Internationell påverkan

Beslut som tas inom EU och FN påverkar hur vi i Sverige bedriver fysisk planering. Fysisk planering är inte ett kompetensområde för EU. Trots detta tas det många initiativ och fattas många beslut inom EU som påverkar förutsättningarna för regional utveckling, mark- och vattenanvändning och fysisk planering.

Flera faktorer påverkar svensk planering

EU:s miljölagstiftning får konsekvenser för hur vi i Sverige bedriver fysisk planering men även andra icke bindande instrument kan få stor betydelse. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att stärka ekonomisk och social sammanhållning i EU genom att korrigera bristande balans mellan dess regioner. Många svenska kommuner och regioner har fått möjlighet att adressera planeringsrelaterade utmaningar genom ERUF-finansierade projekt. Utöver EU:s finansiella instrument tas policydokument och strategier fram som anger riktlinjer och tydliggör EU:s prioriteringar inom olika områden. Även om policydokumenten inte är bindande rent juridiskt kan de ändå få återverkningar på planeringen genom att påverka den politiska dagordningen och uppmärksamma vissa frågor som får prioritet framför andra.

Konventioners påverkan

Inom FN tas olika program och konventioner fram. Sverige förbinder sig sedan att följa dem genom att ratificera dessa globala överenskommelser. Barnkonventionen är ett exempel som antogs av FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades i Sverige 1990. År 2018 beslutade riksdagen om att göra Barnkonventionen till svensk lag och denna lag trädde sedan i kraft år 2020. Konventionen om biologisk mångfald är ett annat FN-fördrag som antogs på Rio-konferensen 1992. Sverige undertecknade konventionen år 1993, samma år som den trädde i kraft, och har sedan 2010 införlivat konventionens mål i Sveriges miljömålsarbete.