola och förskola

Dagsljus får oss att må bra och kan bidra till att skapa en sinnlig arkitektur som ständigt förändras. Ljus är också en form av energi som arkitekturen bör förvalta som en värdefull resurs. För att skapa inspirerande och hälsosamma fysiska miljöer i skola och förskola är det därför viktigt med mycket dagsljus och en varierad ljussättning inomhus, liksom en solbelyst utemiljö med tillgång till skugga.

Att tänka på vid gestaltningen

• Genom byggnadens placering på tomten och dess relation till omgivande byggnader kan man påverka dagsljusinsläpp i byggnaden och skapa möjligheter för både soliga och varma såväl som skuggiga platser på gården.
• Byggnadens form, höjd och bredd påverkar dagsljuset inomhus och solljuset på gården. En smal byggnad stödjer på ett enkelt sätt möjligheten till dagsljus inomhus, och är att föredra. Om byggnaden är bred och kompakt är det av största vikt att ta in rikligt med dagsljus i den inre delen av byggnaden, genom ljusgårdar eller generösa takljuslösningar.
• Genomför dagsljusberäkningar och sol/skuggaberäkning tidigt i projektet för att möjliggöra optimal volymhantering och övrig byggnadsplanering på den aktuella tomten.
• Prioritera dagsljuset så mycket som möjligt och behandla dagsljus som en del av belysningssystemet.
• Storlek och placering av fönster är viktigt för dagsljus och utblickar. Högt sittande fönster ger mycket ljus, men kan öka risken för bländning. Lägre sittande fönster gör att särskilt mindre barn lättare kan se ut.
• Planera för både soliga och skuggiga platser i utemiljön och ta tillvara stora träd och annan vegetation för att få lagom skugga.
• Genom att ljussätta utemiljön kan den användas på eftermiddagar och kvällar även under årets mörkare dagar.
• Flera regelverk behandlar dagsljus, utblick och belysning, se faktaruta nedan.

Mervärden

• Genom att gestalta för samspel mellan dagsljus och elljus inspirerande och hälsosamma rum skapas samtidigt som byggnadens energianvändning minimeras. Stora träd och annan vegetation i utemiljön kan både minska kylbehovet av inomhusmiljön och skapa fina skuggeffekter på mark och fasad.

Dagsljus och ljusets kvalitet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande

Dagsljus har stor betydelse för vår hälsa. Det påverkar halterna av hormonen kortisol och melatonin. Dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar nattsömnen, minskar sömnighet dagtid och förbättrar humöret. Elektriskt ljus har ett snävare färgspektrum och är inte lika hälsofrämjande. Det kan därför för närvarande inte helt ersätta dagsljus. Ett sätt att få mycket dagsljus under dagen är att vistas utomhus.

Folkhälsomyndigheten har i en rapport från 2017 gjort en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljön. I rapporten understryks särskilt betydelsen av goda dagsljusförhållanden i skolmiljöer. I skolmiljöer ger en ökad ljusstyrka positiva effekter på prestationen på både kort och lång sikt. Dagsljusbelysta skolmiljöer kan öka elevers prestation med 7-18 procent och en utblick mot vegetation är positivt för inlärningen. (Folkhälsomyndigheten, 2017)

En rik och varierad ljusmiljö med god färgåtergivning är extra viktig för barn i förskoleåldern då det är då som deras syn och färgseende utvecklas. Det naturliga dagsljuset behöver vara den huvudsakliga källan till förskolans belysning. Dagsljuset ger energi och bidrar till en levande interiör som förändras under dygnet och året. Det är viktigt att rum där barn och elever ska vistas mer än tillfälligt får en gestaltning som ger goda dagsljusförhållanden. Detta gäller alltså inte bara klassrum utan även andra rum som idag används som lärmiljöer. Belysningen i lärmiljön har också betydelse när det gäller möjligheten att uppfatta ögonen och mimik hos den som pratar. (Länsstyrelsen i Dalarna, 2020)

En genomtänkt placering av byggnaden på tomten skapar goda förutsättningar för dagsljus inomhus

För att säkerställa att det finns god tillgång till dagsljus vid nybyggnad av skolor och förskolor behöver dessa frågor hanteras tidigt i processen.  Det är grundläggande att välja en plats som ger rätt förutsättningar för dagsljus. Även byggnadens höjd, form och placering i förhållande till väderstreck på tomten är avgörande för tillgången till dagsljus. Ju mer fasadyta på byggnaden, desto mer dagsljus.

