Attefallshus

Granskad: 10 januari 2024

Ett attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus som får vara högst 30,0 m2.

Vad är ett attefallshus?

Det krävs bygglov för nybyggnad men attefallshus är undantagna från detta krav. Det behövs inte heller något bygglov för att bygga till ett befintligt attefallshus under förutsättning att alla de krav som gäller för attefallshus uppfylls. I de flesta fall krävs det en anmälan för både nybyggnad och tillbyggnad.

2 §
  Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

6 §
  Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är
      a) en komplementbyggnad,
      b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i
9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
      c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan

liknande näring,
   2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region,
   4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur,
   5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen,
   6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om
      a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller
      b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i
9 kap. 6 § plan- och bygglagen,
   7. åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § plan- och bygglagen, och
   8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.
2 § plan- och bygglagen om åtgärden
      a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
      b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.
Förordning (2019:1085).

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en byggnad ska vara ett attefallshus:

  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten
  • ska vara en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus
  • får vara högst 30,0 m2
  • taknockshöjden får vara högst 4,0 meter
  • ska vara fristående
  • ska placeras i omedelbar närhet till en- eller tvåbostadshus
  • ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • ska placeras minst 30,0 meter från järnväg
  • inte uppförs vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
  • att det inte är utökad bygglovsplikt för attefallshus i den detaljplan som gäller för området
  • om det är ett komplementbostadshus, inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Ett attefallshus får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga ett attefallshus. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. Ett attefallshus kan alltså byggas även till ett litet bostadshus.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Fritidshus är ett en- och tvåbostadshus. Detta innebär att attefallshus även får uppföras vid fritidshus.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Mål: P 3554-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Rätten att uppföra ett attefallshus gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

En- och tvåbostadhus

När finns det ett en- eller tvåbostadshus?

För att få bygga ett attefallshus måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

MÖD har konstaterat att en bygglovsbefriad åtgärd måste utföras på en färdigställd byggnad, som har godkänts med ett slutbesked, för att åtgärden ska vara undantagen från bygglovsplikt. Boverket anser att detta borde gälla även för attefallshus. Det innebär att ett en- eller tvåbostadshus som är uppfört med stöd av plan- och bygglagen, PBL, måste ha fått ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked för att det ska anses vara ett en- eller tvåbostadshus. Innan ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och något attefallshus får därmed inte uppföras. (MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18/2019:28 och MÖD 2021-05-18 mål nr P 5554-20/2021:16)

Mål: P 7395-18/MÖD 2019:28 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 5554-20/MÖD 2021:16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som bostadshus. Detta eftersom slutbesked inte fanns i ÄPBL och att slutbevis eller motsvarande enligt ÄPBL inte var ett krav för att få använda bostadshuset. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte uppföra något attefallshus till byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna uppföra ett attefallshus måste bygglov för bostadshuset ges i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadshuset får något bygglovsbefriat attefallshus inte uppföras.

Vad är en komplementbyggnad och ett komplementbostadshus?

Attefallshuset får användas både som en komplementbyggnad och som ett komplementbostadshus.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. En komplementbyggnad kan användas som gäststuga men den får inte användas som en självständig bostad varken som fritidshus eller permanentbostad.  

Komplementbostadshus är en byggnad som är inredd som en självständig bostad. Den kan användas antingen som ett fritidshus eller permanentbostad eftersom båda är bostadshus. Även om ett av syftena med attefallshus, både när undantaget infördes och när ytan på komplementbostadshuset utökades från 25 m2 till 30 m2, var att det skulle byggas fler permanentbostäder, finns det inget som hindrar att komplementbostadshuset är ett fritidshus.

Både när det befintliga bostadshuset är ett permanentbostadshus och när det är ett fritidshus går det att bygga ett komplementbostadshus som antingen är ett fritidshus eller en permanentbostad.

Det kan ibland vara svårt för byggnadsnämnden att avgöra om ett attefallshus är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadhus. Det kan även vara svårt att avgöra om komplementbostadshuset är ett fritidshus eller en permanentbostad. Byggnadsnämnden kan oftast utgå från att anmälarens uppgift om användningssätt i anmälan stämmer. Men om nämnden har starka skäl att tro att uppgifterna om användningssätt inte stämmer kan nämnden göra en annan bedömning. Enbart byggnadens storlek, vilka funktioner som finns eller byggnadens standard bör dock inte vara tillräckliga skäl för ett ifrågasättande. Fritidshus och gäststugor får exempelvis ha både kök och badrum utan att de blir en permanentbostad. Om nämnden bedömer att byggnaden är en permanentbostad och kraven för permanentboende inte uppfylls ska nämnden inte ge startbesked. Om det i efterhand framkommer att attefallshuset inte används till det som byggherren uppgett i anmälan får byggnadsnämnden ingripa genom tillsyn. Därför är det viktigt att det tydligt framgår i startbeskedet vad för sorts attefallshus det är. (MÖD 2015-03-09 mål nr P 6630-14)

