Materialval och detaljering

Materialvalen och materialens bearbetning har stor betydelse för hur ett rum eller en plats upplevs och kan användas. En lärmiljö behöver vara flexibel, hållbar och robust. Material för förskolan och skolans miljöer behöver därför vara slitstarka och åldras vackert, samtidigt som de skapar en bra ljudmiljö, upplevs behagliga, är lämpliga ur allergi- och hälsosynpunkt och underlättar städning och underhåll.

Att tänka på vid gestaltningen

Inomhus och utomhus

• En omsorgsfull bearbetning av material och detaljer skapar en känsla av omtanke och kvalité, och kan användas för att knyta an till platsens historia och kulturhistoriska värden.
• Byggnadsmaterialen har stor påverkan på såväl klimatet som på ekonomin. Investeringar i hållbara material av hög kvalitet lönar sig i längden. Att använda återbrukat material är ett sätt att minska byggnadens och utemiljöns klimatavtryck.

Inomhus

• Materialvalet påverkar bland annat ljudmiljön och komforten. Exempelvis bidrar trä och textilier till att skapa en varm känsla och har en ljuddämpande effekt, medan stenytor är tåliga men kalla.
• Se på materialen utifrån barn och ungas perspektiv. Golv och möbler används annorlunda av barn och unga än av vuxna, och deras upplevelse och behov kan därför vara annorlunda.

Skolan inomhus

• Barn i skolans lägre årskurser vistas mycket på golvet. Därför behöver golven på vistelseytorna vara behagliga att både gå och sitta på, gällande såväl temperatur som struktur.
• Entrépartiernas material behöver tåla smällar från bollar och skor, utan att för den sakens skull ge ett kargt och ogästvänligt intryck.

Förskolan inomhus

• Utöver golven där barnen vistas en stor del av tiden behöver även lösa inventarier så som madrasser, dukar, mattor, halkskydd och leksaker vara av lågemitterande material.
• Använd ljuddämpande ytskikt i så stor utsträckning som möjligt.

Utomhus

• Fasaden är byggnadens ansikte utåt och materialvalen har därför ett starkt symbolvärde. Fasadmaterialens bearbetning påverkar upplevelsen av skala och kan bidra till att en stor byggnadskropp upplevs mer begriplig för ett barn.
• Vegetation är ett av de viktigaste materialen i en rik utemiljö. Växter ger årstidsvariation och sinnesintryck som bidrar till återhämtning. Växtmaterialet behöver planeras och väljas så att miljön blir tålig mot slitage.
• Spänger genom gårdens mer lummiga och vilda delar är ett sätt att erbjuda även barn och unga med nedsatt rörelseförmåga taktila upplevelser och tillgång till en utemiljö bestående av naturmaterial.
• Bildäck och tryckimpregnerat virke är olämpliga i lekmiljöer. 

För att skapa mervärde

Inomhus och utomhus

• Naturmaterial som tål slitage och åldras väl kan bidra till såväl ökad användarvänlighet och god driftsekonomi som till en stolthet över förskole- och skolmiljön.

Materialens betydelse för helhetsupplevelsen

Ett byggnadsmaterial är mycket mer än en visuell yta. Valet av material, deras bearbetning och samspelet mellan detaljer och helhet påverkar våra sinnen – alla våra sinnen - och vårt välbefinnande. Ett material känns, luktar och smakar och skapar en viss typ av ljud när det kommer i kontakt med människor och olika föremål. Materialval, materialmöten och detaljer har avgörande betydelse för helhetsupplevelsen av en miljö och är centralt i allt arbete med gestaltning. (Pallasmaa, 2012)

En omsorgsfull bearbetning av material och detaljer skapar en känsla av omtanke och kvalité. Materialval och detaljernas utformning i såväl utemiljön som byggnaden och inredningen är ett sätt att ge fysisk form åt verksamhetens vision och värdegrund. Det kan användas för att knyta an till platsens historia och kulturhistoriska värden, eller för att skapa en särskild stämning. Material kan upplevas mjuka, hårda, sträva, lena, kalla eller varma. Naturliga material uttrycker även sin ålder och har en inneboende färg. Som exempel visar en stor europeisk studie på att trä är ett material som ger en upplevelse av värme, är behagligt att ta på och ger positiva associationer till naturen (Wood2new, 2017).