Tänk på att:

• Solhöjden för den geografiska platsen ger information om förutsättningar för tillgång till direkt solljus.
• Väderstreck - fasaders orientering påverkar mängden direkt solljus som når enskilda fasader och bostadsrum.
• Omgivande bebyggelse skuggar fasader, gårdar och andra utemiljöer.
• Byggnadsdjupet har stor betydelse för dagsljusets förmåga att nå in.
• Våningshöjden och rumsutformningen påverkar också förutsättningarna för att dagsljuset ska nå in i byggnaden.
• Avskärmande objekt som balkonger, loftgångar eller burspråk kan skärma av tillgången till direkt himmelsljus.
• Val av storlek och placering av fönster samt dess glasegenskaper påverkar mängden dagsljus som når in i rummet.
• Fasadernas och markens kulörer och ljusreflekterande egenskaper påverkar hur himmelsljuset sprids.

Storlek och placering av fönster påverkar

Ett sätt att få in ljuset är fönster som går högt upp mot taket.  Högt sittande fönster ger ett mer spritt allmänljus långt in i rummet, men gör det svårare för barnen att se ut. Det kan också öka risken för bländning. Lågt sittande fönster skapar däremot ett mer koncentrerat ljus nära golvet i barnets nivå. Varierade fönsterstorlekar, bröstningshöjder och fönster i olika väderstreck ger byggnaden en rikare ljusmiljö som stärker upplevelsen av rum, färg, ljus och form, liksom av omgivningen.

Gestalta genom att kombinera dagsljus och elljus

Även om dagsljuset är den viktigaste källan till belysning i skol- och förskolelokalerna, så kommer det naturliga ljuset behöva kompletteras med elektriskt ljus av god kvalitet för att ge en god ljusmiljö. Planeringen av elbelysningen behöver utgå från dagsljusförhållandena. Att kunna påverka belysningen är ett enkelt och effektivt sätt att förändra stämningen i ett rum och med hjälp av specifika ljuskällor kan mindre ”ljusrum” skapas för särskilda aktiviteter. Belysning som är varierad kan också ge upphov till lekar och vara en del i barnens lek.

Det är inte ovanligt med felaktig placering av armaturer, flimmer och bländning från belysning, vilket påverkar vår hälsa negativt. En alltför jämn och monoton belysning är tröttande och minskar upplevelse av rum, färg och form. Ljuset ska ha en god färgåtergivning, speciellt i situationer med en ljuskälla, som till exempel pendlat ljus över bord. Det är också angeläget att ljuset är anpassat så att barn inte blir bländade. Mindre barn tittar ofta uppåt mot vuxna och kan därför bli bländade om det är för starkt ljus ovanifrån.

Solavskärmning som en del av gestaltningen

Reglering av dagsljuset med hjälp av gardiner, persienner eller annan lösning ger möjligheter att anpassa ljuset till verksamheten och till dem som vistas i rummet. Om solljus och dagsljus behöver skärmas av är dock exteriör avskärmning mest effektiv. Mot söder ger en fast horisontell skärm god avskärmning utan att påverka möjligheten till utblick från rummet. Tonat glas och solfilm på glaset påverkar dagsljusinsläppet och kan skapa en viss speglande effekt på insidan. Invändig solavskärmning låter solen värma upp rummet och det kan bidra till ett för varmt rum.

Utmaningar med tätare städer och högre energikrav

De bästa förutsättningarna för goda ljusförhållanden skapas om skolan ligger fristående med tillgång till ljusinsläpp från alla fasader. Men skolor och förskolor behöver också byggas i befintlig bebyggelse och ibland i täta stadsmiljöer. Då kan dagsljuset och solljuset begränsas på grund av skuggning av kringliggande bebyggelse, speciellt i nedre plan. I dessa typer av miljöer är det viktigt att ljusförhållandena studeras särskilt och att en dagsljusexpert involveras i projektet. Den digitala utvecklingen har fört med sig nya effektiva verktyg för dagsljusberäkning, exempelvis dagsljussimulering.

En annan utmaning är att högre energikrav på byggnader driver på en utveckling mot mer kompakta förskole- och skolbyggnader i flera plan och med djupare rum. En mer kompakt byggnad kan innebära större svårigheter för dagsljustillgången i alla klass- och arbetsrum och behöver extra stor omsorg i vid gestaltningen för att få in dagsljus i alla vistelseytor.

Sol- och skuggförhållanden i utemiljön

Barn och unga behöver solljus för att växa och för att vitamin D ska kunna bildas i huden. För lite D-vitamin kan bidra till nedstämdhet och nedsatt immunförsvar. Samtidigt har den ultravioletta strålningen skadliga effekter och kan orsaka hudcancer. Eftersom barnens hud är känsligare än vuxnas är det angeläget att minska utsattheten för solljus genom att erbjuda såväl soliga som skuggiga platser på förskole- och skolgårdar.

Varma och soliga platser behövs för en trivsam utemiljö

Byggnadens orientering, lekytornas placering och mängden vegetation på gården är redskap för att skapa goda sol- och skuggförhållanden. Det är viktigt att det finns soliga och varma platser på gården under höst, vinter och vår. En gård i slagskugga utan direkt solljus skapar fuktiga och ogästvänliga utemiljöer.