Mål: P 6630-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Attefallshuset får vara högst 30,0 m2

Attefallshuset får ha en byggnadsarea på högst 30,0 m2. Undantaget från lovplikt för attefallshus infördes den 2 juli 2014. Då fick attefallshuset vara högst 25 m2 oavsett om det var en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus. Mellan den 1 mars 2020 och den 31 juli 2020 fick attefallshuset ha en byggnadsarea på högst 25 m2 om det var en komplementbyggnad och högst 30 m2 om det var ett komplementbostadshus. Sedan den 1 augusti 2020 får attefallshuset ha en byggnadsarea på högst 30 m2 oavsett om det är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus. 

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Om flera attefallshus byggs på samma tomt får den sammanlagda byggnadsarean inte överstiga 30,0 m². Det innebär att om det finns en ett attefallshus på 25 m2 på tomten, som har uppförts med stöd av detta undantag, är det tillåtet att bygga ett attefallshus till på 5 m2 på samma tomt utan bygglov.

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Det är även möjligt att bygga till ett befintligt attefallshus. Det innebär att om det finns ett attefallshus på tomten som är mindre än 30 m2 kan det byggas till så att det blir som mest 30 m2.

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Beräkning av byggnadsarea och andra areor sker enligt standarden "Area och volym för byggnader SS 21054:2020". Standarden ges ut av Svenska institutet för standarder, SIS.

Byggnadsarea är den area som byggnaden upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användningen av underliggande mark. Byggnadsarea avgränsas av byggnadens fasadliv omedelbart ovanför sockeln. Om taksprång ska räknas med i byggnadsarean beror på taksprångets horisontella djup och dess lägsta punkt ovan mark. I byggnadsarea ingår även öppenarea, det innebär att ett attefallshus kan vara exempelvis en carport.

Läs mer om standarden SS 21054:2020 under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”.

Attefallshuset får vara högst 4,0 meter högt

Attefallshuset får ha en taknockshöjd på högst 4,0 meter. 

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Begreppet taknockshöjd är, till skillnad från byggnadshöjd, varken definierat i PBL eller plan- och byggförordningen, PBF. Det saknas även bestämmelser i PBL och PBF om hur taknockshöjden på en bygglovsbefriad komplementbyggnad ska beräknas.

MÖD har konstaterat att andra stycket i 1 kap. 3 § PBF, om beräkning av byggnadshöjd, är tillämpligt även vid beräkning av taknockshöjd för komplementbyggnader. Det innebär att taknockshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än 6 meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11 och MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats) 

3 §
  Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.

Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

3 a §
  I denna förordning avses med

energiprestanda: den mängd levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid ett normalt bruk av en byggnad, undantaget sådan energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras och används i byggnaden eller på dess tomt,

klimatskärm: en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden när det gäller sådant som temperatur, ljud och fuktighet,

primärenergi: energi som inte har genomgått någon omvandling, och

system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning: ett system som är driftskompatibelt med anslutna installationssystem och anordningar i byggnaden och omfattar alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som kan stödja en energieffektiv, ekonomisk och säker drift av byggnadens installationssystem genom automatisk styrning och genom att underlätta den manuella hanteringen av byggnadens installationssystem och som fortlöpande övervakar, registrerar, analyserar och gör det möjligt att anpassa energianvändningen samt fastställer riktmärken för energieffektivitet, upptäcker effektivitetsförluster, informerar om möjligheter till förbättrad energieffektivitet och möjliggör kommunikation. Förordning (2020:433).

3 b §
  Med tillfälligt anläggningsboende avses i denna förordning en byggnad eller en del av en byggnad som under en begränsad tid används som en sådan förläggning som avses i 2 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2015:934).

Enligt Boverkets uppfattning beräknas markens medelnivå, i okomplicerade fall när bygganden är enkel och tomten relativt plan, genom att räkna fram medelvärdet av marknivån vid byggnadens fyra hörn. Om tomten är kuperad ska fler mätpunkter användas i beräkningen.

