Direktiv för byggnaders energiprestanda, EPBD

Foto: Jonas Westling

Energiprestandadirektivet, EPBD, handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Här kan du följa hur Boverket arbetar med direktivet för byggnaders energiprestanda inom våra verksamhetsområden.

Boverkets arbete med energiprestandadirektivet – vad händer nu?

Boverket arbetar med EU-direktivet inom flera delar av vår verksamhet. I tre delrapporter till regeringen lämnade vi förslag på ändringar i lag och förordning inom områdena metoder och definitioner, energideklarationer, solenergi och hållbar mobilitet.

Delrapporteringen är en av flera hållpunkter i Boverkets olika uppdrag med koppling till energiprestandadirektivet fram till dess att de nationella reglerna ska träda i kraft den 29 maj 2026. I juni slutrapporteras regeringsuppdragen om solenergi, hållbar mobilitet samt metoder och definitioner. Parallellt med regeringsuppdragen arbetar vi med att ta fram förslag på ändrade och nya föreskrifter som ska precisera kraven. Ett remissutskick planeras till juni.

Tidplan och hållpunkter för energiprestandadirektivet, EPBD

Fem regeringsuppdrag

Boverket fick i juni 2024 fyra uppdrag av regeringen kopplat till hur EPBD kan bli en del av svensk lagstiftning. Det femte uppdraget, om krav på byggnadsrenoveringsplan, kom i december 2024. Regeringsuppdragen handlar om att:

• fastställa metoder och definitioner
• genomföra en översyn av systemet med energideklarationer
• ta fram underlag för krav inom solenergi
• ta fram underlag för krav inom hållbar mobilitet
• ta fram underlag för genomförandet av krav på byggnadsrenoveringsplan.

Uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD. Den 28 februari delredovisade Boverket uppdraget genom en rapport som innehåller förslag på ändringar på lag- och förordningsnivå inom detta område.

Metoder, definitioner och krav inom solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda

Boverket lämnade en första delredovisning av uppdraget den 15 oktober 2024. Delredovisningen omfattar preliminära beräkningar avseende basscenariot för 2020 och nivåer av renovering till 2030 och 2033 för olika lokalbyggnader, så kallade MEPS enligt artikel 9.1 i EPBD. Observera att de preliminära gränsvärdena i rapporten inte är att betrakta som ett förslag från Boverket på vilka gränsvärden som ska gälla vid införlivandet av EPBD.

Preliminära beräkningar av gränsvärden för energiprestanda i befintliga lokalbyggnader 

Uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD. Den 28 februari delredovisade Boverket uppdraget genom en rapport som innehåller förslag på ändringar på lag- och förordningsnivå inom detta område.

Översyn av systemet med energideklarationer

Uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda. Den 28 februari delredovisade Boverket uppdraget genom en rapport som innehåller förslag på ändringar på lag- och förordningsnivå inom detta område.

Metoder, definitioner och krav inom solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda

Uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom hållbar mobilitet i direktivet om byggnaders energiprestanda

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom hållbar mobilitet enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD. Den 28 februari delredovisade Boverket uppdraget genom en rapport som innehåller förslag på ändringar på lag- och förordningsnivå inom detta område.

Hållbar mobilitet 

Uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom hållbar mobilitet i direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Uppdrag att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen enligt direktivet om byggnaders energiprestanda

Boverket ska ta fram underlag för genomförandet av krav på byggnadsrenoveringsplan i EPBD. Vi ska också analysera och lämna förslag kopplat till direktivets krav på redovisning av livscykel-GWP för nya byggnader. Mer information om arbetet med att ta fram underlag till byggnadsrenoveringsplanen kommer inom kort.

Uppdrag om livscykel-GWP och gränsvärden om livscykel-GWP i EPBD

Uppdrag till Boverket att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Direktivets syfte och innehåll

Det övergripande syftet med det omarbetade direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Definitionen av en nollutsläppsbyggnad är därför central i direktivet och innebär i princip att byggnaden ska ha en mycket hög energiprestanda och generera noll eller mycket låga växthusgasutsläpp från fossila bränslen. Medlemsländerna ska, inom vissa givna ramar, fastställa gränsvärden för hur stor energianvändning olika nollutsläppsbyggnader får ha. Gränsvärdena får vara olika för olika kategorier av byggnader och får även anpassas för renoverade byggnader.

Från och med 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsutbyggnader och från och med 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för en nollutsläppsbyggnad.

Ny energiklassning av byggnader

Det omarbetade direktivet ställer också krav på energiklassningen av byggnader. När direktivet blivit en del av svenska lagar ska en energideklaration ange byggnadens energiklass på en sluten skala med bokstäverna A–G där bokstaven A ska motsvara nollutsläppsbyggnader.

Medlemsstater som den 29 maj 2026 redan betecknar nollutsläppsbyggnader som ”A0” får fortsätta att använda denna beteckning i stället för klass A. Medlemsstaterna ska säkerställa att de återstående klasserna (B–F, eller när A0 används, A–F) har en lämplig fördelning av energiprestandaindikatorer bland energiklasserna.

Medlemsstaterna får införa en energiklass A+, som motsvarar byggnader med ett gränsvärde för energiefterfrågan som är minst 20 procent lägre än gränsvärdet för nollutsläppsbyggnader, och som årligen genererar mer förnybar energi på plats än deras totala årliga primärenergiefterfrågan.

Krav på att redovisa livscykelperspektiv för nya byggnader

Sverige har sedan januari 2022 krav på klimatdeklaration för nya byggnader med vissa undantag, vilket innebär att byggnadens klimatpåverkan ska redovisas redan i dag. EU-kommissionen kommer senast i december 2025 förtydliga vilka krav som ska ställas på beräkningen av byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv (livscykel-GWP). Det kommer påverka om Sveriges regler om klimatdeklaration behöver ändras för att uppfylla EU-kraven i EPBD.

Kraven i EPBD innebär att livscykel-GWP ska redovisas för alla nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter, från och med den 1 januari 2028. Från och med 1 januari 2030 gäller kravet för alla nya byggnader med vissa undantag. Senast 2030 ska medlemsstaterna även ha infört gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.

Klimatdeklaration - en handbok

Krav på renovering av befintliga byggnader

Omarbetningen av EPBD innebär omfattande förändringar och fler krav jämfört med nu gällande direktiv. En av de största nyheterna är att medlemsländerna ska se till att det genomförs energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet. För lokalbyggnader ställs krav på att byggnader med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras till satta mål för 2030 och 2033.

För bostäder ställs inte krav på enskilda byggnader, där ska det i stället bli en förbättring sett till den genomsnittliga energiprestandan i hela bostadsbeståndet med satta mål till 2030 och 2035. Merparten av effektiviseringen ska ske i den sämre delen av beståndet. De länder, bland annat Sverige, som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning i byggnader får justera målen för 2030 och 2035 baserat på en linjär minskning från 2020 fram till 2050. Det innebär troligen att målen för 2030 och 2035 blir lättare att uppnå men slutmålet 2050 är detsamma.

För både lokaler och bostäder ska medlemsländerna, inom satta ramar, fastställa renoveringsmål även för senare år fram till och med 2050.

Fler krav i EU-direktivet

Utöver ovanstående så ställer EU-direktivet bland annat krav på ytterligare information i energideklarationer, byggnadsrenoveringspass, solenergiinstallationer på byggnader, laddinfrastruktur för elfordon och cykelparkeringar med mera.

En del av EU:s arbete för klimatet

Europeiska rådet har som mål att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990, och bli klimatneutralt senast 2050. Dessa mål är bindande för EU och dess medlemsländer genom den europeiska klimatlagen.

För att nå dessa mål ska EU-länderna göra konkreta åtgärder för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen. Det behövs nya regler och uppdateringar av EU-lagstiftningen för att den gröna omställningen ska bli verklighet.

Som en del av EU-strategin Den gröna given och klimatpaketet 55-procentspaketet har direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) omarbetats med målet att alla byggnader i Europeiska unionen ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. Det omarbetade direktivet trädde i kraft den 28 maj 2024 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026.

Så fungerar EU:s lagstiftning

EU påverkar våra regler med bland annat EU-direktiv och EU-förordningar. EU-direktiv ska implementeras i Sveriges (och övriga länders) lagstiftningar, det innebär att Sveriges regler måste ändras så att direktivens syften uppnås. En EU-förordning (inte att blanda ihop med en förordning som Sveriges regering beslutar om) blir direkt en del av svensk lagstiftning. Om Sverige skulle ha regler som strider mot en EU-förordning så är det EU-förordningen som gäller.

Boverkets regelskrivning och regelhierarki