Under vår och sommar behövs platser med skugga

Lika viktigt som solljus är att det finns skuggiga platser under sen vår och sommar, särskilt i miljöer där mindre barn sitter still länge, som till exempel sandlådan. Lövskugga ger ett lagom solskydd. Saknas uppvuxen växtlighet kan solstrålningsproblem lösas med en pergola eller ett solsegel som placeras åt sydväst. En mer långsiktig och hållbar lösning är att plantera träd eller kraftiga lekbuskage.

En indikator för en ”solsäker” miljö är himmelsvyn. Om mer än halva himlen rakt ovanför de platser där barnen vistas mest täcks av grönska är den ultravioletta strålningen lagom. Himmelsvyn kan mätas genom ett så kallat fiskögeobjektiv.

Belysning av utemiljön

För att kunna använda utemiljön hela året, även vintertid när dagarna är korta, är det viktigt att ljussätta utemiljön. Ljussättningen får gärna vara varierad och lekfullt gestaltad så att ljuset kan vara en del av och ett redskap i barnens lek.Även här är en viktig aspekt att belysningen är anpassad till barnens ögonhöjd så att de inte bländas. Det gäller även höjden på pollare.

Boverkets byggregler, BBR

Krav på god tillgång till direkt dagsljus i vistelserum

Vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader eller annan ändring av byggnader gäller Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. I BBR ställs krav på att rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig.

Kravet gäller för alla typer av byggnader, både bostäder och arbetsplatser som förskolor och skolor, och avser direkt dagsljus. Med direkt dagsljus avses ljus genom fönster direkt mot det fria. Dagsljuskravet ställs på rumsnivå, det vill säga krav ställs på varje rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. Det innebär exempelvis att allrum i förskolor och klassrum och grupprum i skolor ska ha god tillgång till direkt dagsljus. Kapprum, toaletter och förråd där människor endast vistas tillfälligt, behöver inte ha dagsljus.

Till ledning för hur någon kan eller bör göra för att uppfylla kravet i BBR på god tillgång till direkt dagsljus hänvisas i allmänna råd till två alternativa beräkningsmodeller:

• förenklad dimensionering av glasarea
• beräkning med dagsljusfaktor.

Den förenklade dimensioneringsmetoden anger att fönsterglasarean bör vara minst 10 procent av golvarean. Denna metod är dock bara tillämplig under specifika förutsättningar utifrån rumsstorlek, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar. Som regel har lokaler andra rumsdimensioner och fönsterplaceringar som inte omfattas av standardens förenklade metod för dimensionering. För rum med andra förutsättningar anger BBR att fönsterglasarean kan beräknas med dagsljusfaktorn 1,0 procent. Dagsljusfaktorn är ett mått på andelen dagsljus inne i rummet i förhållande till dagsljuset ute en perfekt molnig dag. För skolor har den tidigare Skolöverstyrelsen angivit att dagsljusfaktorn minst bör vara 2 procent över undervisningsytor. (Skolbyggnader, Skolöverstyrelsens skriftserie nr 20, 1969)

Allmänna råd om utblick i vistelserum

I BBR finns också allmänna råd om utblick. Utblick enligt BBR avser rummets egenskaper avseende möjligheten till kontakt med omgivningen. Det allmänna rådet gäller, precis som dagsljuskravet, för samtliga ”vistelserum” och anger att minst ett fönster bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer.

Krav på belysning

I BBR finns bestämmelser om belysning i byggnaden (avsnitt 6:321 Belysning) och i kommunikationsutrymmen (avsnitt 8:21 Belysning i kommunikationsutrymmen). Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö i BBR är kopplad till kravet på hälsa medan avsnitt 8 Säkerhet vid användning innehåller bestämmelser för en säker byggnad. Med kommunikationsutrymme avses ”utrymme i byggnad som används främst till förflyttning”, till exempel en korridor eller trappa.

Boverkets allmänna råd om sol och skugga på friytor vid skolor och förskolor

Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet anger att förskolegårdar och skolgårdar bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden.

Arbetsmiljöverkets regler om dagsljus, utblick och belysning

En förskola och skola är en arbetsplats för personal och elever. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning finns krav på tillfredsställande dagsljus, utblick och belysning. Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Arbetsmiljöverkets föreskrift om dagsljus, utblick och belysning har sin grund i arbetsmiljölagen och riktas i första hand till arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljöreglerna följs. Kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter skiljer sig från kravet i BBR genom att det träffar även befintliga byggnader utan att några ändringar görs i byggnaden. Att kravet på dagsljus, utblick och belysning uppfylls kan kontrolleras av Arbetsmiljöverket vid tillsyn.

135 § Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen.

Allmänna råd: Belysningsstyrkorna i angränsande utrymmen bör balanseras så att ljus-/mörkerseendet bibehålls.

137 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen.

Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att

• varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller
• verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick.

Allmänna råd: Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick.