Certifierade byggprojekteringsföretag i lov- och byggprocessen
En byggherre kan använda sig av ett certifierat byggprojekteringsföretag vid nybyggnad av vissa bostadshus. Då ska byggnadsnämnden inte göra någon prövning av om utformningskraven om lämplighet och tillgänglighet är uppfyllda. Vid beslutet om startbeskedet ska byggnadsnämnden inte heller göra någon bedömning av om de tekniska egenskapskraven kan antas komma att uppfyllas.
Vad är ett certifierat byggprojekteringsföretag?
Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har särskild sakkunskap och erfarenhet av att bedöma om utformningskraven om lämplighet samt tillgänglighet och användbarhet liksom de tekniska egenskapskraven är uppfyllda. Företaget ska ha ett kvalitetsledningssystem som beskriver hur företaget har säkerställt att det har en tillräcklig kompetens för att bedöma att kraven är uppfyllda. Företaget ska vara certifierat för ändamålet.
32 b §
Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har ett kvalitetsledningssystem samt särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma kraven i 8 kap. 1 § 1 och
3 samt 4 § vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § och som kan styrka detta med ett certifikat.
Frågor om certifiering av byggprojekteringsföretag ska prövas av organ som har ackrediterats för ändamålet att certifiera byggprojekteringsföretag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och
5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Detsamma gäller organ som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1084) .
8 §
Det certifierade byggprojekteringsföretaget ska tillämpa ett certifierbart kvalitetsledningssystem.
9 §
Kvalitetsledningssystemet ska innehålla en beskrivning av
- 1. kvalitetsmål och organisationsstruktur samt roller, ansvar och befogenheter vid bedömningen av att projekteringen säkerställer att byggnaden kan antas uppfylla kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § plan- och bygglagen (2010:900),
- 2. vilka kategorier av byggnader företaget avser att åta sig bedömning av,
- 3. vilka kompetenser som behövs enligt 6 § 2 och 7 § 4 för de byggnader företaget avser att åta sig bedömning av enligt punkt 2,
- 4. hur företaget kommer att säkerställa tillgång till kompetensen enligt 6 och 7 §§,
- 5. rutiner för fortbildning avseende för verksamhetsområdet relevanta lagar, förordningar och föreskrifter,
- 6. hur företaget ska säkerställa att projekteringen har utförts med rätt kompetens och på ett fackmässigt sätt,
- 7. hur kontrollen kommer att ske av den genomförda projekteringen så att den säkerställer att byggnaden kan antas uppfylla kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § plan- och bygglagen, och
- 8. hur det ska dokumenteras vem som har utfört kontrollen och på vilket underlag kontrollen har skett.
Allmänt råd
Tillgång till kompetens kan säkerställas genom egen anställd personal eller genom avtal.
En beskrivning av hur kontrollen kommer att ske avser bland annat en beskrivning av i vilken utsträckning projekteringshandlingarna ska bedömas av annan personal än de som utfört projekteringen.
Du kan läsa om vad som krävs av ett certifierat byggprojekteringsföretag på sidan För certifierade byggprojekteringsföretag.
För certifierade byggprojekteringsföretag
Om du är byggherre kan du läsa mer om vad som gäller när du vill använda ett certifierat byggprojekteringsföretag på sidan Byggherrar med certifierat byggprojekteringsföretag.
Byggherrar med certifierat byggprojekteringsföretag
Det är byggherren som väljer om ett certifierat byggprojekteringsföretag ska anlitas. Om byggherren inte anlitar ett sådant företag så hanteras lov- och byggprocessen som vanligt hos byggnadsnämnden.
Två behörighetsklasser vid certifiering
De certifierade byggprojekteringsföretagen kan vara certifierade i behörighetsklass Normal eller Kvalificerad. Behörighetsklass Normal gäller bara för bedömning av en- och tvåbostadshus med högst 2 våningar. Behörighetsklass Kvalificerad gäller för samtliga byggnader som får bedömas av certifierade byggprojekteringsföretag.
3 §
Certifiering får lämnas för
- 1. behörighet Normal för en- och tvåbostadshus med högst två våningar, och
- 2. behörighet Kvalificerad för de byggnader som anges i 4 och 5 §§.
När kan certifierade byggprojekteringsföretag börja användas?
För att byggherren ska kunna använda ett certifierat byggprojekteringsföretag måste det finnas företag som har visat att de uppfyller Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifierade byggprojekteringsföretag. För att sådana företag ska kunna certifiera sig måste det finnas certifieringsorgan som har tillstånd, det vill säga vara ackrediterade, för att utfärda sådana certifikat. I dagsläget finns det inga ackrediterade certifieringsorgan.
Vilka byggnader omfattas av reglerna?
Certifierade byggprojekteringsföretag kan endast användas vid nybyggnad av bostadshus. Sådana företag kan inte användas om det krävs räddningshiss eller det kan innebära en komplicerad insats för räddningstjänsten i händelse av brand.
5 §
Trots 4 § får bestämmelserna om certifierade byggprojekteringsföretag inte tillämpas på byggnader som har krav på räddningshiss eller andra byggnader som kan innebära en komplicerad insats för räddningstjänsten i händelse av brand.
Krav på räddningshiss finns normalt för byggnader med fler än 10 våningsplan.
I byggnader som har fler än tio våningsplan ska minst en räddningshiss finnas. Hissen får endast förbindas med andra utrymmen genom brandsluss. Hisschaktet till räddningshissen ska utgöra egen brandcell.
Allmänt rådRäddningshissen kan utformas enligt SS-EN 81-72. De brandceller som krävs enligt SS-EN 81-72 bör utformas i motsvarande klass som gäller för brandcellsskiljande delar i övrigt. Minst två räddningshissar bör installeras om våningsplanets area överstiger 900 m2.Hiss som utformas som räddningshiss bör kunna rymma en sjukbår enligt mått i avsnitt 3:144.Regler om hissar och andra lyftanordningar finns i avsnitt 3:144 och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. (BFS 2013:14).Exempel på komplicerad räddningsinsats är om byggnaden har något av följande:
- Långa tillträdesvägar till större källargarage.
- Lokaler med mycket stort personantal.
- Delar som är avsedda för personer som inte kan förväntas utrymma själva eller med hjälp av tillgänglig personal.
Du kan läsa mer om komplicerade räddningsinsatser på sidan BR0 byggnader.
Bostadshusen får innehålla en viss andel lokaler. Lokalandelen får högst motsvara byggnadsarean och den får inte överstiga boarean. Anledningen till att det får finnas en viss andel lokaler är att det ska vara möjligt att ha lokaler i bottenvåningen på ett flerbostadshus. Lokalarean måste dock inte vara på bottenvåningen utan kan vara belägen var som helst i huset. Om det i en källare finns lokalkomplement eller garage, så ska dessa inte räknas med i lokalarean.
4 §
Bestämmelserna i 9 kap. 32 b och 32 c §§ och 10 kap. 25 a § plan- och bygglagen (2010:900), om certifierade byggprojekteringsföretag får tillämpas vid nybyggnad av bostadshus. Med bostadshus avses även byggnader som förutom bostäder innehåller lokaler, om lokalarean
- 1. högst motsvarar byggnadsarean, och
- 2. inte överstiger boarean.
Från lokalarean får dock undantas lokalkomplement och garage i källare.
Flyttning av byggnad
Ett certifierat byggprojekteringsföretag får även användas vid flyttning av byggnad eftersom flyttning innefattas i begreppet nybyggnad.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
Upplysning i ansökan om bygglov
Om sökanden vill att byggnadsnämnden inte ska pröva vissa krav eftersom ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts ska sökanden i ansökan om bygglov ange vilket företag som har använts.
21 §
En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.
En ansökan om lov ska dessutom innehålla
1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .
I samband med bygglovsprövningen behöver byggnadsnämnden kontrollera att byggprojekteringsföretaget är certifierat för ändamålet, har rätt behörighetsklass och att byggnaden omfattas av reglerna om certifierade byggprojekteringsföretag. Om företaget inte längre är certifierat, så är det tillräckligt om det var certifierat när bedömningen av den aktuella ansökan gjordes. Om byggnadsnämnden vid en kontroll upptäcker att företaget inte är certifierat ska nämnden pröva förutsättningarna för bygglov som om ett sådant företag inte har använts. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 26–27 och 50–51)
Bygglovsprövning när ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts ska byggnadsnämnden inte göra någon prövning av de två utformningskraven
- lämplighet för sitt ändamål
- tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Att dessa krav uppfylls har redan bedömts av det certifierade byggprojekteringsföretaget.
32 c §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
9 § 4, ska bygglov ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 §
1 och 3 är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i
30 § första stycket 4, 31 § 3 och 31 a § 3. Lag (2022:1084) .
Utformningskravet på god form-, färg- och materialverkan ska dock prövas av byggnadsnämnden även när ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts. Även övriga krav som gäller för åtgärden som till exempel krav på lokalisering, placering, omgivningspåverkan, förvanskningsförbudet, varsamhetskravet och tomtkraven ska prövas av byggnadsnämnden.
32 c §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
9 § 4, ska bygglov ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 §
1 och 3 är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i
30 § första stycket 4, 31 § 3 och 31 a § 3. Lag (2022:1084) .
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
32 §
För en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, får bygglov ges endast om ändamålet är närmare angivet i planen.
32 a §
Bygglov får ges för en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, även om sökanden inte är ett offentligt organ.
Om det allmänna ändamålet inte är närmare angivet i en plan, får dock bygglov enligt första stycket ges endast om åtgärden innebär att fastigheten och det byggnadsverk som åtgärden avser används för det allmänna ändamål som fastigheten och byggnadsverket senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd.
Trots andra stycket får bygglov ges för en åtgärd som innebär en liten avvikelse från den senaste eller avsedda användningen. Bygglov får dock inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
32 b §
Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har ett kvalitetsledningssystem samt särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma kraven i 8 kap. 1 § 1 och
3 samt 4 § vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § och som kan styrka detta med ett certifikat.
Frågor om certifiering av byggprojekteringsföretag ska prövas av organ som har ackrediterats för ändamålet att certifiera byggprojekteringsföretag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och
5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Detsamma gäller organ som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1084) .
32 c §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
9 § 4, ska bygglov ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 §
1 och 3 är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i
30 § första stycket 4, 31 § 3 och 31 a § 3. Lag (2022:1084) .
32 d §
Om det är uppenbart för en byggherre att ett certifierat byggprojekteringsföretag vid projekteringen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren underrätta byggnadsnämnden om detta. Lag (2022:1084) .
Byte av certifierat byggprojekteringsföretag
Det finns inget krav på att byggherren måste anlita ett certifierat byggprojekteringsföretag under hela processen. Byggherren kan välja att anlita ett certifierat företag enbart inför bygglovsskedet eller inför startbeskedet. Byggherren kan även anlita ett företag inför bygglovet och ett annat inför startbeskedet. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 25)
Startbesked när ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts
Önskar byggherren ett startbesked med stöd av att ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts ska byggnadsnämnden vid beslut om startbesked inte göra någon bedömning av de tekniska egenskapskraven. Denna bedömning har redan gjorts av det certifierade byggprojekteringsföretaget. Detta gäller oavsett av om åtgärden är lovpliktig eller anmälningspliktig.
25 a §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 32 b § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 23 § första stycket 1. Lag (2022:1084) .
För åtgärder som inte kräver bygglov utan enbart en anmälan ska byggnadsnämnden inte heller bedöma de två utformningskraven
- lämplighet för sitt ändamål
- tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
25 a §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 32 b § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 23 § första stycket 1. Lag (2022:1084) .
Även om byggnadsnämnden inte delar det certifierade byggprojekteringsföretagets bedömning av om kraven är uppfyllda så kan nämnden inte neka ett startbesked. Om byggnadsnämnden bedömer att detta kan medföra att nämnden kan ingripa med tillsyn eller neka slutbesked, så bör byggherren upplysas om detta vid samrådet.
Inför prövningen av om ett startbesked kan ges behöver byggnadsnämnden kontrollera att byggprojekteringsföretaget är certifierat för ändamålet, har rätt behörighetsklass och att byggnaden omfattas av reglerna om certifierade byggprojekteringsföretag. Även om företaget inte längre är certifierat, så är det tillräckligt om det var certifierat när bedömningen gjordes. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 52–53)
Samtliga krav ska bedömas
Det certifierade byggprojekteringsföretaget kan inte välja vilka krav det bedömer. Inför bygglovet ska företaget bedöma både utformningskravet om lämplighet för sitt ändamål samt utformningskravet om tillgänglighet och användbarhet. På motsvarande sätt ska företaget inför startbeskedet bedöma samtliga de tekniska egenskapskraven. Det finns inget utrymme för att begränsa bedömningen till att bara omfatta vissa krav eller fördela bedömningen mellan olika certifierade företag i samma skede av processen. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 27)
Kontrollplanen
Vid det tekniska samrådet ska byggherrens förslag till kontrollplan gås igenom. I startbeskedet ska byggnadsnämnden fastställa kontrollplanen. Om byggnadsnämnden anser att det saknas något i byggherrens förslag till kontrollplan kan förslaget kompletteras med de punkter byggnadsnämnden bedömer ska ingå i kontrollplanen för att den ska gå att fastställa. Möjligheten att komplettera kontrollplanen gäller även om ett certifierat byggprojekteringsföretag har anlitats. Byggnadsnämnden har även rätt att begära in de handlingar som krävs för att kunna fastställa kontrollplanen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 302–303 och prop. 2021/22:212 sid. 26)
En enklare plan- och bygglag. prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
19 §
Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom
1. arbetets planering och organisation,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,
3. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
5. behovet av ett färdigställandeskydd,
6. behovet av utstakning,
7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och
8. behovet av ytterligare sammanträden. Lag (2020:603) .
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
Tekniskt samråd
Vid det tekniska samrådet ska bland annat arbetets planering, byggherrens förslag till kontrollplan, behovet av arbetsplatsbesök med mera gås igenom. Detta gäller även när ett certifierat byggprojekteringsföretag har anlitats.
19 §
Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom
1. arbetets planering och organisation,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,
3. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
5. behovet av ett färdigställandeskydd,
6. behovet av utstakning,
7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och
8. behovet av ytterligare sammanträden. Lag (2020:603) .
Önskar byggherren ett startbesked med stöd av att ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts, så ska byggherren senast vid det tekniska samrådet lämna uppgift om vilket företag som har använts. Detta ska ske även om motsvarande uppgift har lämnats i samband med bygglovsansökan. Skälet för detta är att det kan ha gått lång tid sedan bygglovet gavs, eller att det kan ha skett ett byte av certifierat byggprojekteringsföretag. Vill byggherren använda ett certifierat byggprojekteringsföretag i samband med en enklare åtgärd som inte kräver ett tekniskt samråd, kan byggherren själv begära ett tekniskt samråd och i samband med det lämna uppgift om vilket företag som har använts. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 25–26)
18 §
Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.
Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .
Byggnadsnämndens roll under byggskedet
Reglerna om certifierade byggprojekteringsföretag innebär inte någon förändring av byggnadsnämndens kontroll i byggskedet eller nämndens tillsyn i övrigt. Reglerna påverkar inte de delar i byggprocessen som rör kontrollansvarig, kontrollplan eller certifierad sakkunnigs roll enligt kontrollplanen. Byggnadsnämnden ska göra arbetsplatsbesök och har kvar möjligheten att kontrollera och bedöma om en byggnad kan antas uppfylla kraven, även om projekteringen har utförts av ett certifierat byggprojekteringsföretag. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 29)
Byggnadsnämnden kan begära in de handlingar som krävs för att de ska kunna fullfölja sitt uppdrag.
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
8 §
För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet,
2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk som behövs för tillsynen, och
3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen
a) få tillgång till produkter för kontroll,
b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.
Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar.
En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder.
Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad. Lag (2022:909) .
8 a §
En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning
(EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen
1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
2. få tillträde till lokaler. Lag (2013:306) .
8 b §
Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla gällande krav. Lag (2013:306) .
8 c §
Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2013:306) .
Slutsamråd och slutbesked
När byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska normalt ett slutsamråd hållas, innan slutbesked utfärdas. Detta gäller även om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts. För att få slutbesked måste byggherren visa att alla krav som gäller för åtgärden enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet är uppfyllda.
30 §
I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Reglerna om certifierade byggprojekteringsföretag påverkar inte byggnadsnämndens möjligheter att neka slutbesked eller nämndens möjligheter till ingripande med föreläggande i efterhand inom ramen för byggnadsnämndens tillsyn. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 29)
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
Mindre avvikelser kan inte göras
Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från kraven i Boverkets byggregler om det finns särskilda skäl, om byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och det inte finns någon avsevärd olägenhet. Eftersom byggnadsnämnden inte gör någon bedömning av kravuppfyllnaden kan den heller inte göra någon bedömning av om det föreligger en sådan avvikelse från byggreglerna som kan medges. Reglerna om mindre avvikelser från kraven är därför inte tillämpliga om ett certifierat byggprojekteringsföretaget har använts för projekteringen. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 28)
Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2011:26).
Allmänt rådByggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2014:3).25 a §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 32 b § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 23 § första stycket 1. Lag (2022:1084) .
Tillsyn om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts
Även om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts, så påverkar detta inte byggnadsnämndens möjligheter att ingripa med tillsyn om plan- och bygglagstiftningens krav inte har följts. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 29)
När utformningskraven om lämplighet samt tillgänglighet och användbarhet inte har prövats av byggnadsnämnden i bygglovet, så begränsar bygglovet inte nämndens möjligheter att ingripa med tillsyn om de bägge utformningskraven inte har tillgodosetts. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 23–24)
Om företaget missköter sig
Om det är uppenbart för en byggherre att ett certifierat byggprojekteringsföretag har åsidosatt sina uppgifter ska byggherren underrätta byggnadsnämnden om detta.
32 d §
Om det är uppenbart för en byggherre att ett certifierat byggprojekteringsföretag vid projekteringen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren underrätta byggnadsnämnden om detta. Lag (2022:1084) .
Du kan läsa mer om byggherrens ansvar i texten Byggherrens ansvar.
Om byggnadsnämnden bedömer att ett certifierat byggprojekteringsföretag har gjort en uppenbar felbedömning av de utformningskrav som företaget ska bedöma eller de tekniska egenskapskraven, så ska nämnden underrätta det certifieringsorgan som har certifierat företaget. Detsamma gäller om byggnadsnämnden bedömer att företaget är olämpligt för sin uppgift av något annat skäl.
34 a §
Om byggnadsnämnden bedömer att ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § vid projekteringen har gjort en uppenbar felbedömning av kraven i
8 kap. 1 § 1 eller 3 eller 4 §, ska nämnden underrätta den som har certifierat företaget om detta. Detsamma gäller om byggnadsnämnden bedömer att företaget är olämpligt för sin uppgift av något annat skäl. Lag (2022:1084) .
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har visat sig vara olämpligt för sin uppgift, får det certifieringsorgan som har certifierat byggprojekteringsföretaget återkalla certifieringen.
36 §
Om en kontrollansvarig har visat sig vara olämplig för sin uppgift, får den som har certifierat den kontrollansvarige återkalla certifieringen. Motsvarande gäller i fråga om ett certifierat byggprojekteringsföretag. Lag (2022:1084) .
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.