Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Lov & byggprocessen / Byggprocessen / Slutbesked
Byggprocessen

Slutbesked

Granskad: 24 september 2024

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda. Om byggnaden ska klimatdeklareras ska en bekräftelse lämnas in till byggnadsnämnden innan slutbesked kan ges. Dessutom får det inte finnas något skäl att ingripa med tillsyn.

Slutbesked och interimistiskt slutbesked

Vid byggåtgärder får byggherren normalt sett inte ta byggnadsverket i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Byggnadsnämnden har dock en möjlighet att besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Om kraven för slutbesked inte uppfylls får byggnadsnämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i avvaktan på ett slutligt slutbesked. Tas ett byggnadsverk helt eller delvis i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked ska byggnadsnämnden besluta om byggsanktionsavgift.

3 §
   En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

3 a §
   Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .

4 §
   Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

35 §
   Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.

Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

36 §
   Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

För vilka åtgärder krävs slutbesked?

Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.

3 §
   En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

3 a §
   Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .

4 §
   Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Slutbeskedets innebörd

Byggnadsnämndens slutbesked är dels en förklaring att nämnden anser att åtgärderna är slutförda och dels ett ställningstagande om att byggnadsverket får tas i bruk. Slutbeskedet innebär att nämnden utifrån det underlag som finns i ärendet bedömer om åtgärden kan antas uppfylla de krav och villkor som gäller för åtgärden. Det innebär att byggnadsnämnden i ett senare skede kan ingripa med tillsyn om det framkommer att krav och villkor i plan- och bygglagstiftningen eller olika beslut inte har följts. Ett slutbesked innebär inte att byggnadsnämnden tar ansvar för eller ställning till att åtgärderna uppfyller alla krav i plan- och bygglagstiftningen. Det är byggherren som ensam ansvarar för att så är fallet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 326 f)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

När ska slutbesked ges?

Byggnadsnämnden ska ge ett slutbesked om dessa tre förutsättningar är uppfyllda:

  • Byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, startbeskedet, kontrollplanen eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda.
  • Byggherren har visat att en klimatdeklaration har lämnats in till Boverket om en sådan krävs eller har gjort sannolikt att det inte behöver upprättas en klimatdeklaration.
  • Byggnadsnämnden inte har funnit skäl att ingripa med tillsyn. 

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

Om slutsamråd ska hållas går man på slutsamrådet igenom om det finns förutsättningar att ge slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Så snart byggnadsnämnden fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen ska nämnden skyndsamt handlägga frågan om slutbesked. Om byggherren uppfyller kraven ska byggnadsnämnden omedelbart ge ett slutbesked. Om nämnden inte kan utfärda slutbesked på grund av att det finns skäl att ingripa med tillsyn ska frågan om ingripande handläggas skyndsamt. 

37 §
   Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Utlåtande från den kontrollansvarige

Den kontrollansvarige ska ge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Utlåtandet är tillsammans med de verifikationer och intyg som lämnats in ett viktigt underlag för nämndens bedömning. Om det finns någon brist i projektet är den kontrollansvarige skyldig att göra en anmärkning om det i sitt utlåtande. Den kontrollansvariges utlåtande ska godtas om inte byggnadsnämnden anser att det finns särskilda skäl att ifrågasätta det. Om den kontrollansvariges utlåtande har brister kan byggnadsnämnden besluta att det ska ske en oberoende kontroll av en certifierad sakkunnig. Det är byggherren som ansvarar för att en sådan kontroll kommer till stånd och att ett utlåtande ges in till byggnadsnämnden. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 326 f)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

11 §
   En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .

32 §
   Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:
   1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts,
   2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
   3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,
   4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
   5. behov av andra åtgärder, och
   6. förutsättningarna för ett slutbesked.

