Direktiv för byggnaders energiprestanda

Foto: Jonas Westling

EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, som handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader, ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Här kan du följa hur Boverket kommer att arbeta med direktivet inom våra verksamhetsområden.

Boverkets arbete med energiprestandadirektivet

Boverket arbetar med direktivet inom flera delar av vår verksamhet. Vi kommer så tidigt som vi bedömer det möjligt att ta initiativ till dialog med berörda företag och organisationer.

Fyra regeringsuppdrag

Boverket har fått fyra uppdrag av regeringen kopplat till hur EPBD kan bli en del av svensk lagstiftning. Regeringsuppdragen avser:

• att fastställa metoder och definitioner enligt EPBD
• att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt EPBD
• krav inom solenergi i EPBD
• krav inom hållbar mobilitet i EPBD.

Uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom hållbar mobilitet i direktivet om byggnaders energiprestanda (på regeringens webbplats)

Delredovisning av regeringsuppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda

Boverket lämnade en första delredovisning av uppdraget den 15 oktober 2024. Delredovisningen omfattar preliminära beräkningar avseende basscenariot för 2020 och nivåer av renovering till 2030 och 2033 för olika lokalbyggnader, så kallade MEPS enligt artikel 9.1 i EPBD. 

De preliminära gränsvärdena i rapporten är inte att betrakta som ett förslag från Boverket på vilka gränsvärden som ska gälla vid införlivandet av EPBD. Innan Boverket kan lägga fram ett skarpt förslag på gränsvärden behöver slutliga bedömningar göras på hur relevanta bestämmelser i direktivet ska tolkas och införlivas. Beräkningarna av de preliminära gränsvärdena baseras på preliminära bedömningar som redogörs för i rapporten. Även underlaget och metoden för beräkningen av gränsvärdena kan komma att utvecklas i det vidare arbetet.

Delredovisningen innehåller inte något ställningstagande kring hur MEPS-kraven bör regleras i svensk rätt eller hur uppföljning och tillsyn av dessa krav ska göras. Även detta blir en del i Boverkets fortsatta arbete med implementeringen av EPBD.

Preliminära beräkningar av gränsvärden för energiprestanda i befintliga lokalbyggnader

Alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast år 2050

Det övergripande syftet med det omarbetade direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Definitionen av en nollutsläppsbyggnad är därför central i direktivet och innebär i princip att byggnaden ska ha en mycket hög energiprestanda och generera noll eller mycket låga växthusgasutsläpp från fossila bränslen. Medlemsländerna ska, inom vissa givna ramar, fastställa gränsvärden för hur stor energianvändning olika nollutsläppsbyggnader får ha. Gränsvärdena får vara olika för olika kategorier av byggnader och får även anpassas för renoverade byggnader.

Från och med 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsutbyggnader och från och med 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för en nollutsläppsbyggnad.

Ny energiklassning av byggnader

Det omarbetade direktivet ställer också krav på energiklassningen av byggnader. När direktivet blivit en del av svenska lagar ska en energideklaration ange byggnadens energiklass på en sluten skala med bokstäverna A–G där bokstaven A ska motsvara nollutsläppsbyggnader.

Boverkets tidigare förslag till ny energiklassning

Regeringen gav i maj 2023 Boverket i uppdrag att utreda och vid behov göra ändringar för att det svenska energiklassningssystemet skulle anpassas till det omarbetade EPBD. Sverige behövde ändra sin energiklassning innan det omarbetade direktivet trädde i kraft för att inte renoveringskraven på svenska byggnader skulle bli skarpare än i flesta andra medlemsstater.

Boverket remitterade sitt förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader i september 2023 och mottog 45 remissvar. Dessa svar kommer vara värdefulla inspel i arbetet med att utarbeta en ny energiklassning i enlighet med det nya regeringsuppdraget.

Det omarbetade direktivet antogs i april 2024 och renoveringskraven är där frikopplade från energiklassningen. Det finns därför inget behov av att ändra energiklassningen i förväg utan ändringen av energiklassningen genomförs i samband med införlivandet av direktivet, senast den 29 maj 2026.

Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader

Krav på att redovisa livscykelperspektiv för nya byggnader

Sverige har sedan januari 2022 krav på klimatdeklaration för nya byggnader med vissa undantag, vilket innebär att byggnadens klimatpåverkan ska redovisas redan i dag. EU-kommissionen kommer senast i december 2025 förtydliga vilka krav som ska ställas på beräkningen av byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv (livscykel-GWP). Det kommer påverka om Sveriges regler om klimatdeklaration behöver ändras för att uppfylla EU-kraven i EPBD.

Kraven i EPBD innebär att livscykel-GWP ska redovisas för alla nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter, från och med den 1 januari 2028. Från och med 1 januari 2030 gäller kravet för alla nya byggnader med vissa undantag. Livscykel-GWP behöver inte beräknas och redovisas för byggnadstyper som är undantagna kravet på energideklaration. Senast 2030 ska medlemsstaterna även ha infört gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.

Klimatdeklaration – en digital handbok från Boverket

Krav på renovering av befintliga byggnader

Omarbetningen av EPBD innebär omfattande förändringar och fler krav jämfört med nu gällande direktiv. En av de största nyheterna är att medlemsländerna ska se till att det genomförs energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet. För lokalbyggnader ställs krav på att de byggnader med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras till satta mål för 2030 och 2033.

För bostäder ställs inte krav på enskilda byggnader, där ska det i stället bli en förbättring sett till den genomsnittliga energiprestandan i hela bostadsbeståndet med satta mål till 2030 och 2035. Merparten av effektiviseringen ska ske i den sämre delen av beståndet. De länder, bland annat Sverige, som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning i byggnader får justera målen för 2030 och 2035 baserat på en linjär minskning från 2020 fram till 2050. Det innebär troligen att målen för 2030 och 2035 blir lättare att uppnå men slutmålet 2050 är detsamma.

För både lokaler och bostäder ska medlemsländerna, inom satta ramar, fastställa renoveringsmål även för senare år fram till och med 2050.

Möjligheternas byggregler – energihushållning

Boverket genomför en omfattande översyn av Boverkets byggregler i projektet Möjligheternas byggregler. I Boverkets nya byggregler är energihushållningskraven undantagna eftersom utredning fortfarande pågår. Det vidare arbetet med energihushållningskraven fortsätter inom ramen för de nya regeringsuppdragen. När ett nytt författningsförslag i sin helhet finns på plats planerar Boverket att skicka ut det på remiss.

Översyn av reglerna om energihushållning

Fler krav i EU-direktivet

Utöver ovanstående så ställer EU-direktivet bland annat krav på ytterligare information i energideklarationer, byggnadsrenoveringspass, solenergiinstallationer på byggnader, laddinfrastruktur för elfordon och cykelparkeringar med mera.

En del av EU:s arbete för klimatet

Europeiska rådet har som mål att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990, och bli klimatneutralt senast 2050. Dessa mål är bindande för EU och dess medlemsländer genom den europeiska klimatlagen.

För att nå dessa mål ska EU-länderna göra konkreta åtgärder för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen. Det behövs nya regler och uppdateringar av EU-lagstiftningen för att den gröna omställningen ska bli verklighet.

Som en del av EU-strategin ”Den gröna given” och klimatpaketet ”Fit for 55” har direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) omarbetats med målet att alla byggnader i Europeiska unionen ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. Det omarbetade direktivet trädde i kraft den 28 maj 2024 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026.

Hur kommer detta påverka mig?

Boverket arbetar för närvarande med att analysera direktivet och dess konsekvenser för Sverige. Vi kommer nu att börja planera vårt arbete utifrån de uppdrag regeringen beslutat om. Vi befinner oss mycket tidigt i processen och kan därför inte ännu säga något om vår syn på hur direktivet bör införlivas i svensk rätt och hur det kommer påverka fastighetsägare med flera.

Så fungerar EU:s lagstiftning

EU påverkar våra regler med bland annat EU-direktiv och EU-förordningar. EU-direktiv ska implementeras i Sveriges (och övriga länders) lagstiftningar, det innebär att Sveriges regler måste ändras så att direktivens syften uppnås. En EU-förordning (inte att blanda ihop med en förordning som Sveriges regering beslutar om) blir direkt en del av svensk lagstiftning. Om Sverige skulle ha regler som strider mot en EU-förordning så är det EU-förordningen som gäller. 

Boverkets regelskrivning och regelhierarki