Material i byggnader

Byggregler om material handlar om att byggnader ska utformas med hänsyn till material så att det inte uppstår en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Dessa nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. 

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för material i byggnader. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma och bygga och även till dig som arbetar med att pröva och bedöma om reglerna blir uppfyllda.

Kraven på material preciseras i Boverkets byggregler

Det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö finns i plan- och bygglagen, PBL, och preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Boverkets byggregler preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd med hänsyn till bland annat material i byggnader för att uppfylla det tekniska egenskapskravet.

Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnad får kraven anpassas om det finns skäl. 

Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (i Boverkets författningssamling)

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Nya byggregler börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler om hygien, hälsa och miljö börjar gälla den 1 juli 2025.  De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

• kräver bygglov och ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026
• kräver anmälan och anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026
• varken kräver bygglov eller anmälan och arbetena påbörjas före den 1 juli 2026

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan om Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö sam hushållning med vatten och avfall.

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Krav gällande material i byggnader

Det tekniska egenskapskravet om hygien, hälsa och miljö i PBL preciseras i PBF. Ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. 

Sådana risker kan uppstå som en följd av exempelvis utsläpp av giftig gas, förekomst av farliga partiklar, eller gaser i luften eller farlig strålning. Risker kan också uppstå vid förorening eller förgiftning av vatten eller mark eller att det finns fukt i delar av byggnaden.

Boverkets byggregler

Boverkets nya byggregler preciserar det tekniska egenskapskravet genom att ange att det i byggnader inte får ingå material som påverkar byggnadernas inomhusmiljö eller närmiljö så att det uppstår oacceptabla hälsorisker.  

Vid en bedömning av om något utgör en oacceptabel hälsorisk ska hänsyn tas till sannolikheten för att olägenheten för människors hälsa uppstår och hur allvarliga konsekvenserna för människors hälsa kan bli.

Syftet med bestämmelsen är att byggherrar ska prioritera att välja bättre material och byggprodukter framför att exempelvis åtgärda risker med emissioner från material och byggprodukter genom att kapsla in dem eller öka ventilationen.

Egenemission kan påverka inomhusmiljön negativt

Från alla produkter avges flyktiga ämnen i större eller mindre omfattning. Dessa ämnen kan komma från produkten, från tillverkningsprocessen eller från efterföljande behandling. Denna avgivning är en produktegenskap och brukar benämnas egenemission eller emission. Om stora mängder av ämnen avges från en produkt kan det innebära att inomhusmiljön påverkas negativt. Men även produktegenskaperna kan påverkas negativt och minska livslängden på produkten. Detta gäller framför allt polymera material som plastprodukter. Ett exempel är krympning och försprödning av äldre PVC-mattor, där nedbrytningen av mjukgöraren har varit omfattande. Det kan därför även vara ett beständighetskrav att ha låga emissioner för vissa produkter.

När produkten är på plats kan avgivningen påverkas av hur konstruktionen är utformad eller av fukt och temperatur; fukt är ofta en orsak till att emissionerna ökar. I Boverkets byggregler finns krav på högsta tillåtna fukttillstånd, och när högsta tillåtna fukttillstånd bestäms ska kritiskt fukttillstånd användas, det vill säga när materialets avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. När kritiskt fukttillstånd bestäms kan hänsyn dessutom behöva tas bland annat till när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker.

Att välja byggprodukt ur ett inomhusmiljöperspektiv

Enligt Boverkets nya byggregler är byggherren ansvarig för att välja produkter med kända och dokumenterade egenskaper. Det innebär att byggherren behöver få uppgifter från tillverkaren om hur produkten är avsedd att användas och dess väsentliga egenskaper. För CE-märkta byggprodukter framgår detta av informationen i prestandadeklarationen och CE-märkningen. Tillverkaren kan dessutom komplettera prestandadeklarationerna med instruktioner och bruksanvisningar som behövs för att produkten ska fungera som avsett. Det kan till exempel handla om hur man ska hantera och förvara produkten eller om rekommendationer för den fysiska miljö där produkten ska installeras, till exempel när det gäller fukttillstånd, pH-värde och temperaturer.

