Höga temperaturer och värmebölja

Markanvändningen har stor betydelse för uppkomst av höga temperaturer vid värmebölja. Det finns en nationell värmekartering som kan användas för att analysera åtgärdsbehov i befintlig bebyggelse. Utveckling av grön- och blåstruktur kan användas för att hantera problematik med höga temperaturer.

Underlag från nationella myndigheter

MSB tillhandahåller en karttjänst med nationell värmekartering. Värmekarteringen är användbar för att identifiera både bebyggelseområden med höga temperaturer och var det finns områden där det går att få svalka.

I karttjänsten visas högsta marktemperaturen som registrerats under åren 2017–2022. Karttjänsten innehåller även en bakgrundskarta som är användbar vid tolkning. Det förekommer vissa artefakter (mätstörningar) i kartorna och därför är det viktigt att ta del av det tillhörande tolkningsstödet när kartorna används. I karttjänsten finns möjlighet att ladda ner data per kommun, per län samt för hela landet.

Mer information om karttjänsten finns på MSB:s webbplats.

Beredskap för värmebölja (på MSB:s webbplats)

Bra att veta inför riskanalys – Höga temperaturer och värmebölja

Vegetation och vatten bidrar till att dämpa höga temperaturer. Foto: Matilda Holmqvist/Scandinav

Påfrestningar på människors hälsa kopplat till höga temperaturer är starkt beroende av lokalspecifika förhållanden i tätortsbebyggelse. Markanvändningen har stor betydelse och områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation är särskilt utsatta.

Värmekartering kan användas för att analysera åtgärdsbehov i befintlig bebyggelse. Det kan till exempel ge stöd för bedömning av eventuellt behov att öka andelen grönytor i anslutning till områden med markanvändning som är särskilt känslig för höga temperaturer, såsom sjukhus, vårdinrättning, äldreboende eller skolverksamhet. Exempelvis finns en studie av Stockholms stad med flera olika analyser, bland annat om förskolors tillgång till svalkande grönområden i omgivningen.

Strålningstemperatur uppmätt från satellit (på Miljöbarometern, Stockholm stads webbplats)

Utveckling av grön- och blåstruktur

Vegetation och vattenytor kan bidra till att dämpa höga temperaturer i den byggda miljön. Temperaturen sänks genom att vatten avdunstar från växter, icke-hårdgjord mark och vattensamlingar samt genom att vegetationen skuggar och förhindrar uppvärmning av ytor. Utveckling av grön- och blåstruktur kan användas för att hantera problematik med höga temperaturer vid värmebölja. Boverket har flera vägledningar som kan ge stöd i arbetet.

Grönska och vatten reglerar temperaturen vid värmeböljor

Reglering av lokalklimat

Ta fram en grönplan

Ekosystemtjänster i planering - metod

Andra metoder för värmekartläggning

Långvarig värme kan ge påfrestningar. Foto: Fredrik Ludvigsson/Scandinav

Det finns flera olika metoder som kan användas för värmekartläggning med olika fördelar och begränsningar. En översiktlig kartering av varma och svala områden kan många gånger vara tillräckligt för bedömningar kring utveckling av grön- och blåstruktur i översiktsplaneringen.

Här följer exempel på andra karteringsmetoder.

• Analys av data om marktäckning med hjälp av ett geografiskt informationssystem, GIS. Metoden beskrivs i en vägledning av Folkhälsomyndigheten. 
• Modellberäkning av strålningstemperatur där en digital terrängmodell av stadsmiljön kombineras med meteorologiska mätdata. Ett exempel på sådan värmekartläggning har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro.

Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Värmekartering Örebro tätort (på Planeringskatalogen)