Materialens påverkan på klimat och ekonomi

Byggnadsmaterialen har stor påverkan på såväl klimatet som på byggnadsekonomin. Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Investeringar i hållbara material av hög kvalitet för såväl stomme som för fasad, invändiga ytskikt och i utemiljön lönar sig i längden. Den initiala kostnaden utgör en mycket liten del av den totala kostnaden under en byggnads hela livslängd. Att underhålla befintliga ytskikt eller möbler istället för att byta ut dem mot nyproducerade sparar såväl pengar som motverkar ökade utsläpp och ökad råvaruförbrukning. Exempelvis är många stengolv som lagts för över 100 år sedan oftast i bra skick än i dag trots hårt slitage.

Återbrukat material

Att återanvända byggnadsmaterial är ett sätt att spara på jordens resurser och att minska byggnadens klimatavtryck. Cradle to Cradle-principen (på svenska ibland översatt till Vagga till vagga-principen) innebär att så lite råvaror som möjligt ska användas och så lite avfall som möjligt produceras under byggnadens livslängd. Naturens egna processer står som modell även för mänsklig produktion enligt Cradle to Cradle-principen, vilket innebär att avfall är näring, solen är den främsta energikällan och mångfald ska främjas. Istället för att döma ut eller skicka byggnadsmaterial till återvinning, är tanken att materialen så lång som möjligt består i den form de är och återanvänds i den formen så många gånger som möjligt. (McDonough och Braungart, 2002)

Lärande exempel - Backsippans förskola i Ronneby kommun

Ronneby kommun antog i början av 2012 ett generellt kvalitetsprogram för hållbar byggnation. Enligt programmet ska såväl nybyggnation som renovering av befintliga byggnader i kommunens regi leva upp till mätbara mål inspirerade av Cradle to Cradle-principer. Backsippans förskola med sex avdelningar invigdes 2014. Personalen inklusive driftpersonalen fick utbildning om Cradle to Cradle och var med under hela utvecklingen av förskolan så att bland annat materialens funktionskrav blev tydliga. Även entreprenören och underentreprenören utbildades.

För att säkerställa att allt byggmaterial var så giftfritt som möjligt bedömdes det av kemister innan det köptes in. Detta underlättade hälsosamma val och kunskapen om varje produkt finns också sparad för fortsatt underhåll av byggnaden. Specialutformade heltäckningsmattor finns i några lekrum. Mattorna är ljuddämpande och fångar upp fina partiklar från luften och binder dem tills de dammsugs. Mattorna läggs i plattor så att vissa delar kan bytas ut vid behov utan att hela golvet behöver läggas om.

Materialens påverkan på människors hälsa

Byggnadsmaterialen påverkar även vår fysiska hälsa genom att de avger kemiska ämnen – så kallade emissioner. En del material avger ämnen som kan ge upphov till allergier och andra besvär. I vissa fall kan ämnena vara cancerogena eller hormonstörande. Barn och unga är känsligare för emissioner än vuxna.

Materialval inomhus i förskolor och skolor

Barn och unga upplever och använder sin miljö annorlunda än vuxna. De är ofta i nära kontakt med golv och väggar och ytskikten slits därför på ett annat sätt. Materialen behöver tåla slitage utan att förlora sitt värde och vara lätta att städa och underhålla. Vid val av inredning och byggmaterial är det viktigt att redan från början välja lågemitterande produkter och material i allt från stomme, isolering och ytskikt (inklusive färg) till inredning, leksaker och förbrukningsmaterial.

Golvmaterial

Golvet är en central del av förskolans inomhusmiljö. Barnen springer, kryper, sitter, ligger, sover, rullar och leker på golvet. Även barn i skolans lägre årskurser vistas mycket på golvet, för såväl fri lek som pedagogisk verksamhet. Därför behöver golven på vistelseytorna vara behagliga att gå och sitta på, både i temperatur och struktur. På förskolan behöver de också vara tillräckligt mjuka vid fall och inte alltför hala. Golvmaterialen behöver vara slitstarka och lättstädade, och kan med fördel ha en ljuddämpande funktion.

Olika material kan kombineras och anpassas för att både motsvara funktions- och hygienkrav och skapa en inbjudande miljö som utstrålar värme. Trägolv och textila golv liksom mattor av linoleum eller kork är såväl behagliga som hälsosamma att leka på förutsatt att de städas och underhålls på rätt sätt. Viktigt att beakta är att olika golvmaterial kan kräva olika städteknik, vilket verksamhetsutövaren behöver ha kunskap om.