Beräkningen ska utgå från den marknivå som är planerad när åtgärden i fråga har slutförts. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11 och MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I det fall en byggnad ligger mindre än sex meter från allmän plats ska beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten om inte särskilda skäl finns. Sådana särskilda skäl kan exempelvis vara att syftet med bestämmelsen inte uppnås på grund av att den allmänna platsens karaktär är sådan att byggnaden inte kan upplevas från den allmänna platsen. Det kan även vara att marken på den allmänna platsen eller själva tomtmarken är starkt kuperad och att resultatet av en sådan beräkning därför skulle strida mot bestämmelsens och detaljplanens syften. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11, MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12 och MÖD 2014-06-04 mål nr P 11624-13/2014:17)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11624-13/MÖD 2014:17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

3 §
  Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.

Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

3 a §
  I denna förordning avses med

energiprestanda: den mängd levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid ett normalt bruk av en byggnad, undantaget sådan energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras och används i byggnaden eller på dess tomt,

klimatskärm: en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden när det gäller sådant som temperatur, ljud och fuktighet,

primärenergi: energi som inte har genomgått någon omvandling, och

system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning: ett system som är driftskompatibelt med anslutna installationssystem och anordningar i byggnaden och omfattar alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som kan stödja en energieffektiv, ekonomisk och säker drift av byggnadens installationssystem genom automatisk styrning och genom att underlätta den manuella hanteringen av byggnadens installationssystem och som fortlöpande övervakar, registrerar, analyserar och gör det möjligt att anpassa energianvändningen samt fastställer riktmärken för energieffektivitet, upptäcker effektivitetsförluster, informerar om möjligheter till förbättrad energieffektivitet och möjliggör kommunikation. Förordning (2020:433).

3 b §
  Med tillfälligt anläggningsboende avses i denna förordning en byggnad eller en del av en byggnad som under en begränsad tid används som en sådan förläggning som avses i 2 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2015:934).

Taknockshöjden ska beräknas upp till takkonstruktionens högsta punkt. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11 och MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Får attefallshus ha källare, vind eller loft med mera?

Det finns inget hinder mot att bygga attefallshuset med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt (jfr prop. 2013/14:127 sid. 23)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det borde inte heller finnas något hinder mot att bygga vind eller loft, så länge alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls. Ett attefallshus får utformas med exempelvis takkupor och takterrass så länge alla förutsättningarna för lovbefrielse uppfylls.

Attefallshuset ska vara fristående

Attefallshuset ska precis som andra komplementbyggnader vara fristående. Kammarrätten har i en dom konstaterat att en komplementbyggnad inte får byggas ihop med en- eller tvåbostadshuset så att den inte är fristående. Enligt Boverkets uppfattning bör det innebära att byggnaden inte heller får byggas ihop med någon annan byggnad på tomten till exempel en friggebod eller annan komplementbyggnad. Den får inte heller byggas ihop med någon byggnad på en granntomt till exempel ett annat attefallshus. Två attefallshus som är sammanbyggda över tomtgräns är alltså inte fristående. Med "byggas ihop" menas både när två byggnader placeras direkt mot varandra men även då de står en bit ifrån varandra och byggs ihop med exempelvis ett tak. I båda dessa fall är inte attefallshuset fristående. Det är däremot inte klarlagt hur långt ifrån andra byggnader ett attefallshus måste placeras för att vara fristående. Attefallshuset får dock inte placeras så nära bostadshuset eller någon annan byggnad att det inte går att underhålla byggnaderna. (KR Göteborg 2010-03-05 mål nr 7156-09)

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Attefallshuset ska placeras på tomten och i omedelbar närhet av bostadshuset

En av förutsättningarna för att ett attefallshus ska vara lovbefriad är att det i sin helhet placeras inom bostadshusets tomt. Om någon del av attefallshuset placeras utanför tomten uppfyller den alltså inte kraven för lovbefrielse. Detta gäller oavsett om grannen har lämnat ett medgivande eller inte. Ibland kan det vara svårt att veta exakt var en tomtgräns är medan i andra fall är det mycket tydligt till exempel när tomten avgränsas av ett staket eller en häck.

