Mål för cirkularitet i byggsektorn

Det finns mål på olika nivåer som rör cirkulär ekonomi i byggsektorn. Målen är viktiga för att ge riktning och ambitionsnivå för arbetet med omställningen till cirkularitet i byggsektorn.

Övergripande mål

Det finns mål på olika nivåer för cirkulär ekonomi i byggsektorn, från internationella målsättningar ner till mål i enskilda projekt. Nedan beskrivs aktuella mål på mer övergripande nivåer. En del av målen handlar direkt om cirkulär ekonomi och återbruk. Andra mål är sådana som omställningen till cirkularitet i byggsektorn bidrar till att uppnå.

Globala målen i Agenda 2030

Omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn bidrar till att uppnå flera av FN:s globala mål i Agenda 2030:

• Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt handlar om att alla människor ska ha ett arbete med goda arbetsvillkor och främja en inkluderande ekonomisk tillväxt. Särskild koppling finns till ett delmål som handlar om att förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion.
• Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur handlar om att bygga motståndskraftig infrastruktur, främja hållbar och inkluderande industrialisering samt uppmuntra nya innovationer-
• Mål 11 Hållbara städer och samhällen handlar om att göra städer säkra, inkluderande och hållbara. Byggsektorns omställning till cirkularitet bidrar till ökad hållbarhet och minskad miljö- och klimatpåverkan-
• Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion handlar om att säkerställa strukturer som bidrar till en mer hållbar konsumtion och produktion. Målet omfattar bland annat hållbar förvaltning och användning av naturresurser och ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall.
• Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna gynnas eftersom ökad cirkularitet ger mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser.
• Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald påverkas positivt av en cirkulär byggsektor eftersom behovet av uttag av jungfruliga material minskar från områden som kan vara viktiga för ekosystemen. Minskad klimatpåverkan är också positivt för ekosystemen.

Globala målen - För hållbar utveckling (på Globala målens webbplats)

Det svenska miljömålssystemet

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål. Cirkulär ekonomi i byggsektorn bidrar till att flera av målen uppnås.

Generationsmålet

Generationsmålet är ett övergripande mål för den svenska miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Generationsmålets sju så kallade strecksatser förtydligar målets innebörd och visar vad miljöpolitiken ska fokusera på. Samtliga strecksatser har en mer eller mindre uttalad koppling till cirkulär ekonomi och återbruk. Följande strecksatser kan särskilt framhållas:

• Kretsloppen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen (strecksats 4).
• En god hushållning ska ske med naturresurserna (strecksats 5).
• Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt (strecksats 7).

Generationsmålet – miljöarbete för kommande generationer (på Sveriges miljömåls webbplats)

De 16 svenska miljökvalitetsmålen. Illustration: Tobias Flygar

Miljökvalitetsmålen

Sveriges 16 miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

Det miljökvalitetsmål som har tydligast koppling till cirkulär ekonomi i byggsektorn är God bebyggd miljö, som bland annat innebär att byggnader ska vara hållbart utformade och att användningen av naturresurser ska ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska. Avfall ska förebyggas samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt.

Ökad cirkularitet bidrar också till flertalet av de övriga miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö.

Sveriges miljömål

Uppföljning av miljömålen (på Sveriges miljömåls webbplats)

Etappmål

I det svenska miljömålssystemet ingår även etappmål som ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och identifierar en önskad omställning av samhället. Ett av etappmålen handlar om att mer bygg- och rivningsavfall ska materialåtervinnas och förberedas för återanvändning:

”Förberedande för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall, med undantag av jord och sten, ska årligen fram till 2025 uppgå till minst 70 viktprocent."

Det finns också ett etappmål för cirkulär ekonomi som anger att återanvändning av förpackningar ska öka.

Sverige har antagit ett klimatpolitiskt ramverk, som omfattar en klimatlag, klimatmål och ett klimatråd. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Fem etappmål anges för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Fyra av etappmålen handlar om hur utsläppen av växthusgaser ska minska mellan år 2020 och år 2045. Målåren är 2020, 2030, 2040 och 2045. Det femte etappmålet anger att växthusgasutsläpp från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Naturvårdsverket följer upp etappmålen.

Etappmålen (Sveriges miljömåls webbplats)

Når vi etappmålen? (på Naturvårdsverkets webbplats)

Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk (på Naturvårdsverkets webbplats)

Regeringens strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi

Regeringen har beslutat om en strategi för omställningen i Sverige till en cirkulär ekonomi. I strategin presenteras en vision respektive ett övergripande mål för arbetet med omställningen till cirkulär ekonomi

Vision: ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material.”

Övergripande mål: ”Omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och kli-matmålen, samt de globala målen i Agenda 2030.”

I strategin anges fyra fokusområden för omställningen:

1. Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign.
2. Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster.
3. Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp.
4. Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller.

Till strategin finns en handlingsplan, som tar ett helhetsgrepp om alla fokusområden.

Material från bygg- och fastighetssektorn anges som ett av sex prioriterade strömmar i omställningen. Innovationskritiska metaller och mineral är också en sådan prioriterad ström.

Cirkulär ekonomi - Strategi för omställningen i Sverige (på regeringens webbplats)

Cirkulär ekonomi - Handlingsplan för omställning av Sverige (på regeringens webbplats)