Nöjesparker
Det krävs bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra nöjesparker.
Vad är en nöjespark?
Det finns ingen definition av nöjespark i plan- och bygglagstiftningen. Nöjespark är inte heller definierat i TNC. Enligt Nationalencyklopedin, NE är en nöjespark ett område för nöjen med dansbana, lotterier, karuseller med mera. (jfr Nationalencyklopedin, ordbok, nöjespark. Hämtad 2017-11-27)
En nöjespark uppfattas oftast som en anordnad plats med olika nöjesattraktioner som besökare kan ta del av. Det finns olika sorters nöjesparker, exempelvis tivoli, sommarland eller temaparker som är uppbyggda kring ett speciellt tema. Det är vanligt att det bland annat finns berg- och dalbanor, andra åkattraktioner, spelautomater och scener på en nöjespark. Det förekommer ofta att det finns byggnader eller andra anläggningar på en nöjespark. Det kan exempelvis vara restauranger, biljettkurer, förråd eller plank.
När krävs det bygglov för nöjesparker?
Bygglovs krävs för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en nöjespark. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. För att en nöjespark ska vara bygglovspliktig krävs förmodligen en viss varaktighet. Exempelvis borde inte ett ambulerande tivoli som anordnas på en plats i ett fåtal dagar kräva bygglov. Att väsentligt ändra en nöjespark kan exempelvis vara om åtgärder utförs så att nöjesparken får en större omgivningspåverkan i form av buller eller ökad trafik, nöjesparken tar i anspråk mer mark eller åtgärder som påverkar stads- och landskapsbilden utförs. Oavsett om en nöjespark kräver bygglov eller inte ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden uppfyllas.
1 §
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).
Vid bedömningen om en nöjespark kräver bygglov kan följande faktorer vägas in:
- verksamhetens karaktär och omfattning
- anläggningens storlek
- omfattningen av markarbeten och anordningar
- omgivningspåverkan
- påverkan på allmänna intressen.
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 682-684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Verksamhetens karaktär och omfattning
Verksamheten måste ha en viss karaktär och omfattning för att vara en bygglovspliktig nöjespark. Exempel på vad som kan påverka är hur många besökare som förväntas.
Anläggningens storlek
En anledning till att nöjesparker är bygglovspliktiga är att de oftast är arealkrävande. Lovplikten gäller för större anläggningar. En lekplats är normalt inte en bygglovspliktig nöjespark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Omfattningen av markarbeten och anordningar
För att en nöjespark ska vara bygglovspliktig krävs att åtgärder av något slag utförs för att bereda platsen för det nya ändamålet. Det kan exempelvis vara genom trädfällning, markarbeten och uppförande av anordningar. För att bedöma bygglovsplikten ska en sammantagen bedömning göras av åtgärderna och deras syfte. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Omgivningspåverkan
Med omgivningspåverkan menas vilka konsekvenser nöjesparken har för närboende exempelvis i form av ökad trafik, buller, ljusstörningar och nedskräpning. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Påverkan på allmänna intressen
Vilken inverkan nöjesparken har på det rörliga friluftslivet kan påverka om anläggningen kräver bygglov eller inte. Även vilken påverkan anläggningen har på landskapsbilden kan ha betydelse. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Rättspraxis
Det finns rättsfall som handlar om lovplikt för nöjesparker.
Berg- och dalbana
I ett rättsfall prövade domstolen om uppförande av en berg- och dalbana i en befintlig djurpark kunde prövas i samband med prövning av bygglovsansökan eller om prövningen behövde föregås av detaljplanering. Berg- och dalbanan upptog en yta om 7 520 m2 av djurparkens totala storlek på cirka 150 hektar. Berg- och dalbanan hade en högsta höjd på 33 meter över befintlig marknivå. Uppförandet av berg- och dalbanan bidrog till en ökning av trafikintensiteten och medförde även att omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen behövde göras. Berg- och dalbanan skulle även ge upphov till buller. I nära anslutning till området där berg- och dalbanan hade uppförts låg områden av riksintresse för bland annat naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård samt gränsade till två naturreservat och ett Natura 2000-område. Mark- och miljödomstolen, MMD, konstaterade att berg- och dalbanan var en bygglovspliktig nöjespark. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, tog inte ställning till om berg- och dalbanan krävde bygglov. MÖD ansåg att uppförandet av berg- och dalbanan gav upphov till frågor av sådan karaktär och omfattning att prövningen av åtgärden inte kunde göras i samband med en ansökan om bygglov utan föregående detaljplanering. (MÖD 2016-10-27 mål nr P 6782-15 och MMD Växjö 2015-06-26 mål nr P 1231-15)
Mål: P 6782-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Väsentlig ändring av en nöjespark
I en dom prövades om bygglov kunde beviljas för en väsentlig ändring av en nöjespark. På en befintlig nöjespark anordnades en ny åkattraktion som var en 95 meter hög. Den nya attraktionen medförde ytterligare omgivningspåverkan i from av buller från åkattraktionen och rop och skrik. Varken MÖD eller underinstanserna tog ställning till om åkattraktionen krävde bygglov eller inte. Domstolen konstaterade enbart att bygglov kunde beviljas för åtgärden. Detta borde innebära att åtgärden ansågs vara en sådan väsentlig ändring av en nöjespark som kräver bygglov. (MÖD 2017-09-04 mål nr P 11198-16)
Mål: P 11198-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Lov kan krävas för tillhörande åtgärder
Även om en nöjespark inte kräver bygglov kan andra åtgärder i anslutning till eller på nöjesparken kräva bygglov. Det kan exempelvis vara en byggnad eller ett plank. Om marknivån ändras kan marklov krävas även om nöjesparken inte kräver bygglov.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
1 §
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).
11 §
Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.
Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) .
Ändrad lovplikt för nöjesparker
Bygglov krävs inte om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har beslutat om undantag från krav på bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en nöjespark.
2 §
Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov,
2. ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken,
3. en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg,
4. en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
6. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som
a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus,
b) är av säsongskaraktär,
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900).
Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader. Förordning (2017:102).
7 §
I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
b) göra en liten tillbyggnad,
c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.
För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.
Krävs det rivningslov för nöjesparker?
För att ta bort en nöjespark krävs varken rivningslov eller en anmälan om rivning. Detta gäller oavsett om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Om det finns byggnader på nöjesparken kan de omfattas av krav på rivningslov eller anmälan om rivning. Om marknivån ändras i samband med borttagningen av en nöjespark kan marklov krävas.
10 §
Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.
Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
11 §
Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.
Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) .
Andra tillstånd kan krävas
Oavsett om en motorbana kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd och registrering för livsmedelsverksamhet eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.