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Tomt

En annan förutsättning är att attefallshuset placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. I lagtexten anges inte närmare vad som avses med ”i omedelbar närhet”. Av förarbetena framgår dock att det inte är möjligt att i någon nämnvärd utsträckning utöka hemfridszonen genom att uppföra bygglovsbefriade komplementbyggnader. (prop. 1989/90:37 sid. 48-49)

Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)

Av rättsavgöranden framgår att bedömningen av om attefallshuset ligger i omedelbar närhet av bostadshuset måste göras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Begreppet ”i omedelbar närhet” har prövats i ett par domar. I en dom ansåg domstolen att en friggebod som placerats 75 meter från bostadshuset, även med beaktande av fastighetens speciella utformning, var beläget på att alltför stort avstånd från bostadshuset för att kunna betraktas som uppförd i dess omedelbara närhet. I en annan dom ansåg domstolen att en friggebod som placerats 31,2 meter från bostadshuset var uppförd utanför bostadshusets hemfridszon och att placeringen inte var att anse som i omedelbar närhet av bostadshuset. I en tredje dom ansåg domstolen att ett attefallshus som skulle placeras 26 meter från bostadshuset var i omedelbar närhet av bostadshuset. Domstolen pekade bland annat på att de två byggnaderna skulle komma att ligga inom ett tydligt visuellt avstånd från varandra. Av domarna framgår att det inte enbart är avståndet från bostadshuset som har betydelse för om attefallshuset är placerad i omedelbar närhet utan även hur platsen ser ut. De tre domarna är från mark- och miljödomstolar, MMD, och det finns ännu ingen vägledande dom från mark- och miljööverdomstolen, MÖD. (KR Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06, MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13 och MMD Nacka 2021-03-03 mål nr P 6661-20)

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från gräns

Ett attefallshus ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera ett attefallshus närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren eller byggnadsnämnden ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla exakt den byggnad som ska uppföras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som rörde ett en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Mål: P 8142-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ett grannemedgivandes rättsliga status är inte helt klarlagd. MÖD har dock i flera avgöranden slagit fast att startbesked för lovbefriade åtgärder är gynnande förvaltningsbeslut som vinner negativ rättskraft. (MÖD 2023-03-08 mål nr P 12528-21)

Mål: P 12528-21 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Det innebär enligt Boverket att det inte är möjligt att återkalla ett grannemedgivande i anmälansärenden efter det att startbesked har lämnats. Om det är möjligt att återkalla ett grannemedgivande innan kommunen beslutar om startbesked är mer oklart eftersom det saknas vägledande rättsavgöranden som berör den frågan. Men enligt Boverkets uppfattning är ett grannemedgivande att betrakta som ett avtal som inte ensidigt kan brytas av den ena parten. MÖD har i ett avgörande också konstaterat att en fastighetsägare är bunden av ett medgivande som en tidigare fastighetsägare har lämnat. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Mål: P 8142-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

MÖD har konstaterat att de byggnadsdelar som är mätvärda vid beräkningen av byggnadsarean även ska beaktas vid bedömningen av vilken punkt på byggnaden som ska vara utgångspunkt för mätningen av byggnadens avstånd till gräns. Domstolen ansåg i det målet att ett taksprång behöver vara mätbart för att det ska påverka beräkningen av avstånd till gräns. Det är däremot oklart om en källare som sträcker sig utanför själva byggnaden också ska beaktas vid mätning av byggnadens avstånd till gräns. (MÖD 2020-06-01 mål nr P 8395-19/2020:9)

Mål: P 8395-19/MÖD 2020:9 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Om ett attefallshus ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad komplementbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig komplementbyggnad.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. MÖD har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. För attefallshus som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 105-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis en skola, ett kontor, ett äldreboende, en gata eller en park. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som av rättsordningen har accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mål: P 105-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 10150-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att placera sitt attefallshus närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mål: P 10150-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken och oberoende av om marken är planlagd eller inte. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Mål: P 105-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Mål: P 105-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Attefallshus ska placeras minst 30 meter från järnväg

Attefallshus får inte placeras närmare järnväg än 30 meter räknat från spårets mitt. Om det förekommer flera parallella järnvägsspår mäts avståndet från mitten av det spår som ligger närmast byggnaden. Placering närmare än så kan få göras om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Med infrastrukturförvaltare avses den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till infrastrukturen. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 23 och 75)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 §
  I denna lag och i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen betyder

ackrediterat organ: organ för bedömning av överensstämmelse som är ackrediterat för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93,
anläggning för tjänster: mark, spår, installationer, byggnader och utrustning som iordningställts för att det ska gå att utföra eller tillhandahålla sådana tjänster som avses i 6 kap. 23 § andra stycket eller 6 kap. 23 c §,
delsystem: del av järnvägssystem vilken kan hänföras till någon av de kategorier av delsystem som förtecknas i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
fordonsinnehavare: den som i egenskap av ägare eller med nyttjanderätt varaktigt använder eller upplåter ett järnvägsfordon och är registrerad som fordonsinnehavare i det nationella fordonsregistret,
fordonstyp: fordon med identisk teknisk konstruktion som är registrerade i det europeiska registret över godkända fordonstyper,
försäkran om överensstämmelse: sådan försäkran om att ett järnvägsfordon överensstämmer med en redan godkänd fordonstyp som är utformad i enlighet med kommissionens förordning (EU)
nr 201/2011 av den 1 mars 2011 om utformningen av försäkran om överensstämmelse med en godkänd typ av järnvägsfordon,
infrastrukturförvaltare: den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till infrastrukturen,
internationell persontrafik: persontrafik mellan olika stater inom EES samt Schweiz med tåg vars samtliga vagnar passerar minst en nationsgräns och vars främsta syfte är att befordra passagerare mellan stationer i skilda stater inom EES samt Schweiz,
järnvägsfordon: drivfordon och annan rullande materiel som kan framföras på järnvägsspår och som består av ett eller flera delsystem eller delar av delsystem,
järnvägsföretag: den som med stöd av licens eller nationellt trafiksäkerhetstillstånd tillhandahåller dragkraft och utför järnvägstrafik,
järnvägsinfrastruktur: spår-, signal- och säkerhetsanläggningar avsedda för järnvägstrafik, trafikledningsanläggningar, anordningar för elförsörjning av trafiken samt övriga fasta anordningar som behövs för anläggningarnas bestånd, drift eller brukande,
järnvägsnät: järnvägsinfrastruktur som förvaltas av en och samma infrastrukturförvaltare,
järnvägssystem: järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt drift och förvaltning av infrastrukturen och fordonen,
regleringsorgan: sådant organ som avses i artikel 55 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde, i den ursprungliga lydelsen,
regional kollektivtrafikmyndighet: den som är regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik,
tjänsteleverantör: varje offentlig eller privat enhet som ansvarar för förvaltningen av en anläggning för tjänster eller för tillhandahållande av sådana tjänster som avses i 6 kap. 23 § andra stycket eller 6 kap. 23 c §,
tyngre underhåll: arbete som inte utförs rutinmässigt som en del av det dagliga underhållet utan kräver att fordonet tas ur trafik,
tågläge: den infrastrukturkapacitet som, enligt vad som anges i en tågplan, får tas i anspråk för att framföra järnvägsfordon, utom arbetsfordon, från en plats till en annan under en viss tidsperiod,
tågplan: plan över användning av järnvägsinfrastruktur under en viss angiven period,
underhållsansvarig enhet: den enhet som har ansvaret för underhållet av ett järnvägsfordon och som är registrerad som sådan i fordonsregistret enligt 8 kap. 8 a §. Lag (2015:360) .

I Sverige finns det cirka 350 olika infrastrukturförvaltare. För att ta reda på vem som är infrastrukturförvaltare för ett visst spåravsnitt så finns en nationell järnvägsdatabas, NJDB, hos Trafikverket. I den finns en geografisk beskrivning över alla nu använda spår.

Databasen NJDB (på Trafikverkets webbplats)

Attefallshus får inte byggas på vissa platser

På vissa platser får attefallshus inte byggas. I särskilt värdefulla områden får inga attefallshus byggas, varken komplementbostadshus eller komplementbyggnader. I områden som är av riksintresse för totalförsvaret och är flygplatser, övnings- eller skjutfält får inte attefallshus som är komplementbostadshus byggas men det går bra att bygga komplementbyggnader. Om det finns en utökad lovplikt i detaljplan för attefallshus får varken komplementbostadshus eller komplementbyggnader uppföras.

Attefallshuset får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla

Bygglovsbefrielsen för attefallshus gäller inte vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. MÖD har konstaterat att det är tillräckligt att det är fastslaget att attefallshuset ska uppföras i ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt för att åtgärden inte ska omfattas av undantaget från lovplikten. Enligt domstolen krävs det alltså inte att byggnaden medför att området förvanskas. Det innebär att vid byggnader och inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla får inte attefallshus uppföras även om uppförandet inte förvanskar byggnaden eller bebyggelseområdet. (MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)

Mål: P 1588-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Förvanskningsförbudet

Attefallshuset får inte uppföras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret

Attefallshus som är komplementbostadshus får inte byggas inom eller i anslutning till flygplatser och övnings- eller skjutfält som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvaret.

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

9 §
  Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Vad som avses med i anslutning till bör i första hand motsvaras av de så kallade influensområden som Försvarsmakten ska redovisa till länsstyrelsen. Influensområdet är det område inom vilket verksamhetens omgivningspåverkan, huvudsakligen i form av buller, kan innebära olägenheter för människors hälsa och därmed ett hinder för framför allt samlad bostadsbebyggelse. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa vilka områden som omfattas av riksintresse. Ofta redovisar kommunerna även influensområdena i sina översiktsplaner. När det gäller flygplatser finns även influensområden för luftrum och stoppområden för höga objekt. Dessa påverkar dock inte förutsättningarna för uppförande av komplementbostadshus. Att bygga inom sådana influensområden kan därför inte anses ske i anslutning till sådant riksintresseområde som avses. Det är endast influensområden för buller som anses berörda i detta sammanhang. Influensområden kan förändras i och med att verksamheten ändrar karaktär eller omfattning. Försvarsmakten är dock skyldig att tillhandahålla en aktuell redovisning av riksintressena.
(jfr prop. 2013/14:127 sid. 25-26) (Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

Attefallshus får inte uppföras om det finns en utökad bygglovsplikt

Kommunen får i vissa fall införa en utökad bygglovsplikt för attefallshus i detaljplan. Det innebär att undantaget från lovplikt för attefallshuset inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Om det i en detaljplan som antagits före den 2 juli 2014 har beslutats om utökad lovplikt för friggebodar gäller det även för attefallshus.

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap. 8 § första stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 ska bygglov krävas även för sådana åtgärder som avses i 4 a-4 c §§, till dess att kommunen bestämmer annat

Ändrad lovplikt

Attefallshus kräver anmälan

Det krävs inget bygglov för att uppföra eller bygga till ett attefallshus, men däremot krävs det i de flesta fall en anmälan till byggnadsnämnden. Om attefallshuset ska användas som komplementbostadshus krävs alltid anmälan. Om en komplementbyggnad ändras så att den blir ett komplementbostadshus är även detta en anmälningspliktig åtgärd. Det krävs dock ingen anmälan om attefallshuset ska användas som komplementbyggnad och det ska placeras utanför "sammanhållen bebyggelse där det behövs en anmälan med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Ett startbesked krävs för att få börja bygga och ett slutbesked krävs för att få ta byggnaden i bruk i de fall en anmälan krävs.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

6 §
  Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är
      a) en komplementbyggnad,
      b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i
9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
      c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan

liknande näring,
   2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region,
   4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur,
   5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen,
   6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om
      a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller
      b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i
9 kap. 6 § plan- och bygglagen,
   7. åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § plan- och bygglagen, och
   8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.
2 § plan- och bygglagen om åtgärden
      a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
      b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.
Förordning (2019:1085).

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

3 a §
  Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Sammanhållen bebyggelse

Byggprocessen för anmälan av bygglovsbefriade åtgärder

Anmälan

Tidsfrister för handläggning

Omvandla befintlig komplementbyggnad till attefallshus

Om det på tomten finns en befintlig komplementbyggnad kan den under vissa förutsättningar omvandlas till ett attefallshus i form av ett komplementbostadshus eller en komplementbyggnad. Den befintliga komplementbyggnaden kan antingen vara en friggebod eller en komplementbyggnad som det finns bygglov för. Eftersom attefallshus inte behöver överensstämma med detaljplanen kan byggrätt frigöras genom att omvandla en befintlig komplementbyggnad till ett attefallshus. Denna byggrätt kan sedan användas till nya lovpliktiga åtgärder. Om en befintlig friggebod omvandlas till ett attefallshus, så får man uppföra en ny friggebod. För att omvandla en befintlig komplementbyggnad till ett attefallshus krävs en anmälan. Det är olika förutsättningar som gäller beroende på om en befintlig komplementbyggnad ska omvandlas till ett komplementbostadshus eller en attefallskomplementbyggnad.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

Det krävs inte bygglov för att ändra en befintlig komplementbyggnad till ett komplementbostadshus. För att omvandla en befintlig komplementbyggnad till ett komplementbostadshus krävs det alltså inte att det görs några fysiska ändringar av byggnaden. Den måste dock uppfylla alla förutsättningar för lovbefrielse och alla krav som gäller för bostäder. Dessutom krävs en anmälan. Om det är en befintlig friggebod som ska omvandlas till ett komplementbostadshus måste friggeboden samtidigt byggas till eftersom den är för liten för att kunna uppfylla kraven som gäller för bostäder.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

För att omvandla en befintlig komplementbyggnad till en attefallskomplementbyggnad krävs det enligt Boverket att byggnaden eller dess placering ändras. Detta kan ske genom att den befintliga komplementbyggnaden antingen byggs till eller flyttas till en ny plats. Att riva en del av komplementbyggnaden, men låta placeringen vara oförändrad, innebär däremot inte att komplementbyggnaden blir en attefallskomplementbyggnad. Det är inte heller möjligt att omvandla en befintlig komplementbyggnad till en attefallskomplementbyggnad enbart genom att lämna in en anmälan.

Det är alltså skillnad på om den befintliga komplementbyggnaden ska omvandlas till ett komplementbostadshus eller till en attefallskomplementbyggnad. Skillnaden beror på att omvandling av befintlig komplementbyggnad till komplementbostadshus inte kräver bygglov. Detta är tydligt reglerat i PBL. Omvandling till attefallskomplementbyggnad är dock inte särskilt reglerat. Boverket anser trots det att det går att omvandla en befintlig komplementbyggnad till en attefallskomplementbyggnad. För att kunna göra detta behöver förutsättningarna för bygglovsbefriade attefallskomplementbyggnader uppfyllas, det vill säga att det sker en tillbyggnad eller ett uppförande. Att det går att omvandla en befintlig komplementbyggnad till en attefallskomplementbyggnad genom att den byggs till eller flyttas till en ny plats grundar Boverket på att det i bestämmelsen står uppföra eller bygga till en byggnad ”som avses utgöra en komplementbyggnad” och inte ”som är en komplementbyggnad”.

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Vad händer om ett attefallshus byggs utan anmälan eller startbesked?

Om ett attefallshus uppförs utan att anmälan har gjorts eller startbesked har getts är det en olovlig byggnad, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att återställa, till exempel genom rivning. Byggherren kan undgå föreläggande genom att lämna in en anmälan i efterhand.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

51 §
  Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon överklaga ett attefallshus?

Om någon är missnöjd med attefallshusets placering, utformning eller användning kan startbeskedet överklagas. (MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17)

Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Attefallshuset får vara planstridigt

Attefallshus får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt. Det innebär också att det är tillåtet att uppföra ett komplementbostadshus på en tomt som redan har maximalt antal bostäder enligt detaljplanen. Detsamma gäller om detaljplan reglerar max antal komplementbyggnader. Byggnadsnämnden får alltså inte neka startbesked på grund av att attefallshuset är planstridigt.

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

2 a §
   /Träder i kraft I:2025-01-01/
Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2024:943) .

Om det finns planbestämmelser för komplementbyggnader i detaljplan så gäller de inte för attefallshus. Det kan till exempel stå i planen att komplementbyggnader får placeras 1 meter från gräns. Ett attefallshus får trots detta inte placeras 1 meter från gränsen, om inte grannarna medger det. Det beror på att avståndet på 4,5 meter är en förutsättning för lovbefrielse.

Attefallshuset ska inte heller räknas in vid bedömningen av planenlighet vid en lovprövning av andra åtgärder på tomten. Det betyder exempelvis att om det har uppförts ett attefallshus och detaljplanen endast medger en komplementbyggnad ska attefallshuset inte räknas som en sådan komplementbyggnad.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Om kommunen i detaljplan har bestämt att attefallshus kräver bygglov får byggnaden inte strida mot bestämmelser i detaljplanen. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 78)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

2 a §
   /Träder i kraft I:2025-01-01/
Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2024:943) .

Vilka krav gäller för attefallshuset?

Även om det inte krävs bygglov för att uppföra ett attefallshus måste byggnaden uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS, som gäller för åtgärden.

Krav på bygglovsbefriade åtgärder

Om attefallshuset är ett fritidshus finns det flera undantag från plan- och bygglagstiftningens krav på byggnader. Undantagen gäller bland annat kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och kraven på bostadsutformning och energihushållning.

I BBR finns undantag från kravet på energihushållning för bostadshus som används eller är avsedda för användning under en begränsad del av året. Ett fritidshus kan ha en sådan begränsad användning och därmed vara undantagen från kraven på energihushållning.

Fritidshus

Vad händer om ett attefallshus inte har byggts enligt kraven?

Om ett attefallshus bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om den är för hög. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar?

Om en- och tvåbostadshuset av någon anledning, exempelvis rivning, ombyggnad till flerbostadshus, brand eller annan olycka, inte finns kvar betraktas inte attefallshuset som en olovligt uppförd byggnad. En byggnad som är uppförd bygglovsbefriad har rätt att stå kvar även om de yttre omständigheterna ändras. Detta eftersom förutsättningarna för undantaget var uppfyllda när attefallshuset uppfördes.

Det är ännu inte prövat i rättspraxis vad ett sådant attefallshus ska betraktas som. Det vill säga om det fortfarande är ett komplementbostadshus eller om det är ett enbostadshus. Boverket anser att eftersom det endast är de yttre omständigheterna som har ändrats så borde attefallshuset fortsätta vara ett komplementbostadshus. Dessutom har attefallshuset endast hanterats som ett komplementbostadshus och inte som ett vanligt enbostadshus. I och med att attefallshuset uppfyllde förutsättningarna för lovbefrielse när det uppfördes behöver det inte rivas. Men för att ändra attefallshuset till ett vanligt enbostadshus, behöver bygglov sökas för hela byggnaden.

Boverket har gjort en film som handlar om vad som händer med komplementbostadshuset om en- och tvåbostadshuset inte finns längre.

Vad händer om attefallshuset står på en egen fastighet?

Det framgår inte av PBL om det är möjligt att ändra fastighetsindelningen så att bostadshuset och attefallshus står på varsin fastighet. Det är fastighetsbildningslagen, FBL, som reglerar frågor om fastighetsbildning. Det är lantmäterimyndigheten som får avgöra om det finns förutsättningar för att bilda en fastighet med enbart ett attefallshus på.

Det ännu inte prövat i rättspraxis vad ett sådant attefallshus ska betraktas som. Det vill säga om det fortfarande är ett komplementbostadshus eller om det är ett enbostadshus. Boverket anser att eftersom det endast är de yttre omständigheterna som har ändrats så borde attefallshuset fortsätta var ett komplementbostadshus. Dessutom har attefallshuset endast hanterats som ett komplementbostadshus och inte som ett vanligt enbostadshus. I och med att attefallshuset uppfyllde förutsättningarna för lovbefrielse när det uppfördes behöver det inte rivas. Men för att ändra attefallshuset till ett vanligt enbostadshus, behöver bygglov sökas för hela byggnaden.

Boverket har gjort en film som handlar om vad som händer med komplementbostadshuset om det står på en egen fastighet.

Vilka bygglovsbefriade åtgärder får attefallshus kompletteras med?

Till attefallshuset får vissa bygglovsbefriade åtgärder utföras. Attefallshuset får, både om det är ett komplementbostadshus och en komplementbyggnad, förses med ett bygglovbefriat skärmtak över altan, balkong eller entré. Den sammanlagda arean av samtliga skärmtak som uppförs på tomten får inte överstiga 15 m2. Om attefallshuset är ett komplementbostadshus får en skyddad uteplats, med mur eller plank, anordnas. Den skyddade uteplatsen får förses med ett skärmtak på totalt 15 m2. Om attefallshuset är ett komplementbostadshus får även en bygglovsbefriad altan anordnas.

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Till attefallshuset får det däremot inte byggas en friggebod eller ett attefallshus. Man får inte heller göra de bygglovsbefriade åtgärderna, tillbyggnad på 15 m2, inreda ytterligare en bostad eller bygga två takkupor.

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

Ändringar av ett attefallshus kan kräva bygglov

Om det görs ändringar av attefallshuset efter att det är färdigbyggt kan det krävas bygglov trots att själva attefallshuset inte krävde lov när den uppfördes.

Inom detaljplanerat området krävs det bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på ett attefallshus om åtgärden innebär att byggnaden eller områdets karaktär väsentligt förändras. Även sådana åtgärder som inte väsentligt förändrar byggnadens eller områdets karaktär kan kräva bygglov. Det gäller om kommunen i detaljplan har infört bygglovsplikt för dessa åtgärder. Inom detaljplanerat område krävs det även bygglov för en göra en annan ändring om den väsentligt påverkar attefallshusets yttre utseende. Det kan till exempel vara att ta upp ett fönster eller sätta in en dörr. Utanför detaljplanerat område krävs inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Detta gäller även om det är en väsentlig förändring av byggnaden eller områdets karaktär. Det krävs inte heller bygglov för ändringar som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende.

2 §
  Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

5 §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) .

5 a §
  För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Ändring av byggnaders yttre utseende

Bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende

Andra tillstånd kan krävas

Även om attefallshuset inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Lista över tillstånd, dispenser och anmälan

Film om frågor och svar om bygglovsbefriade åtgärder

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

Boverket (2024). Attefallshus. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/bygglovbefriade-atgarder/attefallshus/ Hämtad 2024-12-23