37 §
   Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag

Eftersom den kontrollansvarige ska ge ett utlåtande inför slutbeskedet är byggherren beroende av att den kontrollansvarige kan utföra sina uppgifter för att byggnadsnämnden ska kunna ge ett slutbesked. Om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, blir sjuk eller av någon annan anledning inte kan utföra sina uppgifter ska byggherren därför omedelbart underrätta byggnadsnämnden om detta. Detsamma gäller om den som är kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag. I båda fallen ska byggherren föreslå en ny kontrollansvarig. Byggnadsnämnden ska då utse en ny kontrollansvarig. Det finns inget som hindrar att en ny kontrollansvarig utses i ett så sent skede som inför byggnadsnämndens bedömning av om det finns förutsättningar att ge slutbesked.

11 §
   En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .

12 §
   Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt 11 §, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå en ny kontrollansvarig.

13 §
   Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag ska byggnadsnämnden utse en ny kontrollansvarig.

32 §
   Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:
   1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts,
   2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
   3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,
   4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
   5. behov av andra åtgärder, och
   6. förutsättningarna för ett slutbesked.

37 §
   Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Bekräftelse av inlämnad klimatdeklaration

När en klimatdeklaration registreras i Boverkets register över klimatdeklarationer lämnas en bekräftelse som byggherren ska lämna in till byggnadsnämnden.

I samband med det tekniska samrådet och i startbeskedet ska byggnadsnämnden ta ställning till om byggnaden ska klimatdeklareras. Om byggherren och byggnadsnämnden har olika uppfattning på om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration, ska byggherren göra det sannolikt att det inte behöver upprättas en klimatdeklaration. Kravet på byggherren bör dock inte ställas för högt. I de flesta fall bör byggherrens uppgifter kunna godtas. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 86)

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

I Boverkets handbok om klimatdeklaration kan du läsa om vilka byggnader som ska klimatdeklareras och hur det går till att klimatdeklarera.

Handbok om klimatdeklaration

Vem tar initiativ till slutbesked?

Det ska framgå av kontrollplanen vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden. Ett sådant exempel är att byggherren ska anmäla när byggåtgärden håller på att avslutas. Byggherren bör göra denna anmälan eller begära ett slutbesked i god tid innan åtgärden har färdigställts. Då får nämnden möjlighet att kalla till slutsamråd om sådant ska hållas eller utfärda slutbesked om det inte behövs samråd. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 304, 327)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

6 §
   Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

30 §
   I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

Slutbeskedet bör vara skriftligt

Det framgår inte av PBL om ett slutbesked måste vara skriftligt eller om det även kan vara muntligt. Enligt förvaltningslagen ska handläggningen av ett ärende vara skriftlig även om myndigheten får besluta att handläggningen, om det inte är olämpligt, helt eller delvis ska vara muntlig.

9 §
   Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt.

I en dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, som inte handlade om slutbesked utan om byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked, ansåg domstolen att ett startbesked ska vara skriftligt för att uppfylla kraven i PBL. Domstolen hänvisade i domen till länsstyrelsens beslut i ärendet i vilket länsstyrelsen angav att startbesked ska lämnas skriftligen och att ett eventuellt muntligt besked som lämnas till part under ett ärendes handläggning inte utgör ett formellt startbesked. Eftersom MÖD ansåg att byggnadsarbetena påbörjats utan startbesked och att det därmed fanns grund för byggsanktionsavgift så får domen förstås så att MÖD ansåg att det muntliga startbeskedet inte hade någon rättsverkan överhuvudtaget. Domen handlar visserligen om startbesked men MÖD:s bedömning när det gäller rättsverkan av ett muntligt startbesked bör enligt Boverkets uppfattning vara giltig även för muntliga slutbesked. (MÖD 2014-01-08 mål nr P 7235-13)

Mål: P 7235-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en senare dom från MÖD, om byggsanktionsavgift för att ha tagit i bruk en byggnad utan slutbesked, gjorde domstolen däremot en bedömning som delvis avviker från bedömningen i den tidigare refererade domen om startbesked när det gäller frågan vilken form ett slutbesked måste ha. MÖD konstaterade att det inte finns några generella förvaltningsrättsliga hinder mot att meddela muntliga beslut och att PBL saknar bestämmelser om formerna för meddelande av slutbesked. Domstolen ansåg dock att allmänna lämplighetsskäl starkt talar för att slutbesked ska meddelas skriftligen. Domstolen konstaterade samtidigt att om ett slutbesked trots det har lämnats muntligen så är detta ett beslut som får rättsverkan och som den enskilde ska kunna rätta sig efter. (MÖD 2019-07-02 mål nr P 551-19/MÖD 2019:11)

Mål: P 551-19/MÖD 2019:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Enligt Boverkets uppfattning framgår det av MÖD:s bedömning i de båda refererade domarna helt klart att utgångspunkten är att startbesked och slutbesked bör vara skriftliga. Det är däremot något mer oklart vad som gäller i de fall byggnadsnämnden ger ett muntligt startbesked eller slutbesked. Den senare domen tyder, till skillnad mot den tidigare domen, på att sådana besked har en rättsverkan. Domarna är därmed inte helt förenliga med varandra. Boverket anser att det finns flera praktiska skäl som talar för att det är olämpligt med muntliga startbesked och slutbesked. Det främsta skälet är att det försvårar möjligheterna att i efterhand tydligt se vad som har beslutats och när det har skett. Starka rättssäkerhetsskäl talar därför för att inte ge muntliga slutbesked.

Förbud att ta i bruk utan slutbesked

Innan byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked för en byggåtgärd får byggnadsverket inte tas i bruk om nämnden inte beslutar att det får ske. Detta innebär att det är ett automatiskt användningsförbud fram tills dess att ett interimistiskt slutbesked eller slutbesked har utfärdats.  (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327) 

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Om ett intermistiskt slutbesked har getts och tiden för att avhjälpa brister eller göra kontroller har gått ut upphör det interimistiska slutbeskedet att gälla. Det blir dock inte ett automatiskt användningsförbud. Det krävs synnerliga skäl för att förbjuda användningen av ett byggnadsverk om byggnadsverket tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Exempel på synnerliga skäl är att det framkommit nya omständigheter som inte kunnat förutses och som ger anledning att befara att byggnadsverket inte uppfyller grundläggande krav rörande hälsa och säkerhet. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 210)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad menas med att ta i bruk?

Byggnadsverk får normalt sett inte tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Vad som menas med begreppet "ta i bruk" är därför av stort intresse. I lagtexten och i förarbetena förklaras detta begrepp inte närmare.

När det gäller byggnader för bostadsändamål finns det några rättsfall som har behandlat vad som menas med att "ta i bruk". Domstolarna kommer dock till olika slutsatser.

I en dom från mark- och miljödomstolen, MMD, ansåg domstolen att en byggnad hade tagits i bruk när den hade möblerats. I en senare dom från MÖD, hade byggherren inte medverkat till byggnadsnämndens tillsynsbesök, utan täckt över alla fönster utom två. Genom de ej övertäckta fönstren sågs dock tv, soffa, köksbord och ytterligare möbler samt kläder och handdukar. På en fönsterbänk i sovrum sågs hygienartiklar samt böcker. Domstolen konstaterade att vad nämnden har iakttagit vid tillsynsbesöket i form av möbler, med mera, innebar att det har skapats förutsättningar för att använda byggnaden som bostad. Byggnaden ansågs därmed ha tagits i bruk. (MMD Växjö, 2013-03-01, mål nr P 4611-12, MÖD 2021-12-15, mål nr P 13522-20/2021:32) 

Mål: P13522-20/2021:32 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I två andra avgöranden gjorde MMD en annan bedömning. I det första fallet hade möbler ställts in, en tv monterats på väggen och vissa hygienartiklar funnits tillgängliga. I det andra fallet hade det eldats i en braskamin och byggnaden var delvis möblerad. I båda dessa fall ansåg domstolarna att byggnaderna inte hade tagits i bruk. I båda fallen pekade domstolarna på att ingen hade övernattat i byggnaderna. Detta tyder på att ett bostadshus åtminstone kan anses ha tagits i bruk när det använts för övernattning. (MMD Nacka, 2015-09-16, mål nr P 4264-15, MMD Vänersborg, 2014-10-16, mål nr P 2786-14)

Även för andra byggnader än bostadshus kan det vara svårt att avgöra om de har tagits i bruk. Det finns ett rättsfall som handlar om en förskola. I det fallet förvarades möbler och andra saker för förskoleverksamheten i byggnaden men förskoleverksamheten hade inte påbörjats. Domstolen ansåg därför att byggnaden inte hade tagits i bruk. (MMD Nacka, 2015-09-30, mål nr P 155-15)

I ett annat mål prövade MÖD om förberedelser för bedrivande av en verksamhet innebar att ett byggnadsverk hade tagits i bruk. I det aktuella fallet hade bygglov beviljats för ändrad användning från industrilager till tillverkningsindustri. Bolaget medgav att lokalen användes för planering, installation och provkörning av maskiner. Viss inflyttning av kontorsmöbler, maskiner och material hade skett innan byggnadsnämnden hade gett slutbesked. Bolaget ansåg dock att vissa förberedande åtgärder, som exempelvis provkörningar av maskiner, borde kunna få vidtas och därmed inte är att jämställa med att byggnaden tagits i bruk för det avsedda ändamålet. Domstolen menade dock att inflyttning av lös egendom och liknande åtgärder, som till exempel provkörning av maskiner, endast kan accepteras i mycket begränsad omfattning innan byggnadsverket anses ha tagits i bruk. I det aktuella fallet ansåg domstolen att inflyttning av lös egendom i byggnaden skett i sådan omfattning, och utan att ha samband med byggnadens iordningsställande, att byggnaden ansågs ha tagits i bruk i strid med användningsförbudet. Nämnden hade därmed haft rätt att besluta att bolaget ska påföras en byggsanktionsavgift. (MÖD 2021-12-09, mål nr P 1369-21/2021:25)

Mål: P1369-21/2021:25 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Beslut om undantag från förbud att ta i bruk utan slutbesked

Byggnadsnämnden har möjlighet att besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked. Lagtexten och förarbetena ger inte någon närmare vägledning om när och under vilka förutsättningar byggnadsnämnden kan meddela ett sådant beslut. Det ligger dock nära till hands att anta att sådana beslut kan bli aktuella i situationer som annars kan vara svåra att hantera i praktiken. Exempel på sådana åtgärder är att byta färg, fasadbeklädnad, taktäckningsmaterial eller utföra en annan byggåtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Andra exempel är murar, plank, skyltar och ljusanordningar. Även enklare åtgärder där det varken krävs någon kontrollansvarig, något tekniskt samråd, arbetsplatsbesök eller slutsamråd borde vara sådana åtgärder där byggnadsnämnden kan ta beslut om att byggnadsverket får tas i bruk utan slutbesked.

4 §
   Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Om byggnadsnämnden beslutar att byggnadsverk får tas i bruk utan slutbesked så innebär det inte att kravet på slutbesked bortfaller. När åtgärderna slutförts ska byggnadsnämnden så snart det är möjligt pröva om slutbesked kan ges.

4 §
   Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Vad händer om byggherren inte uppfyller kraven för slutbesked?

Uppfyller byggherren inte de krav och villkor som gäller för att få slutbesked bör byggnadsnämnden ge byggherren tillfälle att uppfylla dem. Om byggherren trots detta inte uppfyller kraven och villkoren för att få slutbesked har byggnadsnämnden olika handlingsalternativ. Byggnadsnämnden kan

  • besluta att inte ge slutbesked
  • ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked
  • ge ett slutbesked med anmärkning.