Byggherren ska välja byggprodukt dels utifrån produktens egenskaper i sig, dels utifrån produktens känslighet för andra produkter eller för fukt. Kraftiga emissioner kan dessutom ge lukt. Produkten bör därför värderas med hänsyn till både avgiven lukt och till uppmätta emissioner. Vilka ämnen som är skadliga är relativt känt genom forskning, men det är mycket svårt att sätta gränsvärden för inomhusmiljön av flera skäl. Därför saknas det gränsvärden för inomhusmiljön i byggreglerna i dagsläget. Ett sätt för att begränsa påverkan på inomhusmiljön till följd av emissioner från byggprodukter är att tillämpa försiktighetsprincipen i miljöbalken. Detta görs genom val av byggprodukter som har låga emissioner. Försiktighetsprincipen tillämpas då så att emissioner jämförs inom en och samma produktgrupp. Alltså jämförs en linoleummatta med en annan linoleummatta och en papperstapet med en annan papperstapet. Jämförelser mellan olika typer av produkter bör inte göras.

Viss information om farliga ämnen följer med CE-märkta produkter när de säljs. Farliga ämnen i byggprodukter ska redovisas om de finns med i den så kallade kandidatförteckningen i EU:s kemikalieförordning Reach (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals), (EG) 1907/2026, och förekommer i högre halter än 0,1 viktprocent. För byggprodukter som är kemiska produkter ska det finnas ett säkerhetsdatablad om de innehåller farliga ämnen. Många byggprodukter har även information i form av frivilliga produktdeklarationer. Det finns även frivilliga bedömningssystem för att underlätta för byggherrar och entreprenörer att göra genomtänkta val. Läs mer om kandidatförteckningen.

Kandidatförteckningen – EU:s lista över särskilt farliga ämnen (på Kemikalieisnpektionens webbplats)

Reglerna om kemiska ämnen och blandningar samt kemikalier i varor är harmoniserade inom EU, och de finns i första hand i REACH. När det gäller emissioner av farliga ämnen från byggprodukter finns det däremot inga harmoniserade regler på EU-nivå. Här är det möjligt att istället ta fram nationella regler om det behövs. Sverige har sedan många år ett gränsvärde för emissioner av formaldehyd från träbaserade skivor. Gränsvärdet finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 

Övrig information om material i byggnader

Alla farliga ämnen är inte förbjudna eller reglerade

Alla farliga ämnen är inte förbjudna eller reglerade. Farliga ämnen kan därför finnas i "varor", ett begrepp som används inom EU:s kemikalieförordning REACH. Alla farliga ämnen avges dock inte till inomhusmiljön och påverkar den negativt. Den som är byggherre eller entreprenör måste skaffa sig kunskap om byggprodukterna som man vill använda. För att kunna göra det behövs information om byggproduktens eventuella innehåll av farliga ämnen, och om dess eventuella negativa påverkan på byggnadens inomhusmiljö eller närmiljö.

Reach-förordningen (på Kemikalieinspektionens webbplats)

Verktyg och guider för vägledning

Det krävs särskilda kunskaper för att bedöma om byggprodukter kan påverka inomhusmiljön eller närmiljön negativt. Kemikalieinspektionen har tagit fram ett webbaserat verktyg, PRIO, för den som vill påverka och arbeta förebyggande för att minska risker för människors hälsa och miljö från kemikalier.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett webbaserat verktyg, Kriterietjänsten, som ett stöd vid upphandling av exempelvis byggentreprenader. Kemikalier är en av de aspekter som tas upp i verktyget.

Verktyget PRIO (på Kemikalieinspektionens webbplats)

Hållbarhetskriterier (på Upphandlingsmyndighetens webbplats)

Läs mer om Kemikalieinspektionen och Upphandlingsmyndigheten i "Relaterad information".

Det finns även frivilliga bedömningssystem för att underlätta för byggherrar och entreprenörer att göra genomtänkta val. Som exempel kan nämnas BASTA, Byggvarubedömningen, Sunda Hus, Svanen och Folksams byggmiljöguide. Samtliga dessa är svenska bedömningssystem för byggprodukter som tagits fram av aktörer i byggbranschen. Det finns också bedömningssystem för hela byggnader, till exempel Miljöbyggnad, Svanen, BREEAM, WELL och LEED. Dessa system hanterar farliga ämnen i varierande omfattning.