Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Tillgänglighet och användbarhet
Regler om byggande

Tillgänglighet och användbarhet

Granskad: 16 december 2024

Kravet på tillgänglighet och användbarhet ska medföra att byggnader kan nås och användas även av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Byggreglerna preciserar utformningskrav och tekniska egenskapskrav om tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Preciseringen i byggreglerna gäller för byggnader vid uppförande och ändring. I byggreglerna finns också precisering av krav på tomt. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller kring tillgänglighet och användbarhet och hur byggregelsystemet är uppbyggt, samt hur kraven om tillgänglighet och användbarhet, bland flera krav, ska uppfyllas. Den vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Kraven på tillgänglighet och användbarhet preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven för byggnaders och byggnadsverks tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet på tillgänglighet och användbarhet ska medföra att byggnader kan nås och användas även av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

1 §
   En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Krav på byggnadsverk

Det finns tre undantag från kraven på tillgänglighet för byggnader i bygglagstiftningen:

  • fritidshus med högst två bostäder
  • arbetslokaler om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art
  • entrén till ett en- eller tvåbostadshus om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.

6 §
   Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 §
första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335) .

Kraven i PBL preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Det finns i PBF särskilt reglerat om när det ställs krav på tillgänglig och användbar hiss. 

4 §
   Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

18 §
   Om planförslaget ändras väsentligt efter granskningstiden, ska kommunen låta förslaget granskas på nytt. Lag (2020:76) .

18 a §
   På kommunens begäran ska länsstyrelsen tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande enligt 16 §, om
   1. kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning enligt 18 § äger rum, och
   2. länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis inte längre är relevant. Lag (2020:76) .

När krävs tillgänglig hiss?

Boverkets byggregler om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga preciserar kraven i PBL och PBF. I författningen preciseras kraven på byggnaden.

Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, BFS 2024:12 (i Boverkets författningssamling)

Boverkets byggregler om krav på tomter med mera preciserar krav på tomter. Krav på tillgänglighet och användbarhet för obebyggda tomter som ska bebyggas finns i författningens kapitel 2.

Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m., BFS 2024:13 (i Boverkets författningssamling)

Du kan läsa vägledning till Boverkets föreskrifter om krav på tomter med mera på sidan Tomter.

Tomter

Illustration över regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen där det börjar med PBL, sedan PBF och slutligen föreskrifter. Illustrationen visar på regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

Kraven gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda till exempel rullstol, rollator eller andra gånghjälpmedel. 

Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Nedsatt kognitiv förmåga kan till exempel vara nedsatt intellektuell förmåga och hjärnskada. 

Byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller inte för alla byggnader

Det finns några undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet redan i PBL. Då gäller inte heller Boverkets byggregler om tillgänglighet och användbarhet, och det handlar om tre fall.

  • Fritidshus med högst två bostäder behöver inte vara tillgängliga. Fritidshus definieras inte i PBL, PBF eller Boverkets byggregler. 
  • Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga och användbara om det är obefogat med hänsyn till verksamhetens art. I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar kan undantas. Undantaget får göras i sådana delar av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid vara tillgängliga och användbara. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 495) 
  • Entrén till ett en- eller tvåbostadshus behöver inte vara tillgängligt om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Undantaget gäller inte krav på tillgänglighet inne i en- eller tvåbostadshuset. 

6 §
   Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 §
första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335) .

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) 

Byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller både vid uppförande och ändring 

I byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet finns krav vid uppförande av nya byggnader. Det finns också krav vid ändring av byggnader. 

2 §

Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och ändring av byggnader för den ändrade delen.

Föreskrifterna i 2 och 3 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.

Föreskrifterna i 4 kap. gäller vid ändring av byggnader.

Kraven gäller inte enbart för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Om det är åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan får kraven anpassas och avsteg göras i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. 

8 §
   I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

Närmare om ändring av byggnader

Vid ändring av en byggnad är utgångspunkten att samma krav gäller vid ändring som för nya byggnader, men kraven för nya byggnader är aldrig direkt tillämpbara vid ändring. Vid ändring ska hänsyn tas till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning samt bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning. Det finns en specialreglering i PBL och PBF när det gäller möjligheterna att anpassa och göra avsteg ifrån tillgänglighetskraven vid ändring av byggnader.