Om byggnadsnämnden överväger att varken ge slutbesked eller interimistiskt slutbesked, måste nämnden bedöma om det är en proportionerlig åtgärd. Detta är av stor vikt, eftersom ett vägrat slutbesked kan få långtgående konsekvenser för de berörda. En avvägning måste i varje enskilt fall göras mellan konsekvenserna för den enskilde och det allmänintresse som finns av att åtgärden från säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt uppfyller föreskrivna krav. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Besluta att inte ge slutbesked

Ett beslut att inte ge slutbesked bör innehålla en upplysning om att byggnadsverket inte får tas i bruk. Byggnadsnämndens beslut att inte ge slutbesked får överklagas. 

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

36 §
   Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

19 §
   Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

20 §
   Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

3 §
   Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

Ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked

Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist, som inte är försumbar, behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede kan ett interimistiskt slutbesked ges.

36 §
   Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

En brist som inte är försumbar och som behöver avhjälpas kan exempelvis vara:

  • felkonstruerad handledare
  • nivåskillnad till balkonger
  • felplacerad automatisk dörröppnare

Att en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats inte har lämnats in till byggnadsnämnden kan enligt Boverkets uppfattning vara en brist som inte är försumbar. Om byggherren inte har upprättat en klimatdeklaration vid slutbesked har kommunen enligt förarbetena till lagen möjlighet att meddela ett interimistiskt slutbesked. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 26)

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

Exempel på kontroll som behöver göras i senare skede är uppföljande energikontroll genom en mätning under längre tid eller en mätning av radon som endast kan göras under vinterhalvåret. (jfr. prop. 2009/10:170 sid. 327)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked. Har intermistiskt slutbesked getts på grund av avsaknad av klimatdeklaration är bristen avhjälpt när bekräftelse har lämnats in och då kan kommunen ge slutbesked. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 26)

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om tiden för att avhjälpa brister eller göra kontroller har gått ut upphör det interimistiska slutbeskedet att gälla. Det blir dock inte ett automatiskt användningsförbud. Det krävs synnerliga skäl för att förbjuda användningen av ett byggnadsverk om byggnadsverket tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Exempel på synnerliga skäl är att det framkommit nya omständigheter som inte kunnat förutses och som ger anledning att befara att byggnadsverket inte uppfyller grundläggande krav rörande hälsa och säkerhet. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 210)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

36 §
   Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

33 §
   Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

Genom att utfärda interimistiska slutbesked och tillåta att byggnaden tas i bruk har byggnadsnämnden därmed frånträtt sitt främsta påtryckningsmedel. Det är inte heller möjligt för nämnden att besluta om byggsanktionsavgift för att byggnaden fortsatt är i bruk efter den tidsgräns som framgår i det interimistiska slutbeskedet. Däremot kan nämnden ingripa med åtgärds- eller rättelseföreläggande, till exempel för att byggherren eller byggnadens ägare ska åtgärda brister som inte är försumbara.

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

19 §
   Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

20 §
   Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Vad ska det interimistiska slutbeskedet innehålla?

Byggnadsnämnden ska i det interimistiska slutbeskedet ange i vilken utsträckning byggnadsverket får tas i bruk. Nämnden bör också tydligt ange vad som krävs för att byggherren ska få ett slutligt slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327) 

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det bör alltid framgå av det interimistiska slutbeskedet hur lång tid byggherren har på sig att avhjälpa brister eller göra kontroller. Är det flera brister som ska åtgärdas eller flera kontroller som ska göras kan byggnadsnämnden sätta olika slutdatum för att åtgärda de olika bristerna och utföra kontrollerna. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 210).

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om ett interimistiskt slutbesked ges på grund av att en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats inte har lämnats in till byggnadsnämnden, är det lämpligt att stämma av med byggherren hur lång tid denne anser sig behöva för att färdigställa klimatdeklarationen. Det framgår inte av förarbetena till lagen om klimatdeklaration för byggnader vad som är en lämplig tid. Boverket anser att en lämplig maximal tidsgräns för att lämna in bekräftelsen kan vara 6 månader. Detta eftersom det är svårare att få fram data ju längre tid som har gått efter färdigställandet av byggnaden. Det är dessutom inte lämpligt att ha öppna ärenden hos kommunen under en längre tid än vad som är nödvändigt.

