Förskolan och skolan som en del av samhällsbygget

Skolor och förskolor är en viktig del av den gestaltade livsmiljön och fyller en central funktion i många människors vardag. Genom att sätta dessa miljöer i ett större sammanhang och se dem som en strategisk planeringsfråga läggs grunden för väl utformade lärmiljöer. Då kan också deras potential att bidra till en hållbar samhällsutveckling tas omhand.

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen Av den gemensamma miljön.

Målet för Gestaltad livsmiljö, Prop. 2017/18:110.

Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Skolor och förskolor är en strategisk samhällsplaneringsfråga

Adolfsbergsskolan i Knivsta är ett exempel på hur en medveten lokalisering ger mervärden för hela stadsdelen. Lokalisering och placering gjordes efter analys av området, tomten, skolgårdens yta, möjligheter till samutnyttjande och kommunikationer. Skolan byggdes först och därefter byggdes bostäder och samhällsfunktioner. Landskapsarkitekt: Karavan landskapsarkitekter AB. Foto: Göran Ekeberg

Omsorgsfullt gestaltade förskolor och skolor är inte bara en utbildningsfråga utan även en viktig fråga för byggande av ett långsiktigt hållbart samhälle. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv är lärmiljöer en av flera viktiga funktioner som behöver finnas för att staden, orten eller bygden ska fungera. Förskolor och skolor utgör en viktig del av den sociala servicen, av kulturmiljön och av grönstrukturen. Det är också en stor arbetsplats. Rätt lokaliserade kan förskole- och skolmiljöerna bidra till möten, social sammanhållning och positivt identitetsskapande. Rymliga och grönskande utemiljöer kan bidra med ekosystemtjänster och främja såväl fysisk som psykisk hälsa hos dem som vistas i dem. Lokaliseringen påverkar också möjligheten för barn och vuxna att ta sig till skola och förskola till fots, per cykel eller med kollektivtrafik.

Flera olika aspekter behöver beaktas i planeringen

Grönskande friytor vid skolor och förskolor är inte bara en viktig fråga för lärmiljöerna. De utgör också en del av kommunens totala grönstruktur och kan bidra med flera ekosystemtjänster. På Källans skola i Ystad finns en djungelliknande del med mycket vegetation och försänkningar i terrängen. Hit leds allt dagvatten från fastigheten för att fördröjas, i viss mån infiltreras och renas innan det går ut i dagvattensystemet. Planteringarna bidrar också med skugga, upplevelserika lekmiljöer och till biologisk mångfald. Landskapsarkitekt: Edge. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Lokaliseringen av förskolor och skolor behöver ta hänsyn till flera olika aspekter som demografiska variationer, bostadsbyggande, förtätning, kapacitet hos befintliga skolor och förskolor, enheternas storlek, tillgång till mark och ekonomiska förutsättningar. Det fria skolvalet och etableringen av fristående förskolor och skolor kan också göra det mer komplext för kommunen att planera och dimensionera rätt. För att kunna beakta alla dessa aspekter och samtidigt dra nytta av potentialen som förskolor och skolor kan bidra med i samhällsutvecklingen är det angeläget att dessa frågor kommer in tidigt i planeringsprocessen. Såväl skolstrukturen som utemiljöerna behöver behandlas som allmänna intressen av väsentlig betydelse i översiktsplaneringen.

Investeringar med olika tidshorisont

Att planera och utveckla förskolor och skolor innebär en avvägning mellan olika ekonomiska perspektiv som har olika tidshorisonter. Exploaterings- eller ombyggnadskalkyler, som behöver gå ihop här och nu, behöver vägas mot långsiktiga kostnader för drift och underhåll över tid, liksom mot de samhällsekonomiska vinsterna som en skola av hög kvalitet medför.

Oavsett om det ska byggas en ny förskola eller skola eller om en befintlig miljö ska byggas om, innebär det initialt en stor investering för kommunen eller för den fristående skolhuvudmannen. Samtidigt är det en långsiktig investering i ett fastighetsbestånd som kan ge stora och varaktiga vinster på såväl individ- som samhällsnivå.

Förskolan och skolan som mötesplats

Lokalisering och utformning av förskolor och skolor kan stärka jämlikheten och integrationen i samhället. Strategiskt placerade och väl utformade kan dessa miljöer utgöra viktiga mötesplatser för människor med olika bakgrund både under både skoltid och på fritiden.  Tillsammans med bibliotek, simhallar, kulturhus, parker och offentliga platser är skolor och förskolor en del av en social och kulturell infrastruktur i samhället. Behovet av icke-kommersiella mötesplatser är stort för såväl organiserad verksamhet som spontana möten. Vid såväl nybyggnad som omvandling av befintliga skolor och förskolor är det möjligt att skapa platser där olika grupper av människor får anledning och möjlighet att mötas.