7 §
   Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

23 §
   I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 §
första stycket andra meningen plan- och bygglagen (2010:900)
tillämpas på så sätt att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver
   1. vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och
   2. vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.

I det första kapitlet i byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet finns det övergripande bestämmelser som gäller för ändring av byggnader, för den ändrade delen. Det finns dessutom en särskild bestämmelse för ändring. Det är en bestämmelse som tydliggör byggherrens ansvar att i samband med projekteringen ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper innan ändringsarbeten påbörjas.

I kapitel 4 i byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet finns särskilda regler för ändring av byggnader. I kapitlet finns bestämmelser om 

  • anpassning vid ändring av byggnader
  • ändrad användning
  • varsamhet
  • förbud mot förvanskning
  • särskilt värdefull byggnad.

11 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på tillgänglighet och användbarhet som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om tillgängligheten och användbarheten i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Anpassning av krav på tillgänglighet och användbarhet vid ändring

Varsamhet och förvanskning vid krav på tillgänglighet och användbarhet

Det finns också två specialbestämmelser med utformningskrav för tillgänglighet och användbarhet vid ändring. 

Den ena specialbestämmelsen reglerar fallet att entréplanet i ett en- eller tvåbostadshus byggs till. Bestämmelsen medger under vissa förutsättningar att kommunikationsutrymme mellan den tillbyggda delen och den befintliga byggnaden utformas med en nivåskillnad som inte är tillgänglig och användbar.

4 §

En tillbyggnad i entréplanet av ett en- eller tvåbostadshus får utformas med en nivåskillnad som inte är tillgänglig och användbar, i ett kommunikationsutrymme mellan den tillbyggda delen och den befintliga byggnaden om

  • 1. det finns skäl enligt 1 § eller med hänsyn till stads- och landskapsbilden,
  • 2. det inte medför att den befintliga bostaden försämras med avseende på tillgänglighet och användbarhet, och
  • 3. nivåskillnaden utan svårighet kan göras tillgänglig och användbar i efterhand.

Den andra specialbestämmelsen reglerar fallet att ett flerbostadshus med fler än två våningar ändras och ändringen innefattar större ingrepp i trapphus, omdisposition av planlösningar eller omfattande ingrepp i byggnadens stomme. Det ställs då krav på att installera tillgänglig och användbar hiss om sådan saknas. Kravet behöver dock inte uppfyllas under vissa, angivna förutsättningar.

5 §

Vid ändringar av flerbostadshus med fler än två våningar ska en tillgänglig och användbar hiss installeras, om sådan saknas. Kravet gäller om ändringen innefattar större ingrepp i trapphus, omdisposition av planlösningar eller omfattande ingrepp i byggnadens stomme.

Kravet i första stycket behöver inte uppfyllas om det finns skäl enligt 1 § 2, 4, 6 eller 7, eller om det med hänsyn till boendekvaliteter är olämpligt.

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

5 §
   Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att pröva och handlägga lov och anmälan. Vid prövningen av en ansökan om lov, prövar byggnadsnämnden om kraven är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har byggnadsnämnden alltså bedömt att alla förutsättningar som prövats är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven, inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet och förvanskningsförbudet är uppfyllda. I dessa bedömningar gör byggnadsnämnden inte ett godkännande av att kraven är uppfyllda, utan de gör ett antagande.                                                                  

Byggnaders tillgänglighet och användbarhet både utformningskrav och tekniska egenskapskrav

Krav på tillgänglighet och användbarhet i byggnader finns som utformningskrav. Utformningskrav ska prövas vid bygglovet.

1 §
   En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
   Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

Krav på tillgänglighet och användbarhet i byggnader finns också som tekniskt egenskapskrav. Tekniska egenskapskrav ska hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet. Det som är granskat i bygglovet, det vill säga utformningskraven får inte tas upp igen inför startbeskedet.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

18 §
   För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

Om det är åtgärder som inte kräver bygglov men kräver anmälan gäller i stället att utformningskraven bedöms införs startbeskedet. Exempel på åtgärd som inte kräver bygglov men kräver anmälan är uppförande av komplementbostadshus, det vill säga attefallshus för bostadsändamål.

Utformningskrav och tekniska egenskapskrav finns i olika kapitel i byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet i byggnader. Uppdelningen har gjorts för att tydliggöra vad som är vad. Kapitel 2 innehåller utformningskrav vid uppförande av nya byggnader, medan kapitel 3 innehåller tekniska egenskapskrav vid uppförande av nya byggnader. I kapitel 4 om ändring finns två specialbestämmelser som är utformningskrav.

Certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL

Byggnadsnämnden kan kräva att en certifierad sakkunnig ska kontrollera att de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet är uppfyllda, när byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig. Uppgiften för en certifierad sakkunnig i tillgänglighet utifrån PBL är begränsad till att genomföra de kontroller av de tekniska egenskaperna som bestämts av byggnadsnämnden i kontrollplanen. Intyg ska lämnas av den sakkunnige beträffande det som kontrolleras, om bygglagstiftningens krav uppfylls eller inte. Byggnadsnämnden ska godta utlåtanden från sakkunniga vars kompetens har styrkts genom certifiering.

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen
(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

4 §
   Byggnadsnämnden ska godta certifierade kontrollansvariga och funktionskontrollanter samt utlåtanden från sakkunniga vars kompetens har styrkts genom certifiering. Nämnden ska även godta kontrollansvariga, funktionskontrollanter och utlåtanden från sakkunniga som har styrkt sin kompetens på annat motsvarande sätt enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:169).

Certifierade sakkunniga

En person som är certifierad sakkunnig inom tillgänglighet kan även jobba med andra arbetsuppgifter. Den certifierade sakkunnige kan göra andra uppgifter än att genomföra de kontroller som av byggnadsnämnden i kontrollplanen bestämts ska utföras av certifierade sakkunniga. Till exempel kan en byggherre anlita en certifierad sakkunnig tillgänglighet som konsult för att i ett tidigt skede få fram uppgifter om vilka möjliga lösningar som finns för att byggnaden ska uppfylla tillgänglighetskraven. Dessa andra arbetsuppgifter regleras inte i PBL och omfattas inte av bestämmelsen i PBF om att byggnadsnämnden ska godta utlåtanden från certifierade sakkunniga.  

Boverket har skrivit reglerna som anger vilka krav som gäller för att en person ska kunna bli certifierad som sakkunnig i tillgänglighet. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL. Motiv till TIL finns i konsekvensutredningen till TIL. Konsekvensutredningen skrevs när reglerna togs fram, alltså före 2011. När konsekvensutredningen skrevs fanns inte uppdelningen mellan utformningskrav och tekniska egenskapskrav i PBL. Utformningskraven granskas i bygglovet och ingår inte i kontrollen som en certifierad sakkunnig TIL ska göra.

Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2009:11 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2009:11) om certifiering av fristående sakkunniga kontrollanter av tillgänglighet (i Boverkets författningssamling)

Företaget Kiwa Sverige sköter certifiering av sakkunniga i tillgänglighet. Boverket utfärdar alltså inga certifikat. 

Sakkunnig av tillgänglighet enligt TIL 2 (på Kiwas webbplats)

Byggprodukter och material

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om byggprodukter och material.

7 §

Med byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper avses i denna författning produkter som tillverkats för att permanent ingå i byggnadsverk och som antingen

  • 1. är CE-märkta,
  • 2. är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ plan- och bygglagen (2010:900),
  • 3. har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, eller
  • 4. har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordningen (EG) nr 765/2008.

Såsom bedömning i enlighet med alternativ 3 eller 4 godtas även en bedömning utfärdad av ett organ inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Turkiet om organet på annat sätt än genom ackreditering för uppgiften enligt förordningen (EG) nr 765/2008, erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende.

8 §

Byggprodukter och material ska ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i denna författning.

Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda.

Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns.

Kontroller av att kraven på tillgänglighet och användbarhet uppfylls

Projektering och utförande

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om projektering och utförande.

9 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

10 §

Byggnader ska utföras

  • 1. på ett fackmässigt sätt, och
  • 2. enligt gällande handlingar.

11 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på tillgänglighet och användbarhet som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om tillgängligheten och användbarheten i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Projektering och utförande av tillgänglighet och användbarhet

Kontroll

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om kontroll.

12 §

Kontroll av att kraven på byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga uppfylls ska göras

  • 1. under projektering och utförande enligt 13–15 §§,
  • 2. i den färdiga byggnaden enligt 16 §, eller
  • 3. med en kombination av punkt 1 och 2.

Kontroll ska utföras fackmässigt.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.