Exempel: Adolfsbergsskolan i Knivsta

På Adolfbergsskolan i Knivsta togs beslutet att lägga textilgolv på stora ytor. Textilgolv medför ett mer resurskrävande underhåll än till exempel plastgolv, men kommunen beslutade att fördelarna med ett textilgolv - bättre ljudmiljö och behagligare att sitta på - var större än nackdelarna. För att underlätta städningen och förlänga golvets livslängd tas skor som används ute av och ställs i skohyllor/skåp vid ingången. Läsk och dylikt får inte drickas i byggnaden och tuggummi får inte ätas inomhus.

Entrépartier

Entrépartiernas material behöver tåla smällar från bollar och skor, utan att för den sakens skull ge ett kargt och ogästvänligt intryck. Sten kan exempelvis bearbetas så att ytan blir blank och len samtidigt som den är tålig mot slitage och lättstädad.

Textilier

Textilier har en ljuddämpande effekt och skapar en mjuk, inbjudande miljö. Stora mattor är behagliga att sitta eller ligga på och har samtidigt en platsskapande och ljuddämpande effekt. De behöver dock vara tåliga och lättstädade.

Förskolans inredning

På förskolan finns många lösa inventarier som behöver vara hälsosamma samtidigt som de är hållbara. Små barn stoppar saker i munnen som inte är tänkta att tuggas på, vilket behöver tas med i beräkningen vid val av både pedagogiskt material och inredning. Vilmadrasser, leksaker, dukar, mattor och halkskydd är exempel på föremål som inte sällan emitterar skadliga ämnen (IVL Svenska miljöinstitutet, 2020).

Ljudmiljön är ofta en utmaning på förskolan. Ljuddämpning kan integreras i såväl golv som tak och väggar beroende på vilka material som väljs. (Läs mer under rubriken Ljudmiljö i denna vägledning.)

Materialval utomhus

Fasadmaterial

Fasaden är byggnadens ansikte utåt och materialvalen har därför ett starkt symbolvärde. Detaljer och helhet samspelar, liksom varje enskild byggnad och den kringliggande bebyggelsen. Fasadmaterialens bearbetning påverkar upplevelsen av skala och kan bidra till att en stor byggnadskropp upplevs mer begriplig för ett barn.

Lärande exempel: Hemsjö skola i Alingsås kommun

Hemsjö skola söder om Alingsås är en F-6 skola bestående av en grupp byggnader intill en kyrka från 1800-talets mitt. Skolbyggnaderna har träfasader i olika färger med lekfulla detaljer. Genom håltagningar som anspelar på snickarglädje och lövsågeri förhåller den sig såväl till den omgivande kulturmiljön på ett närmast pedagogiskt sätt som till barnens perspektiv och upplevelse av skala.

Markmaterial

Markmaterial som sand och barkflis har fördelen att de är naturliga och lätt kan integreras i leken, men de behöver fyllas på regelbundet. De har också en begränsad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Konstgräs och platsgjutna gummiytor blir allt vanligare på förskolegårdar och skolgårdar. Gummiytornas fördel är att de både är tillgängliga för alla och uppfyller kraven för fallmaterial under klätterställningar och gungor. Dock kan de bli mycket varma sommartid och mycket hala och hårda vintertid, och de har en begränsad livslängd. Gummimattor och konstgräs som innehåller gummigranulat från återvunna däck innebär en exponering för ämnen som påverkar såväl människors hälsa som miljön negativt genom spridning av mikroplaster. Alternativa, mer hälsosamma fyllnadsmaterial finns att tillgå för att minska friktionen, exempelvis granulat av kokos och kork.

Natursten är tåligt mot slitage och kan återvinnas. Ytan kan bearbetas på olika sätt för att skapa kontraster visuellt och i ytans struktur. På samma sätt kan exempelvis betong och asfalt användas för att skapa upplevelsemässig variation på marken och öka orienterbarheten i utemiljön.

Lekredskap

Bildäck är olämpliga som lekredskap (exempelvis som gungor). Äldre däck kan innehålla särskilt farliga ämnen, så kallade högaromatiska oljor (HA) som bland annat är cancerframkallande. HA-oljor är förbjudna i däck sedan 2010. Nya däck är något bättre än gamla, men det finns andra hälsosammare alternativ för lekredskap. Läs mer på Kemikalieinspektionens webbplats under Relaterad information.