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

19 §
   Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

20 §
   Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Ge ett slutbesked med anmärkning

Om det finns brister som är försumbara får byggnadsnämnden trots detta ge ett slutbesked. Byggnadsnämnden ska i sådana fall i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna. 

35 §
   Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.

Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

Slutbesked vid projekt i flera etapper

Om en byggåtgärd ska genomföras i flera etapper kan det vara lämpligt att separata interimistiska slutbesked eller slutgiltiga slutbesked upprättas för varje enskild etapp. Då bör det även finnas en kontrollplan för varje etapp. Alternativt kan det finnas en enda kontrollplan för alla etapperna men då måste den vara uppbyggd så att det framgår vilka kontroller som ska ingå i varje etapp.

36 §
   Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

Verkställbarhet av slutbesked

Slutbesked får verkställas direkt. Det gäller slutbesked både för lovpliktiga åtgärder och för anmälningspliktiga åtgärder. Det innebär att det som ett slutbesked avser får tas i bruk omedelbart. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 217-218)

En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, prop. 2016/17:180 (på regeringens webbplats)

35 §
   Ett beslut som får överklagas inom en viss tid får verkställas när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.

Ett beslut får alltid verkställas omedelbart, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. beslutet gäller endast tillfälligt, eller
   3. kretsen av dem som har rätt att överklaga är så vid eller obestämd att det inte går att avgöra när överklagandetiden går ut.

En myndighet får även verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Myndigheten ska dock först noga överväga om det finns skäl att avvakta med att verkställa beslutet på grund av
   1. att beslutet medför mycket ingripande verkningar för någon enskild,
   2. att verkställigheten inte kan återgå om ett överklagande av beslutet leder till att det upphävs, eller
   3. någon annan omständighet.

Verkställbarhet av lov, startbesked och slutbesked

Överklagan av slutbesked

Det saknas en särskild bestämmelse i plan- och bygglagen,PBL, om vem som får överklaga ett slutbesked. Ett slutbesked får därför enligt förvaltningslagen överklagas av den som beslutet angår om beslutet har gått denne emot. Ett beslut att inte ge slutbesked kan överklagas av den som sökt lovet eller den som gjort anmälan eftersom det går dem emot.  (jfr prop. 2009/10:170 sid. 328)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

3 §
   Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

8 §
   Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
   Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

I tidigare domar har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterat att ett startbesked kan överklagas av grannar om deras civila rättigheter påverkas av den åtgärd som startbeskedet medger. MÖD har i ett avgörande kommit fram till att grannar i vissa fall även har rätt att överklaga ett slutbesked, för exempelvis ett attefallshus, trots att det inte står i PBL att de får det. För att en anmälningspliktig åtgärd ska kunna få ett slutbesked måste normalt alla krav som gäller för åtgärden enligt startbeskedet vara uppfyllda. Det innebär att kraven för startbesked får betydelse även för bedömningen av om slutbesked kan ges. Domstolen klargjorde att startbesked och slutbesked bör ses i ett sammanhang om de har överklagats. Detta eftersom de har en nära anknytning till varandra. Om klagandens civila rättigheter faktiskt påverkas av startbeskedet och den klagande därmed har rätt att överklaga beslutet om startbesked, har den klagande även rätt att överklaga beslutet om slutbesked för samma åtgärd. Boverket tolkar domen som att klaganden måste ha överklagat beslutet om startbesked för att ha rätt att överklaga beslutet om slutbesked. (MÖD 2022-02-09 mål nr P 11249-20)

Mål: P 11249-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Boverket (2024). Slutbesked. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/slutbesked/ Hämtad 2024-12-21