Arkitekturen som kraftfullt verktyg för att möta aktuella samhällsutmaningar

Arkitekturen kan vara ett kraftfullt verktyg för att möta aktuella samhällsutmaningar. Klimatförändringar, digitalisering, ökad segregation och en åldrande befolkning är exempel på stora utmaningar som samhället i dag står inför och där arkitekturen kan bidra till lösningar.

Samhället står inför stora utmaningar. Människor, varor, tjänster och information rör sig globalt, i allt snabbare takt och i allt större omfattning. Både person- och godstransporter väntas öka. Den digitala utvecklingen går snabbt och leder till strukturella förändringar genom bland annat ökad näthandel. Städer och regioner konkurrerar med varandra om att attrahera nya invånare och verksamheter. Mindre städer och platser utanför de stora städerna och kranskommunerna riskerar att tappa i befolkning och utbud.

Den generella trenden är att skillnader mellan olika områden i samhället ökar. Boendesegregation skapas när hushåll med olika inkomster separeras geografiskt och då en ojämn fördelning av service och andra resurser i samhället sker. Vidgade arbetsmarknadsregioner och mer perifert lokaliserade fritidsaktiviteter förutsätter allt mer transporter och utvecklad infrastruktur, vilket tillsammans med bland annat ett ökat uttag av naturresurser och klimatutmaningar förändrar landskapet och vår gestaltade livsmiljö.

Gestaltad livsmiljö

Politiken för gestaltad livsmiljö visar på hur vi med arkitektur, form, design, konst och kulturarv kan förändra samhället och möta samhällsutmaningar. Helhet, samverkan, tvärsektoriella perspektiv och bred kompetens samt ansvarstagande är framgångsfaktorer. Gestaltad livsmiljö är något fysiskt men också ett synsätt som måste finnas med hela vägen från planering, byggande till förvaltning. Det rör såväl ny bebyggelse som befintlig, såväl hus som det gröna och mellanrummen, från de stora landskapen till dörrhandtaget samt hela skalan från översiktlig planering till genomförande och förvaltning.

Arkitekturens betydelse för hållbarhet

I planerings- och byggprocessen är arkitektur det övergripande verktyget. Arkitekturen har betydelse för både funktion, upplevelse och robusthet och kan vara ett kraftfullt verktyg för faktisk förändring och hållbar utveckling. När vi skapar och utvecklar arkitekturen är det viktigt att göra medvetna val och avvägningar och att skapa balans mellan hållbarhetsdimensionerna: socialt, miljömässigt, kulturellt och ekonomiskt. Med utgångspunkt i målen för Agenda 2030 ger vi här exempel på arkitekturens betydelse för hållbarhet kopplat till sju övergripande teman. Många fler målområden har naturligtvis bäring på arkitektur-, form- och designpolitiken, se vidare ”Politik för gestaltad livsmiljö”.

Du kan läsa mer om syftet med politiken för gestaltad livsmiljö och dess innehåll på sidan ”Om gestaltad livsmiljö”, länk finns under "Relaterad information".