Trä ger ett varmt intryck, åldras oftast på ett bra sätt utan att vara tryckimpregnerat och kan repareras förhållandevis enkelt vid behov. Lämpliga träslag kan vara robinia, ek eller lärk. I tryckimpregnerat virke kan det finnas träskyddsmedel med olika ämnen som är mer eller mindre giftiga. Sliprar impregnerade med kreosot är särskilt olämpliga, eftersom ämnet är cancerframkallande och förstör grundvattnet. Det finns även alternativa träskyddsbehandlingar, exempelvis värmebehandling, som är mer hälsosamma och miljömässigt hållbara.

Växtmaterial

Vegetation är ett av de viktigaste materialen i en rik utemiljö. Växter ger årstidsvariation och sinnesintryck som bidrar till återhämtning. Stora träd ger skugga, skyddar från alltför stor exponering för UV-ljus och förbättrar lokalklimatet. Vegetationen har även pedagogiska värden. Med hjälp av växter går det att anlägga biotoper på gården som visar ekologiska samband i naturen. Växtlighet ökar också gårdens biologiska mångfald och gynnar djurlivet.

En tät, flerskiktad vegetation med en blandning av träd, buskträd och buskar kan skapa en rik lek- och vistelsemiljö på en relativt liten yta. Växtmaterialet behöver planeras och väljas så att miljön blir tålig mot slitage. Örter och lökväxter placeras med fördel vid buskarnas bas, där grenarna gör att de inte lika lätt trampas ner. Allergena och giftiga växter får inte förekomma, exempelvis nötbärande träd och buskar. Växter som sprider pollen eller har starkt doftande blommor kan ge allergi och överkänslighetsreaktioner.

Material som fungerar för alla

Inomhus

För personer med synnedsättning är ljushetskontraster i miljön viktiga för orienterbarheten. Kontraster i ljushet mellan olika byggnadsdetaljer kan skapas med hjälp av såväl olika material som olika färger. (Läs mer om färgernas betydelse under rubriken Färgsättning i denna vägledning.) Materialets yta och struktur påverkar ljusheten (oberoende av kulör). Det är svårare att skapa tydliga kontraster med material som reflekterar ljuset. Exempelvis är borstat aluminium bättre än ”slätt” stål på hissdörrar eftersom det ger mindre reflektioner. Undvik därför blanka material på platser med starkt ljus. En ljushetsmätare kan användas på materialprover redan vid projekteringen för att uppnå en så bra ljushetskontrast som möjligt mellan olika byggnadsdetaljer. (Newman, 2009)

Utomhus

Solljus, skuggor och reflexer påverkar ljushetskontrasten mellan olika material utomhus. Kontrasterna ändras med årstiderna och beroende på om materialet är vått eller torrt. Vissa material bleks med tiden, vilket kan påverka ljushetskontrasten mot andra material.

Olika material kan användas för att skapa ledstråk och orienteringspunkter i utemiljön. Rabatter, grus, gräsmattor och buskar avviker i såväl ljushetskontrast som taktilitet mot en gångyta. (Newman, 2009) På fasaden kan ett avvikande material användas för att tydliggöra var exempelvis entréerna finns.

Att skapa en tillgänglig utemiljö som inte blir för tillrättalagd eller domineras av hårdgjorda eller konstgjorda ytor kräver särskild eftertanke. De ojämnheter i marken som exempelvis grus, gräs och barkflis medför kan göra miljön svårframkomlig med rullstol. Spänger genom gårdens mer lummiga och vilda delar är ett sätt att erbjuda även barn och unga med nedsatt rörelseförmåga taktila upplevelser och tillgång till en utemiljö bestående av naturmaterial.

Materialval som en del av pedagogiken

Materialvalen kan utgöra en del av den pedagogiska idén. Ett exempel är waldorfskolorna där hela gestaltningen, och inte minst byggnadsmaterialen, speglar naturens grundprincip - ständig förändring, förvandling, växande och åldrande. För att tydliggöra kopplingen mellan människa och natur har waldorfskolorna som vision att använda naturliga material som trä, betong, sten, ull och bomull i byggnaden och inredningen. Eventuell ytbehandling byggs upp i flera skikt med en så kallad pigmenterad lasyr som ger väggen eller möbeln en kulör samtidigt som materialet som bemålas, exempelvis betong eller trä, syns igenom. Ytan får på så sätt en naturlig karaktär. (Libendörfer, 2013)