Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Lov & byggprocessen / Lov & anmälningsplikt / Bygglov för byggnader / Nybyggnad
Bygglov för byggnader

Nybyggnad

Granskad: 19 januari 2022

Det krävs oftast bygglov för nybyggnad, det vill säga att uppföra en ny byggnad, eller att flytta en befintlig byggnad till en ny plats. Det finns dock vissa undantag från bygglovsplikten.

Vad är nybyggnad?

Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad. Nybyggnad definieras i plan- och bygglagen, PBL, som uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Att exempelvis flytta en byggnad från en plats till en annan plats på tomten är nybyggnad. Detsamma gäller även vid flytt av en byggnad till en annan tomt. För komplementbyggnader till en- eller tvåbostadshus samt för ekonomibyggnader finns det vissa undantag från lovplikten. Det finns även undantag för vissa mindre byggnader på allmän plats, för fristående väderskydd för kollektivtrafiken samt för åtgärder för totalförsvaret. Kommunen kan i vissa fall besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för nybyggnad. Det framgår i så fall av detaljplanen eller områdesbestämmelserna för det aktuella området.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

2 §
   Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

4 a §
   Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

6 §
   För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) .

6 a §
   För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

15 §
   Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

7 §
   I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
   1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
   2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
      a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
      b) göra en liten tillbyggnad,
      c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
      d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

8 §
   Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Flyttning av byggnad

Bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus

Ekonomibyggnad

Bygglovsbefriad mindre byggnad på allmän plats

Bygglovsbefriat väderskydd för kollektivtrafiken

Vad är en byggnad?

I PBL definieras vad som menas med byggnad. I definitionen finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att en konstruktion ska vara en byggnad. Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att en konstruktion ska anses vara en byggnad. De kriterier som ska vara uppfyllda är följande:

  • Det ska vara en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar.
  • Den ska vara varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller vara varaktigt placerad på en viss plats i vatten.
  • Den ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Varaktig konstruktion med tak eller tak och väggar

För att en konstruktion ska vara en byggnad måste den ha ett tak. En byggnad kan även ha både väggar och tak. En konstruktion som enbart består av väggar är alltså inte en byggnad enligt definitionen. Konstruktionen måste ha en viss varaktighet. Vad som menas med detta avgörs av rättspraxis.

Varaktig placering

För att en konstruktion ska vara en byggnad måste den också vara varaktigt placerad på en viss plats. Placeringen kan då antingen ske på mark eller helt eller delvis under mark. Den kan också ske på en viss plats i vatten. Vad som menas med en varaktig placering framkommer inte specifikt av förarbetena. Men det nämns bland annat att långtidsuppställda husvagnar täcks in av definitionen genom att dess uppställning kan bedömas som en varaktig placering. Även varaktigt placerade lekstugor omfattas av definitionen enligt förarbetena. Vad som förutom detta menas med en varaktig placering avgörs av rättspraxis.

Möjlighet att uppehålla sig

Enligt definitionen ska en konstruktion vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den för att den ska vara en byggnad. Vad som menas med detta avgörs av rättspraxis.

Begreppet byggnad i äldre och nuvarande lagstiftning

I förarbeten och rättspraxis till äldre lagstiftning har begreppet byggnad förtydligats när det gäller små och enkla konstruktioner, lätt flyttbara konstruktioner och vissa speciella konstruktioner. Eftersom byggnad numera är definierat i PBL innebär det att tolkningen enligt äldre förarbeten samt äldre rättspraxis inte alltid är tillämplig. Det beror främst på att kriteriet "möjlighet för människor att uppehålla sig" har införts i definitionen av byggnad. Ett av syftena med att införa definitionen i PBL var att minska lovplikten. Den rättspraxis som vuxit fram för lovplikten ansågs vara väl långtgående i förhållande till de krav på byggnader som ställs i lagstiftningen. Detta innebär att vissa konstruktioner som enligt äldre lagstiftning ansågs vara byggnader inte längre kan anses vara det enligt den nya definitionen till exempel hundkojor.