13 §

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

14 §

Vid kontroll under utförande ska det kontrolleras att arbetet utförs enligt gällande handlingar.

15 §

Byggprodukter och material ska kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen. Kontroll ska göras av att byggprodukter och material har förutsatta egenskaper.

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de förhandsbedömda egenskaperna.

16 §

Vid kontroll i den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom provning, mätning eller besiktning.

Kontroller av att kraven på tillgänglighet och användbarhet uppfylls

Mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen. Mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna får i enskilda fall göras under vissa förutsättningar.

3 §

Mindre avvikelse får göras från föreskrifterna i denna författning i enskilda fall om

  • 1. det finns särskilda skäl,
  • 2. byggnaden ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande, och
  • 3. det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Om mindre avvikelse enligt första stycket tillämpas ska skälen för detta dokumenteras i samband med den projektering som regleras i 9 §.

Mindre avvikelser från föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet

Byggreglerna har delats upp i flera författningar 

I BBR hanterades utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav från kapitel 8 i PBL, i en och samma författning. Nu finns det i stället en författning för varje krav. Undantaget är kravet om energihushållning, som fortfarande kommer att regleras i BBR. Men även för energihushållning kommer det framöver att bli en egen författning, och därmed kommer BBR att upphävas i sin helhet.

De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025  

De nya reglerna börjar gälla, och kan börja användas, den 1 juli 2025. Under övergångsperioden, fram till den sista juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets föreskrifter och allmänna råd, (BFS 2011:6), BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS (2011:10) eller de nya byggreglerna i författningen om tillgänglighet och användbarhet ihop med de andra nya byggreglerna. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla. Utgångspunkten är att de regler som gäller då man ska göra prövningen, är de som ska användas. 

Detta gäller för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Byggherren väljer att använda antingen de äldre eller de nya reglerna, i sin helhet. Det går alltså inte att kombinera delar ur de äldre och delar ur de nyare. Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.

Illustration med tidslinje som visar när BBR och EKS ska följas och när de nya byggreglerna ska följas. Tidslinjen visar vilka tidpunkter de olika regelsystem gäller och när byggherren under övergångsperioden kan välja. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Du kan läsa mer om kraven på tillgänglighet och användbarhet i de äldre byggreglerna på sidan Tillgänglighet.

Tillgänglighet

Övergångsbestämmelser finns för att det kan behövas tid för att hinna ställa om i produktion och liknande för att kunna uppfylla de nya reglerna.

Lovbeslut innan 1 juli och startbesked efter 1 juli

I övergångsbestämmelserna regleras också situationen när beslut om bygglov meddelats före ikraftträdandet den 1 juli 2025. Det vill säga att det görs en prövning av utformningskrav och tomtkrav i BBR, men arbetena kommer utföras och beslut om start- och slutbesked kommer meddelas efter ikraftträdandet. När byggnadsnämnden i de fallen i byggprocessen bedömer de tekniska egenskapskraven vid beslut om start- och slutbesked, ska äldre regler tillämpas, det vill säga regler i såväl BBR som EKS. Byggherren kan alltså i denna situation inte välja att tillämpa de nya byggreglerna, avseende de tekniska egenskapskraven, utan det ses som ett och samma ärende som inleds med bygglovet som beviljades innan 1 juli 2025.

2. Om beslut att ge bygglov meddelats före den 1 juli 2025 ska äldre 
bestämmelser som anges i punkten 3 andra stycket tillämpas på arbeten som 
omfattas av bygglovet.

Exempel - Om bygglov beviljats innan 1 juli 2025 måste byggherren fortsätta använda de äldre byggreglerna.

Beslut om bygglov för tillbyggnad beviljas den 5 juni 2025 med de äldre reglerna i BBR och EKS.

Handlingar inför startbesked och tekniskt samråd lämnas in den 7 juli 2025 och startbesked medges den 22 juli 2025.

Då får byggherren inte välja att projektera och bygga enligt de nya reglerna, utan måste följa de äldre reglerna i BBR och EKS.

Skillnader mellan BBR och de nya reglerna  

För att ta reda på hur en enskild regel i BBR hanteras i den nya författningen om tillgänglighet och användbarhet, finns en jämförelsetabell till hjälp. I tabellen kan du se om en regel i BBR motsvaras av någon eller några föreskrifter i den nya författningen. Det finns även en tabell som visar omvänt, för varje föreskrift i författningen vad motsvarigheten var i BBR.

