Gestaltning av offentliga miljöer - lärdomar från 13 projekt

Granskad: 12 december 2023

Gestaltningen av en plats är central för hur väl den fungerar och hur uppskattad den blir. En väl utformad plats kan medföra att människor trivs, att de bor kvar och att skadegörelse minskar. Skapandet av väl fungerande offentliga miljöer gynnas av samverkan i ett tidigt skede mellan vitt skilda kompetenser och erfarenheter.

Samverkan kring gestaltning

Regeringsuppdraget "Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer" genomfördes 2010-2014 som ett samarbete mellan Boverket, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och ArkDes. Utgångspunkten var att stärka en helhetssyn i planering och byggande av offentliga miljöer. Förutom att stödja enskilda projekt arrangerades även exempelvis en rad möten och seminarier för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Uppdraget skapade en tillfällig men efterfrågad arena för att lyfta fram goda exempel på samverkan, medborgardialoger och gestaltning. Samverkan har fortsatt efter avslutat uppdrag, läs mer om detta under rubriken ”Fyra myndigheter i samverkan” som du hittar i "Relaterad information".

Tretton projekt finansierades

För att få fram inspirerande och metodutvecklande exempel avsattes särskilda medel. De tretton projekt som beviljades ekonomiskt stöd varierade i storlek, var spridda över hela landet samt belyste olika förutsättningar i planerings-, projekterings- och byggskeden. Projekten hade också olika projektägarskap, ekonomiska ramar, teknisk komplexitet, medverkande kompetenser och strategier för medborgardialoger. Resultaten är samlade i boken "Konsten att gestalta offentliga miljöer – samverkan i tanke och handling" som du hittar på Statens konstråds webbplats, se "Relaterad information".

Några slutsatser

I arbetet med regeringsuppdraget kunde ett antal slutsatser dras. Här kan du läsa några av dessa.  

Betydelsen av tidigare skeden och dialog

Det är en fördel om gestaltningsfrågorna tas upp i tidiga planeringsskeden, innan upphandlingar har genomförts och definitiva beslut har fattats. Senare är det ofta svårt att svårt att etablera nya samarbeten eller föra in nya frågor. Genomförda projekt har bekräftat betydelsen av att involvera medborgare i tidiga planeringsskeden. Hur medborgardialoger organiseras och genomförs är ett viktigt utvecklingsområde för att öka delaktigheten i utformningen gemensamma miljöer. Att utgå från platsens unika kvalitéer och historia är grundläggande.

Plan- och bygglagen behöver utvecklas

Inom uppdraget har Plan- och bygglagens begränsningar uppmärksammats, bland annat svårigheten att säkerställa immateriella värden, så som rörelsemönster och siktlinjer, samt rumsliga och kulturhistoriska samband. Även det faktum att regelverket erbjuder fler instrument för gestaltning av enskilda objekt än för miljöer i sin helhet har varit en utmaning. Flera projekt har haft ambitionen att vald gestaltning ska prägla platsen under flera decennier, en önskan som är svår att garantera med en detaljplan.

Konstens roll för medborgardialog

Konst kan på olika sätt vara ett användbart redskap i dialogen med medborgare. Genom att lyfta fram levda erfarenheter på en plats och koppla dem till exempelvis en planeringsprocess kan konst vara ett redskap för att öka ett förändringsarbetes demokratiska grund. Det konstnärliga uttrycket kan i sig vara en brygga till de som bor och verkar på en plats: att få ta del av konstnärligt arbete kan skapa utrymme för samtal om miljön man befinner sig i och den enskildes tankar om denna. Samtidigt kan även möjligheten till eget skapande generera såväl dialog som konkreta fysiska bidrag till pågående diskussion. Å andra sidan kan en konstnärligt gestaltad process användas som en katalysator i ett förändringsarbete. Inom denna kan konstnären vara en neutral part mellan medborgare och kommunala tjänstemän, vilket ofta gynnar de som i vanliga fall inte brukar komma till tals.

Följeforskning om att verka tillsammans

För att ytterligare stärka metodutvecklingen följde Avdelningen för urbana och regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan uppdraget. Resulterat presenteras i följeforskningsrapporten "Att verka tillsammans – erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer". Rapporten diskuterar bland annat deltagandets villkor, olika sätt att organisera samverkan samt gestaltning av offentliga miljöer som en del i samhällsbyggandet.

Slutrapportering till regeringen 2014

Lärdomar och erfarenheter har i februari 2014 förmedlats till Kulturdepartementet. I slutrapporten framgår att samverkan mellan de fyra myndigheterna består. Slutrapporteringen består av följande delar:

  • Slutrapport "Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 2010-2014"
  • Boken "Konsten att gestalta offentliga miljöer – samverkan i tanke och handling"
  • Boken "Att verka tillsammans – erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer"
  • Sammanställning av kommunikationsaktiviteter
  • Sammanställning av pressklipp och media

Du hittar bland annat boken ”Konsten att gestalta offentliga miljöer – samverkan i tanke och handling” och kan läsa mer om genomfört arbete på Statens konstråds webbplats, ta del av länken i "Relaterad information".

Boverket (2023). Offentliga miljöers gestaltning. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/offenliga-miljoers-gestaltning/ Hämtad 2024-11-21