Sedan 2015 finns den kommunala skolan Adolf Fredriks musikklasser, som sedan 1939 legat i Stockholms innerstad, även på Farsta grundskola. Tack vare att aulan i Farsta ligger i en separat byggnad är det lätt för skolan att anordna konserter och andra evenemang som riktar sig till allmänheten. Foto: Sara Sjöblom

På landsbygden kan skolan vara särskilt viktig som mötesplats och en förutsättning för samhällets överlevnad och utveckling.

Svågagården i Hudiksvalls kommun inrymmer en rad olika kommunala verksamheter. Samnyttjande är en grundförutsättning för att det ska kunna finnas kommunal service på orten. Kvällstid används lokalerna även av föreningslivet. Foto: Cecilia Svensson

Att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning

Enligt skollagen (2010:800) har alla barn rätt till en likvärdig utbildning, oavsett skolform och var i landet den anordnas. (1 kap. 8 och9 §§ Skollagen) Det betyder inte lika mycket resurser överallt, utan att förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där hänsyn ska tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov. Likvärdighet är snarare en fråga om att skapa förutsättningar för lika livschanser. (SOU 2020:28)

En stor utmaning för att uppnå likvärdighet är skillnaderna och segregationen mellan olika skolor. Lokaliseringen kan ha betydelse för segregationen eftersom den påverkar upptagningsområdet och därmed vilka personer som möts i sin vardag. Utöver lokaliseringen kan också en omsorgsfull utformning av enskilda skolor och förskolor bidra till det kompensatoriska uppdraget och öka likvärdigheten. Den fysiska miljön har ett starkt symbolvärde och kan kommunicera till varje barn och elev att hen är viktig och värd en skola som ger likvärdiga möjligheter.

Aktiva skolvägar främjar hälsa och miljö

Att som elev kunna ta sig till skolan på egen hand påverkar såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet. Forskning visar att barn som går eller cyklar till skolan känner sig piggare och gladare under en betydligt större del av skoldagen än barn som har blivit skjutsade i bil. Barn som går eller cyklar presterar också bättre i skolan. (Westman, J. 2017)

Lokalisering av förskolan och skolan, närheten till hemmet och tillgången till säkra gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik är avgörande för valet av färdsätt för såväl barn och föräldrar som för elever och personal. Att minimera biltransporterna till och från förskolan och skolan bidrar till mindre buller, minskade utsläpp, färre trafiksäkerhetsproblem med trängsel samt mindre behov av ytor för parkering, lämning och hämtning. Dessutom bidrar det till delar av den dagliga motionen för såväl barn och unga som vuxna.

Säkra gång- och cykelvägar till förskolan och skolan samt möjlighet att ta sig dit med kollektivtrafik bidrar till hälsa och välbefinnande, hållbart resande, minskade utsläpp, minskat buller och minskat behov av parkeringsplatser. Foto: Heléne Bogren/Boverket

Samnyttjande på barnens villkor

En vanlig strategi för att skapa mötesplatser, att klara ekonomin eller hantera brist på mark är samnyttjande av byggnader och utemiljöer. Samnyttjande innebär att delar av förskolans eller skolans lokaler kan användas både av skolverksamheten och av andra verksamheter. För utemiljön kan det handla om exempelvis en förskola eller skola som använder en bostadsgård eller en park som utemiljö, eller idrottsverksamhet som använder delar av en skolgård på kvällar och helger.

Samnyttjande medför många möjligheter, men också utmaningar. Det kan påverka barnens känsla av trygghet och tillhörighet negativt. För att fungera i praktiken behöver samverkan utgå från barnen behov och bygga på en kontinuerlig dialog mellan de olika verksamheterna.

Idrottshallar samnyttjas ofta av skola och föreningsliv som här i Hermodsdal i Malmö. Foto: Dennis Petersson, Malmö stad

Varierande behov ställer krav på flexibilitet och omställbarhet

Behovet av förskolor och skolor i ett område kan variera över tid beroende på bostadsområdets karaktär, demografiska förändringar och bostadsbyggande.

Kommunen behöver ta höjd för ett varierande behov av utbildningsplatser och ha tillräcklig kapacitet utan att ha för mycket tomma lokaler. För att hantera det varierade behovet av platser i förskola och skola, på både kort och lång sikt, kan det behövas lokaler med en viss flexibilitet liksom lokaler som kan ställas om till annan verksamhet. Samtidigt kan flexibla och omställningsbara lokaler vara kostnadsdrivande på kort sikt. Ekonomiska konsekvenser behöver därför beaktas med olika tidshorisonter och ur ett kommunövergripande perspektiv.

Film: Förskolan och skolan som en del av samhällsbygget

Filmad presentation från konferensen Framtidens stadsutveckling, arrangerad av Dagens samhälle den 26 oktober 2021. Filmen är 15 minuter.

Avsnittets innehåll

Samhällsbyggnad är komplext. Många aspekter och intressen behöver vägas mot varandra. I den här delen av vägledningen tar vi upp hur kommunen kan arbeta med utveckling av förskolan och skolan som en del av ett större sammanhang genom: