Vad gäller för ett överklagande?

Granskad: 10 november 2022

Byggnadsnämndens beslut om lov och förhandsbesked får överklagas till länsstyrelsen. Ett överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked ska skickas in till byggnadsnämnden. Överklagandetiden är antingen 3 veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet, eller 4 veckor från det att beslutet kungjordes för dem som inte ska delges beslutet.

Vilka beslut får överklagas?

Efter att byggnadsnämnden fattat ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov får beslutet överklagas. Detsamma gäller byggnadsnämndens beslut om förhandsbesked.

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

41 §
  Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

Vissa beslut som fattas under ärendets handläggning får inte överklagas. Det rör sig om beslut om villkorsbesked, förlängd handläggningstid, behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd. Det går inte heller att överklaga frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.

2 §
  Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
   1. avbrytande av ett planarbete,
   2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
   3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
   4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
   5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
   6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
   7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
   8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.

Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.

Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785) .

2 a §
  Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .

Vem får överklaga?

Ett beslut om lov eller förhandsbesked får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

Vem som får överklaga

Vart ska överklagandet skickas?

Ett överklagande ska skickas till den myndighet som har fattat beslutet. Klaganden ska därför skicka sitt överklagande till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då först avgöra om beslutet ska ändras. Om beslutet inte ska ändras ska byggnadsnämnden göra en rättidsprövning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid skickas det tillsammans med tillhörande handlingar till länsstyrelsen.

38 §
  En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om
   1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
   2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

39 §
  Ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet.

Till vilken myndighet överklagas beslut?

43 §
  Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

45 §
  Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).

Ett överklagande ska dock inte avvisas om
   1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
   2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

46 §
  Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Har överklagandet skickats direkt till länsstyrelsen istället för byggnadsnämnden, ska länsstyrelsen vidarebefordra överklagandet till nämnden med information om vilket datum länsstyrelsen tog emot överklagandet. Det är sedan nämnden som ska göra den formella prövningen av om överklagandet kom in i rätt tid.

47 §
  Överinstansen prövar frågor om att avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent.

Om ett överklagande felaktigt har getts in till överinstansen, ska den myndigheten vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till överinstansen.

Överklagandetid

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked är antingen 3 veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet, eller 4 veckor från det att beslutet kungjordes i Post- och Inrikes tidningar för dem som inte ska delges beslutet. Överklagandetiden är alltså olika beroende på om den klagande har delgivits eller har tagit del av beslutet genom ett meddelande eller kungörelse. Vid rättidsprövning behöver byggnadsnämnden alltså veta om klaganden delgivits, och i så fall vilket datum klaganden tog del av beslutet.

41 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och annan part, och
   2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668) .

41 a §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) .

41 b §
  Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) .

16 §
  Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .

44 §
  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Ett beslut om lov eller förhandsbesked får laga kraft när tiden för överklagande löpt ut. Detta innebär att beslutet inte längre kan överklagas till högre instans och att beslutet kan verkställas.

Laga kraft

Byggnadsnämndens hantering av överklagande

När ett överklagande har kommit in till kommunen måste byggnadsnämnden handlägga det på ett visst sätt innan det kan skickas vidare till länsstyrelsen. Som ett första steg ska nämnden ta ställning till om beslutet ska ändras. Om beslutet inte ska ändras ska byggnadsnämnden göra en rättidsprövning och om överklagandet kommit in i rätt tid ska det tillsammans med tillhörande handlingar skickas vidare till länsstyrelsen. Har överklagandet inte kommit in i rätt tid ska nämnden besluta att avvisa det.

38 §
  En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om
   1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
   2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

39 §
  Ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet.

Till vilken myndighet överklagas beslut?

45 §
  Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).

Ett överklagande ska dock inte avvisas om
   1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
   2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

46 §
  Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Byggnadsnämndens hantering av överklagande

Vad ska överklagandet innehålla?