Exempel på små och enkla konstruktioner som i rättspraxis till äldre lagstiftning har betraktats som byggnader är hydda, kiosk, lekstuga och långtidsuppställt tält för mötesverksamhet. Ytterligare exempel på små och enkla konstruktioner som har ansetts vara byggnader är lappkåta och sol- och regnskydd med trätak. För att sådana konstruktioner ska anses vara byggnader idag måste de uppfylla kriterierna för byggnad enligt definitionen i PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 674 och prop. 2009/10:170 sid. 144)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det har i äldre rättspraxis inte krävts att en byggnad ska vara förenad med marken. Något sådant krav finns inte heller enligt den nuvarande definitionen av byggnad i PBL. Husvagnar, redskapsvagnar, husbåtar och försäljningskiosker på hjul kan därför i vissa fall betraktats som byggnader. I tidigare rättspraxis bedömdes frågan om en lätt flyttbar konstruktion var en byggnad utifrån användningssätt, utformning och varaktigheten i användningen. Användning för bostadsändamål på samma ställe under en längre tid än en normal campingsemester medförde oftast en klassificering som byggnad. För att sådana konstruktioner ska anses vara byggnader idag måste de uppfylla kriterierna för byggnad enligt definitionen i PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 675 och prop. 2009/10:170 sid. 143-145)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

I rättspraxis till tidigare lagstiftning har även vissa speciella konstruktioner betraktats som byggnader. Det gäller konstruktioner som genom sin storlek och form ger samma visuella intryck som ett hus, trots att de har saknat utrymme för människor att uppehålla sig i. Eftersom begreppet byggnad numera är definierat i lagen innebär det att tolkningen enligt äldre förarbeten samt äldre rättspraxis inte alltid är tillämplig. Enligt definitionen för byggnad i PBL måste människor kunna uppehålla sig i en konstruktion för att den ska vara en byggnad. Det innebär att konstruktioner som tidigare krävde bygglov enbart på grund av det visuella intrycket, till exempel transformatorstationer, inte kräver bygglov som byggnader idag. Konstruktioner som inte betraktas som byggnader kan ändå vara bygglovspliktiga som andra anläggningar. Transformatorstationer är exempel på sådana anläggningar.(jfr prop. 1985/86:1 sid. 675)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

1 §
   I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).

2 §
   Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov,
   2. ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken,
   3. en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg,
   4. en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
   5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   6. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som
      a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus,
      b) är av säsongskaraktär,
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
      d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900).

Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader. Förordning (2017:102).

Bygglov för anläggningar

Konstruktioner som kan vara byggnader

För att avgöra om en konstruktion är en byggnad eller inte finns vägledning i förarbeten och rättsfall.

Små eller enkla konstruktioner

Lekstuga

Varaktigt placerade lekstugor omfattas av definitionen för byggnad, vilket också framgår av förarbetena till nuvarande PBL. (prop. 2009/10:170 sid. 144)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Trädkoja

Det finns ett rättsfall från MMD där en trädkoja bedömdes vara en byggnad. Trädkojans area var cirka sex kvadratmeter. Trädkojan var placerad cirka en meter ovanför marken och den hade en taknockshöjd på cirka fyra meter mätt från marken. Trädkojan vilade med ena kortsidan mot en balk som var fäst i två träd. Kojans andra kortsida vilade på två stolpar som stod på marken. Trädkojan stöttades därmed upp av fyra pelare varav två var träd. Domstolen ansåg att material eller höjd på de pelare en konstruktion vilar på inte är avgörande för om konstruktionen ska anses stå på marken. För att en konstruktion ska anses vara en byggnad krävs inte heller att den är byggd på en fast grund. Domstolen bedömde därför att trädkojan stod på marken. Eftersom trädkojan också var varaktigt placerad, hade väggar och tak samt var stor nog för människor att uppehålla sig i, ansågs trädkojan vara en byggnad. I det här fallet krävde kojan dock inte bygglov eftersom den var ett Attefallshus. (MMD Nacka 2017-05-31 mål nr P 6951-16)

Skiss på trädkojan i rättsfallet MMD Nacka 2017-05-31 mål nr P 6951-16. Illustration: Sweco/Boverket

Fristående altan

I ett rättsfall har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, bedömt att en fristående altan var att betrakta som en byggnad. Altanen var uppförd på ett berg och den sköt ut över sluttande mark. Altangolvet bestod av brädor med 7 mm mellanrum. En del av utrymmet under altanen hade på två sidor avgränsats med brädor. Höjden innanför avgränsningen var 1,6 meter, det ena hörnet av altanen hade en höjd på cirka 2 meter. MÖD konstaterade att då altanen var konstruerad för att människor ska kunna vistas på den kunde altangolvet anses utgöra tak för det underliggande utrymmet. Att altangolvet inte var tätt vilket medförde att regnvatten kunde ledas ner i det underliggande utrymmet förändrade inte den bedömningen. Domstolen ansåg att ett utrymme inte behöver vara mätvärt enligt Svensk Standard för att konstruktionen ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Domstolen konstaterade att ett betydande utrymme där människor kan uppehålla sig hade skapats under det tak som altangolvet utgjorde för underliggande mark. Höjden under altanen gjorde att människor kunde uppehålla sig där och att konstruktionen därmed fick anses vara avsedd för detta. Vilken avsikt byggherren hade vad gäller användningen av utrymmet under altangolvet hade ingen betydelse. (MÖD 2015-05-21 mål nr P 8356-14)

Mål: P 8356-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Skiss på altanen i rättsfallet MÖD 2015-05-21 mål nr P 8356-14. Illustration: Sweco/Boverket
Skiss på altanen i rättsfallet MÖD 2015-05-21 mål nr P 8356-14. Illustration: Sweco/Boverket

I en annan dom från MÖD bedömde domstolen att en fristående altan ansågs vara en byggnad. Altanen var cirka 25 m2 och uppförd över sluttande mark. Under altanen fanns ett utrymme som inte var inklätt. Detta utrymme varierade i höjd beroende på hur brant marken sluttade. Utrymmet under golvet bedömdes ha en högsta höjd av cirka 1,75 meter. Domstolen konstaterade att det hade skapats ett utrymme under det tak som utgör golvet på altanen där människor kunde uppehålla sig. Konstruktionen fick därför anses vara avsedd för detta. Altanen utgjorde därför en byggnad enligt definitionen i PBL, för vilken det krävs bygglov. Ärendet återförvisades till nämnden för att pröva om altanen kunde vara undantagen från bygglovsplikt enligt PBL. (MÖD 2015-12-28 mål nr P 3776-15)

Mål: P 3776-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Skiss på altanen i rättsfallet MÖD 2015-12-28 mål nr P 3776-15. Illustration: Sweco/Boverket

I ytterligare en dom från MÖD har två altaner, som var uppförda på samma tomt, bedömts vara bygglovspliktiga. Den ena altanen bedömdes vara lovpliktig som en tillbyggnad till huvudbyggnaden och den andra bedömdes vara lovpliktig som en fristående byggnad. Den altan som bedömdes vara lovpliktig som en fristående byggnad hade en yta av mer än 150 kvadratmeter, med pool inräknad. Altangolvet hade en höjd över den nuvarande marknivån som varierade stort och var som högst cirka 1,7 meter över marken. Altanen var placerad på ett lägre plan än golvet i huvudbyggnadens nedre våning och skildes åt från denna byggnad med partier av stenläggning och trappor samt av berg i dagen. Detta medförde att altanen inte kunde anses utgöra en tillbyggnad till huvudbyggnaden enligt domstolen. Frågan var då om altanen kunde utgöra en fristående byggnad. Domstolen bedömde att altanen hade en varaktig konstruktion och en varaktig placering på marken. Golvet på altanen utgjorde också ett tak för de utrymmen som hade skapats under altanen. Höjden på dessa utrymmen medförde att det var möjligt att vistas i utrymmena nedanför poolen och vid sidan av poolen. Domstolen bedömde därför att altanen fick anses vara konstruerad så att människor kunde uppehålla sig i dessa utrymmen. Vilken avsikt byggherren hade med användningen av utrymmena hade ingen betydelse för denna bedömning. Altanen bedömdes därför vara en byggnad som krävde bygglov. (MÖD 2016-10-18 mål nr P 11268-15)

Mål: P 11268-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Skiss på den övre altanen i rättsfallet MÖD 2016-10-18 mål nr P 11268-15. Illustration: Sweco/Boverket
Skiss på den nedre altanen i rättsfallet MÖD 2016-10-18 mål nr P 11268-15. Illustration: Sweco/Boverket
Skiss på den nedre altanen i rättsfallet MÖD 2016-10-18 mål nr P 11268-15. Illustration: Sweco/Boverket

Olika kriterier för friliggande eller sammanbyggd altan

Den rättspraxis som finns för altaner visar att kriterierna för när en altan är en ny byggnad respektive en tillbyggnad till en befintlig byggnad skiljer sig åt. För att det ska vara en byggnad måste altanen uppfylla byggnadsdefinitionen. Det innebär att altanens golv måste utgöra tak till underliggande utrymme samt att människor kan uppehålla sig i utrymmet. För att altanen ska vara en tillbyggnad gäller däremot att altanen visuellt upplevs som en tillbyggnad och medför en volymökning.

Tillbyggnad

Pooltak

I en dom från MÖD bedömdes ett pooltak vara en byggnad. Ärendet gällde ett välvt genomskinligt pooltak som hade en dörr. Pooltaket hade en storlek på 50 m2 och en höjd på cirka 1,6 meter. Enligt domstolen är det avgörande för om ett pooltak ska anses vara en byggnad om människor kan vistas i vattnet under taket för det ändamål som poolen och utrymmet i övrigt har. MÖD ansåg att det aktuella pooltaket på grund av sin storlek och sin höjd uppfyllde de kraven, varför pooltaket var en byggnad och därmed bygglovspliktig. (MÖD 2020-04-20 mål nr P 116-19)

Mål: P 116-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Väderskydd för rullstol

I en dom från MMD har det avgjorts att ett väderskydd för rullstol inte var att betrakta som en byggnad. Ärendet gällde nybyggnad av ett väderskydd för rullstol med en totalhöjd på 1,60 meter och en yta om 2,8 m2. Domstolen ansåg att väderskyddet fick anses uppfylla kravet på att vara en konstruktion av väggar och tak. Däremot kunde väderskyddet inte anses vara konstruerat så att människor kunde uppehålla sig i det. Mot bakgrund av detta var väderskyddet inte att se som en byggnad. (MMD Vänersborg 2012-12-11 mål nr P 4184-12)

Exempel på väderskydd för rullstol. Foto: Franz Feldmanis

Container

En container kan vara bygglovspliktig antingen som en byggnad eller som ett upplag. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en container är en byggnad eller ett upplag. För att avgöra detta får byggnadsnämnden ta reda på vad syftet är och hur den ska användas. Om människor kan uppehålla sig i en container och den är tänkt att användas till exempel som förråd, är den förmodligen att se som en byggnad. Det som avgör om den är en byggnad är om den uppfyller kriterierna i definitionen av byggnad. Om syftet med containern däremot är att lagra till exempel material vid en industri eller avfall på en återvinningsstation är den förmodligen att se som ett upplag.

2 §
   Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

1 §
   I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).

Bygglov för upplag och materialgårdar

Större markis

Det kan behövas bygglov för att sätta upp markiser över exempelvis terrasser eller uteserveringar men det bedöms från fall till fall.

I en dom från MMD prövades om större markiser krävde bygglov. Åtgärden bestod av en fristående stomme med utfällbara markiser. De var placerade på ett större träddäck avsett för uteservering. Det fanns även glasskärmar längs två sidor. Träddäcket var placerat i direkt anslutning till en befintlig byggnad men stommen som markiserna var fastmonterade på ansågs vara fristående från den befintliga byggnaden. Markiserna i sin tur var fastmonterade på stommens mittbalk och hölls utfällda med hjälp av markisarmarna. Domstolen ansåg att markiserna inte var utfällda i en sådan utsträckning att de borde betraktas som ett tak. Stommen med markiser tillsammans med träddäck och glasskärmar var därmed inte att betrakta som en byggnad som krävde bygglov. Eftersom åtgärderna inte var sammanbyggda med den befintliga byggnaden så var det ingen ökning av byggnadens volym och därmed inte heller en bygglovspliktig tillbyggnad. (MMD Nacka 2014-07-01 mål nr P 5135-13)

Skiss på markiserna i rättsfallet MMD Nacka 2014-07-01 mål nr P 5135-13. Illustration: Sweco/Boverket

Solenergianläggning på ställning

I vissa fall kan solfångare eller solcellspaneler som monteras på en ställning vara att betrakta som en byggnad.

I en dom ansåg MÖD att en konstruktion med solcellspaneler var en byggnad som krävde bygglov. Åtgärden bestod av en varaktig konstruktion i form av en ställning med solcellspaneler ovanpå. Konstruktionen var 7,5 meter lång och 3,5 meter bred, med en lägsta höjd på cirka 3 meter och en högsta höjd på cirka 8 meter. Domstolen ansåg att solcellspanelerna utgjorde ett tak för det utrymme som skapades under panelerna. MÖD ansåg att utrymmet under solcellspanelerna var tillgängligt för människor att vistas i och var avsett att vara konstruerat så att människor kunde uppehålla sig där. Sökandens avsikt gällande användningen av utrymmet hade ingen betydelse vid domstolens bedömning. Domstolen konstaterade därför att konstruktionen var en byggnad som krävde bygglov. (MÖD 2021-02-12 mål nr P 9976-20)

Mål: P 9976-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Illustration av solenergianläggning på markstativ. Skiss på solenergianläggningen i rättsfallet MÖD 2021-02-12 mål nr P 9976-20. Illustration: Klara Falk/Boverket

Flyttbara konstruktioner

Husvagn

I äldre rättspraxis finns många exempel på att husvagnar har betraktats som byggnader. Användning för bostadsändamål på samma ställe under en längre tid än en normal campingsemester medförde oftast en klassificering som byggnad enligt ÄPBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 675)

Enligt definitionen av byggnad i PBL kan en konstruktion som är varaktigt placerad på mark vara en byggnad. Det innebär att långtidsuppställda husvagnar som är varaktigt placerade är byggnader. Vad som menas med långtidsuppställning framgår inte av förarbetena. Det finns heller ingen relevant rättspraxis om vad som menas med varaktig placering av husvagnar enligt PBL. Det är dock möjligt att en husvagn som står uppställd på samma plats längre än en normal campingsemester kan anses vara en varaktig placering och därmed kräva bygglov. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 144)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

2 §
   Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

Villavagn

Det finns ingen tydlig vägledning varken i förarbeten eller i rättspraxis om en villavagn är en bygglovspliktig byggnad. En villavagn uppfyller i de flesta fall kriterierna för att vara en byggnad. För att vara en byggnad ska den bland annat vara varaktigt placerad på en plats. Även om en villavagn ibland har hjul och är flyttbar är den oftast varaktigt placerad på en och samma plats och är därmed en byggnad.

Exempel på villavagn. Foto: Emilia Olofsson Arnér/Boverket

2 §
   Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

Försäljningsvagn på hjul

En försäljningsvagn uppfyller i de flesta fall kriterierna för att vara en byggnad. För att vara en byggnad ska den bland annat vara varaktigt placerad på en plats. Även om en försäljningsvagn har hjul och är flyttbar kan den vara varaktigt placerad på en och samma plats och därmed vara en byggnad. I ett äldre rättsfall ansågs en kiosk på hjul som flyttades dagligen inte vara en bygglovspliktig byggnad. Det är däremot inte klarlagt när det krävs bygglov för en försäljningsvagn som står på en plats längre än en dag. (RÅ 1962 sid. 77)

Husbåt och bastuflotte

I ett rättsfall där ÄPBL tillämpades ansågs en husbåt som legat förtöjd i en marina i två år vara en byggnad och därmed bygglovspliktig. Tiden för hur länge husbåten legat förtöjd var avgörande. Det ansågs inte vara väsentligt om husbåten i praktiken använts som bostad eller som demonstrationsobjekt för hamnbesökare. (RÅ 1998 not. 196)

Enligt definitionen av byggnad i PBL kan en konstruktion som är varaktigt placerad på en viss plats i vatten vara en byggnad. Det innebär att fast förankrade husbåtar som är varaktigt placerade i vatten är byggnader. Även bastuflottar kan vara byggnader om de är varaktigt placerade på en viss plats i vatten. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 144)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Arbetsbodar

Det kan krävas bygglov för uppställning av arbetsbodar även kallat byggbodar. För att arbetsbodar ska kräva bygglov måste de uppfylla kriterierna i definitionen för byggnad. Det som är avgörande är om de är varaktigt placerade.

I ett rättsfall prövades om en uppställning av 22 byggbodar krävde bygglov. Dessa var uppställda i 2 våningar. Byggbodarna var placerade i anslutning till en byggarbetsplats och skulle stå där i cirka 1,5 år. Byggbodarna ingick inte det bygglov som gällde för flerbostadshusen som höll på att uppföras. Domstolen ansåg att det saknas lagstöd för att byggbodarna ska anses ingå i bygglovet för flerbostadshusen. Bedömningen av om bygglov krävs måste avgöras från fall till fall med hänsyn till de krav på varaktighet som anges i definitionen för byggnad. Domstolen ansåg att byggbodarna i detta fall krävde bygglov. (MÖD 2015-06-02 mål nr P 3850-15)

Mål: P 3850-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Av domen framkommer det att byggbodar uppställda i cirka 1,5 år kräver bygglov. Det är däremot inte klarlagt när det krävs bygglov för byggbodar som står på en plats kortare tid än 1,5 år.

Byggnader på camping

Ett bygglov för campingplats innebär att ett visst område får användas för camping. Förutom att själva campingplatsen kräver bygglov behövs även bygglov för de byggnader och andra anläggningar som uppförs på campingplatsen. Det gäller exempelvis servicebyggnader, stugor, plank och murar. Även husvagnar, husbilar, villavagnar, tält, spiketält och liknande kan vara bygglovspliktiga som byggnader.

2 §
   Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

1 §
   I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).

Campingplatser

Tält

Ett tält är konstruerat av lättare material som till exempel plast, tyg eller skinn. Sådana konstruktioner kräver bygglov för nybyggnad om de har en varaktig konstruktion, är varaktigt placerade och är konstruerade så att människor kan uppehålla sig i dem. Det saknas vägledning i förarbeten och rättspraxis för när tält är byggnader. Exempel på tält som kan kräva bygglov är lagertält, evenemangstält, partytält, hustält, och tältstugor. Det som främst är avgörande för lovplikten är om tältet har en varaktig konstruktion och är varaktigt placerad.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Förtält och spiketält

Förtält eller spiketält är en konstruktion som kopplas samman med en husvagn eller husbil. Konstruktionen bildar ett yttre rum utanför husvagnen eller husbilen. Det extra utrymmet som bildas används till exempel som uterum, förråd eller gästrum. Ett förtält har oftast tre väggar medan ett spiketält oftast har fyra väggar. Ett spiketält kan därför användas fristående utan husvagnen eller husbilen. Förtält är konstruerat av lättare material till exempel plast eller tyg medan spiketält är av trä. Båda kräver bygglov för nybyggnad om de uppfyller kriterierna i definitionen av byggnad.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Foto på en stort antal husvagnar med spiketält nedanför en snöig skidbacke. Exempel på spiketält. Foto: Annika Lindström/Boverket

Åtgärder för totalförsvaret

Nybyggnad av en byggnad som är avsedd för totalförsvaret och som är hemlig kräver inte bygglov. Innan en sådan åtgärd görs ska fastighetsägaren samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska på lämpligt sätt underrätta kommunen om åtgärden och var den ska utföras.

15 §
   Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en nybyggnad kräver bygglov eller inte enligt PBL kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Lista över tillstånd, dispenser och anmälan

Boverket (2022). Nybyggnad. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/nybyggnad/ Hämtad 2024-11-22