Jämförelsetabell för krav på tillgänglighet

Konsekvensutredningar

När nya byggregler tas fram tas även en konsekvensutredning fram. Den kan liknas med förarbetet till en lag.

Konsekvensutredningen är en mycket bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat beskrivit kring de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje föreskrift och utredning av deras konsekvenser. 

Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:12 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, BFS 2024:12 (i Boverkets författningssamling)

Bostäder ska vara lämpliga för sitt ändamål

Bostäder ska vara lämpliga för sitt ändamål. Vilka bostadsfunktioner som ska finnas i en bostad regleras av kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål. Eftersom bostäder ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär det att bostadsfunktionerna ska vara tillgängliga och användbara. 

Föreskrifter med krav på bostäders lämplighet finns i Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11). Det är lämpligt att läsa föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål tillsammans med föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet i bostäder.

Bostäders lämplighet

Starka kopplingar till föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader 

Det finns starka kopplingar mellan krav på säkerhet vid användning av byggnader och krav på byggnaders tillgänglighet och användbarhet. Några bestämmelser i författningen med krav på säkerhet vid användning av byggnader är föreskrifter både till kravet avseende säkerhet vid användning och kravet avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är: 

  • belysning och bländning 
  • kontrastmarkering trappor, utformning och ljushetskontrast 
  • utstickande byggnadsdelar, byggas in eller utmärkas 
  • ledstänger, placering, utformning och ljushetskontrast 
  • markering av glasytor för att undvika sammanstötning.

Föreskrifter med krav på säkerhet vid användning av byggnader finns i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9). Det är lämpligt att läsa föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader tillsammans med föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet i bostäder.

Säkerhet vid användning

Retroaktiva krav

Det finns i PBL retroaktiva krav på tillgänglighet och användbarhet för lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Retroaktiva krav innebär att det ställs krav utan samband med att lokalen eller den allmänna platsen skulle ändras. Retroaktiva krav benämns ibland förbättringskrav. 

2 §
   Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

12 §
   Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

De retroaktiva kraven preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (i Boverkets författningssamling)

Enkelt avhjälpta hinder

Tillgänglighetskrav på tomt, allmän plats och område för andra anläggningar än byggnader

Det finns i PBL krav på tillgänglighet och användbarhet för obebyggda tomter som ska bebyggas, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. 

9 §
   En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

12 §
   Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Tillgänglighetskrav på tomter preciseras i Boverkets byggregler om krav på tomter m.m. I kapitel 2 finns krav på tillgänglighet och användbarhet för obebyggda tomter som ska bebyggas.

Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. BFS 2024:13 (i Boverkets författningssamling)

Du kan läsa vägledning till Boverkets föreskrifter om krav på tomter med mera på sidan Tomter.

Tomter

Tillgänglighetskrav på allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:5) om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:5) om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (i Boverkets författningssamling)

Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar

Arbetsmiljöregler, diskrimineringsregler och regler om bostadsanpassning kopplat till tillgänglighet 

Det finns angränsande regler som berör tillgänglighet och användbarhet.

Arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket ger utifrån arbetsmiljölagen ut föreskrifter om arbetsplatsens utformning som innehåller regler om tillgänglighet för arbetstagare. 

Arbetsmiljöverkets webbplats

Tillgänglig arbetsmiljö (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Diskrimineringsregler 

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering i diskrimineringslagen. 

Diskrimineringslag (2008:567) (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är bristande tillgänglighet? (på Diskrimineringsombudsmannens webbplats)

Regler om bostadsanpassning

Personer med funktionsnedsättning kan få bidrag för att anpassa sin bostad, enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag (2018:222). Bidraget är till för att enskilda ska kunna anpassa sin bostad och området närmast omkring den med sådana åtgärder som är nödvändiga på grund av funktionsnedsättningen. Bidraget är ett komplement till bygglagstiftningens generella krav på tillgänglighet och användbarhet.

Lag (2018:22) om bostadsanpassningsbidrag (på Sveriges riksdags webbplats)

Bostadsanpassningsbidraget – en handbok

Boverket (2024). Tillgänglighet och användbarhet. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/tillganglighet-och-anvandbarhet/ Hämtad 2024-12-18