Ett överklagande ska vara skriftligt. Av ett överklagande behöver det framgå vilket beslut som överklagas och vilken ändring den som överklagar vill åstadkomma. Det behöver alltså inte anges till exempel vilka paragrafer i lagen den klagande anser att beslutet strider mot. Det behöver även framgå vem den klagande är samt kontaktuppgifter. Skriftlighetskravet är teknikneutralt. Det innebär att överklagandet kan skickas in via exempelvis e-post. Ett överklagande behöver inte vara underskrivet av den klagande. Överinstansen kan i enskilda fall begära att klaganden bekräftar överklagandet genom en underskrift.  (jfr prop. 2016/17:180 sid 264)

En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, prop. 2016/17:180 (på Sveriges riksdags webbplats)

43 §
  Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

När det gäller enskilda så bör både byggnadsnämnden och den överprövande myndigheten vara relativt generösa med vad som kan betraktas som ett överklagande. Det krävs inte att diarienummer anges eller att ordet överklagande används. Så länge det framgår vilket beslut som avses och vilken ändring den klagande vill åstadkomma så ska kommunen behandla skrivelsen som ett överklagande. (RÅ 2002 Ref 29)

Överprövande instanser

Kommunens beslut att bevilja eller avslå en ansökan om lov eller att meddela ett positivt eller negativt förhandsbesked får överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får i sin tur överklagas till mark- och miljödomstolen, MMD och därefter till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. MÖD:s avgörande får i vissa fall överklagas till Högsta domstolen, HD.  MÖD får tillåta att en dom i ett mål enligt PBL får överklagas till Högsta domstolen, HD, så kallad ventil till HD. För att MÖD och HD ska pröva målet krävs prövningstillstånd. I vissa fall ska domstolen dock överlämna målet till regeringen för prövning.

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

2 §
  En mark- och miljödomstols domar och beslut får överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, om inte annat är föreskrivet.

Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen, om inte annat är föreskrivet.

3 §
  En mark- och miljödomstol handlägger mål och ärenden enligt det som föreskrivs i miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988), plan- och bygglagen
(2010:900) och annan lag.

Ett mål eller ärende vid en mark- och miljödomstol inleds genom
   1. en ansökan om stämning eller en annan ansökan till mark-
och miljödomstolen, eller
   2. att en förvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut överklagas till mark- och miljödomstolen.

5 §
  Domar och beslut av Mark- och miljööverdomstolen i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol får inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolen får dock tillåta att en dom eller ett beslut i annat mål än mål enligt miljöbalken överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

7 §
  Om ett ärende som har överklagats hos en mark- och miljödomstol rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen överlämna målet till regeringen för prövning.

Instansordning

Länsstyrelsens och domstolens prövning

I överprövningen av ett beslut om lov eller förhandsbesked är länsstyrelsen och domstolen begränsad av en prövningsram. Vid överklagande av beslut om lov och förhandsbesked är prövningsramen det som kommunen har prövat i det överklagade beslutet. Länsstyrelsen eller domstolarna kan därför inte göra ändringar i ett beslut eller ge ett lov eller förhandsbesked för något annat än det som ansökan avser.

Länsstyrelsen och domstolens hantering av överklagande

Kostnader för överklagande

Det kostar ingenting att överklaga ett ärende som beslutats enligt plan- och bygglagen. Det finns heller ingen möjlighet att den som överklagar kan komma att behöva stå för motpartens eventuella kostnader i domstol.

1 §
  I mål som har överklagats till mark- och miljödomstol tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.

Följande bestämmelser i lagen om domstolsärenden ska inte tillämpas:
   - 11 § om förvaltningsmyndighet som motpart,
   - 26 § första stycket om säkerhetsåtgärder,
   - 32 § om rättegångskostnadsansvar, och
   - 34 och 35 §§ om omprövning.

Filmer

Film som översiktligt beskriver formella krav vid överklagan. Filmen är cirka 3 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som bygglovshandläggare.
Film om de administrativa uppgifter som uppstår i samband med överklaganden. Filmen är cirka 3 minuter lång och är hämtad från utbildningen Ny på jobbet inom PBL-administration.
Film om de tre uppgifter som byggnadsnämnden har vid rättidsprövning. Filmen är cirka 5 minuter lång och är hämtad från utbildningen Ny på jobbet inom PBL-administration.
Boverket (2022). Vad gäller för ett överklagande?. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/overklagande/vad_galler/ Hämtad 2024-11-21